SE
SE2
SE2
2. Bottenhavet (nationell del)
Direktiv 2000/60/EG definierar en grundvattenförekomst som en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer. Direktivets definition av grundvattenförekomst ger därför ingen exakt vägledning om kriterier samt metodiken för hur de ska avgränsas. Avgränsningen ska syfta till att relevanta mål i direktivet kan nås. Detta betyder inte att en grundvattenförekomst måste avgränsas så att geologiska/hydrogeologiska karakteristika eller föroreningskoncentrationer är homogena inom förekomsten. Grundvattenförekomster ska avgränsas så att de möjliggör en lämplig beskrivning av kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus. Sveriges viktigaste grundvattenförekomster för dricksvattenförsörjningen finns i sand- och grusavlagringarna samt i den sedimentära berggrunden.
Tre olika förekomsttyper finns representerade; grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar, grundvattenförekomster i sedimentärt berg samt enstaka grundvattenförekomster i urberg. Avgränsningen av grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringarna bygger på de klassningar av uttagsmöjligheter ur de vattenförande jordlagren som har bedömts i samband med sammanställning av regionala hydrogeologiska data (SGU serie Ah, anpassad för skala 1:250 000) och lokala hydrogeologiska data (SGU serie An, anpassad för skala 1:50 000). Där lokala hydrogeologiska data varit tillgängliga har grundvattenförekomster avgränsats för alla ytor där bedömd uttagsmöjlighet överstiger 1 l/s (ca 100 m3/dygn). Där endast regionala hydrogeologiska data varit tillgängliga har grundvattenförekomster avgränsats om de i någon del har ytor vars bedömda uttagskapacitet överstiger 25 l/s. Avseende förekomster i sand och grusavlagringar har hänsyn tagits till grundvattenförekomsternas bedömda utbredning under täckande jordlager, t.ex. lera eller torv, samt under sjöar och vattendrag. Små förekomster som bedöms sakna betydelse för nuvarande eller framtida vattenförsörjning ingår inte i materialet.
Grundvattenförekomster i sprickakviferer i urberg har avgränsats runt ett antal av de större vattentäkterna i urberg. Bedömning har gjorts utifrån områdets berggrund, sprickmönster (från befintligt kartmaterial eller tolkat från topografiska kartan). Grundvattenmagasinets form har justerats med avseende på topografin och geologin: dominerade, vattenförande sprickzoner, svag eller markerad topografi. Grundvattenmagasinet har utvidgats till den någonstans påträffat minst ett annat anslutande magasin med grund- eller ytvatten.
Nitrates
50.000
0.000
mg/l
40.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend sammanfaller således med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning för nitrat, sulfat och ammonium och koncentrationerna motsvarar 40 %, 40 % och 33 % av respektive TV.
Member State
TotalPesticides
0.500
0.000
µg/l
-7777
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att sätta in åtgärder för att eliminera förorening av aktiva bekämpningsmedel är motiverad redan vid detektering av dessa. Denna utgångspunkt kan därför inte anges som en procentandel av TV eftersom detektionsgränsen för olika bekämpningsmedel ligger på vitt skilda koncentrationsnivåer.
Member State
Chloride
100.000
0.000
mg/l
50.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend av klorid ligger på olika koncentrationsnivåer i sydvästra Sverige och resten av landet på grund av att halterna naturligt ligger på olika nivåer. Utgångspunkten är 50% av TV för merparten av landet, då den motsvarar en koncentration som antyder en påtaglig mänsklig påverkan. I sydvästra Sverige är utgångspunkten 75 % av TV.
National
Conductivity
0.075
0.000
mg/l
73.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten.
National
Sulphate
250.000
0.000
mg/l
40.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend sammanfaller således med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning för nitrat, sulfat och ammonium och koncentrationerna motsvarar 40 %, 40 % och 33 % av respektive TV.
Member State
Ammonium
1.500
0.000
mg/l
33.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend sammanfaller således med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning för nitrat, sulfat och ammonium och koncentrationerna motsvarar 40 %, 40 % och 33 % av respektive TV.
Member State
Arsenic
10.000
0.000
µg/l
50.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
Cadmium
5.000
0.000
µg/l
40.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
Lead
10.000
0.000
µg/l
20.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
Mercury
1.000
0.000
µg/l
5.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
Summan av Trichloroethylene (79-01-6) och Tetrachloroethylene (127-18-4)
10.000
0.000
µg/l
20.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
67-66-3
Kloroform
100.000
0.000
µg/l
20.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
107-06-2
1,2-dikloretan
3.000
0.000
µg/l
17.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
71-43-2
Bensen
1.000
0.000
µg/l
20.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
50-32-8
Benso(a)pyrene
10.000
0.000
ng/l
20.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
Summan av Benso(b)fluoranten (205-99-2), Benso(k)fluoranten (207-08-9), Benso(ghi)perylen (191-24-2) och Inden(1,2,3-cd)pyren (193-39-5)
100.000
0.000
ng/l
20.000
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten. Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, summa trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och summa 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Member State
Fastställande av tröskelvärden (TV) på nationell nivå har följt riktlinjerna i bilaga II A i direktiv 2006/118/EG så tillvida att den potentiellt legitima användningen av grundvattenförekomsten som vattentäkt för dricksvatten har beaktats. Bakgrundsvärden gemensamma för hela nationen har beaktats baserade på övervakning i ett landtäckande referensnät. De utgör den 90:e percentilen av fördelningen för mediankoncentrationen av joner och ämnen. Typologier har således inte använts. För att fastställa koncentrationsnivån på TV för sulfat har dock hänsyn tagits till de höga sulfathalterna som förekommer i grundvatten i vissa sedimentära bergarter.
TV sammanfaller med koncentrationen för gränsvärdet för tjänligt dricksvatten enligt SLV:s föreskrifter för dricksvatten för de ämnen för vilka gränsvärden fastställts, nämligen nitrat, aktiva ämnen i bekämpningsmedel, arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, trikloreten och tetrakloreten, triklormetan, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och 4 PAH.
För klorid sammanfaller TV med koncentrationen för gränsvärde för tjänligt med anmärkning. TV för ammonium har fastställts till en koncentration som är 3 gånger koncentrationsnivån för gränsvärdet för tjänligt med anmärkning. Det är en koncentration som motsvarar gränsen mellan vad som kan betraktas som stark och mycket stark mänsklig påverkan enligt kommande reviderade nationella bedömningsgrunder för grundvatten.
Eftersom de nationellt fastställda tröskelvärdena sammanfaller med gränsvärden för dricksvatten är de toxikologiska egenskaperna beaktade.
Omfattningen av växelverkan mellan grundvattnet och förbundna akvatiska och beroende terrestra ekosystem har inte specifikt beaktats på nationell nivå, då den processen är starkt knuten till naturgivna förutsättningar på lokal grundvattenförekomstnivå. För de ämnen som omfattas av direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område ligger miljökvalitetsnormerna uttryckt som medelvärde på årsnivå i inlandsvatten vid koncentrationer som är högre än ungefär lika med de nationella tröskelvärdena för bly, trikloreten och tetrakloreten, 1,2 dikloretan, bensen och benso(a)pyrene. Koncentrationer i grundvatten som inte överstiger tröskelvärdena för dessa ämnen säkerställer, med nuvarande kunskap, att grundvattnet inte orsakar att de ekologiska miljömålen för förbundna ytvatten inte nås eller bidrar till betydande sänkning av status i dessa vatten. Tröskelvärdena för kadmium, kvicksilver och triklormetan ligger på koncentrationsnivåer som är mycket högre än miljökvalitetsnormerna enligt direktiv 2008/105/EG för dessa ämnen. Förekomstspecifika tröskelvärden är därför nödvändiga för grundvattenförekomster med betydande utflöde till ytvatten och som bedömts vara i riskzonen att inte nå god grundvattenkemisk status på grund av mänsklig förorening av dessa ämnen
Bakgrundsvärdena tillämpade under denna förvaltningscykel grundar sig på resultat från den geografiskt landsomfattande nationella miljöövervakningen och SGUs grundvattennät. Provtagningsplatserna representerar grundvatten i grus och sandavlagringar och morän och är inte utsatta för lokal mänsklig påverkan, med undantag av normalt brukande av skog.
De nationella bakgrundsvärdena är representativa för 91 % av de 3024 grundvattenförekomsterna i Sverige. Grundvattenförekomster i sedimentär berggrund (6 % av grundvattenförekomsterna) har för några ämnen kraftigt avvikande haltnivåer. Av dessa ämnen är bara sulfat aktuellt för fastställande av tröskelvärde. De relativt höga sulfathalterna i grundvatten i sedimentär berggrund har beaktats vid fastställande av nationellt tröskelvärde för sulfat.
Bakgrundsvärden har angetts som den 90:e percentilen av fördelningen av de ingående stationernas medianvärden för respektive ämne. Analysresultat från mellan 200 och 247 stationer har använts beroende på vilka joner eller ämnen det är fråga om. I fördelningen av kvicksilverkoncentrationer har ett mindre antal stationer, 88, ingått.
Relationerna mellan tröskelvärden och bakgrundsvärden, TV / bakgrund, är:
nitrat 12,5, klorid 5,6, sulfat 10, ammonium 25, arsenik 10, kadmium 50, bly 20, kvicksilver 167.
Innebörden av det nationella miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet avseende den kemiska kvaliteten hos grundvatten har preciserats av regeringen (prop. 2004/05:150) som att grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller svenska normer för dricksvatten och kraven på god grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).
Det betyder att det finns en direkt koppling mellan det svenska miljökvalitetsmålets krav på god kvalitet, Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten och ramdirektivets (2000/60/EG) krav på god status i och med att koncentrationerna för de nationellt fastställda tröskelvärdena sammanfaller med Livsmedelsverkets föreskrivna gränsvärden.
Förhållande mellan tröskelvärden och andra normer för vattenskydd på nationell och lokal nivå är 1:1.
Styrande för klassificering av grundvattenförekomsternas kemiska status är SGU- FS 2008:2. Föreskriften används då vattenmyndigheten fastställer miljökvalitetsnormer samt klassificerar kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus. Föreskrifterna gäller för grundvattenförekomster där uttag är större än 10 m3/dygn eller där dricksvattenuttag för fler än 50 personer görs eller där grundvattenförekomster är avsedda för sådan framtida användning eller där betydande påverkan på anslutande ytvattenförekomst kan ske.
Kemisk grundvattenstatus har bedömts oavsett om förekomsten är bedömd att vara ”i riskzonen” eller ej. Förekomster som genom påverkansanalysen och verifierande analysdata bedömts vara utan risk för att inte nå god kemisk grundvattenstatus 2015 har fått god kemisk grundvattenstatus. Grundvattenförekomster som inte har tillräckligt underlag av kemiska vattenanalyser bedöms i normalfallet ha ”god kemisk grundvattenstatus”. Detta gäller dock inte om det finns kunskap som gör det sannolikt att riktvärden enligt SGU-FS 2008:2, bilaga1 överskrids i stora delar av förekomsten.
Verifierande analysdata är de analyser som ingår i den kontrollerande övervakningen. Den kontrollerande övervakningen är ett urval av provplatser från den nationella miljöövervakningen, den regionala övervakningen samt råvattenanalyser från grundvattentäkter som anses representativa för förekomsten eller en grupp av förekomster.
En grundvattenförekomst har fått ”otillfredsställande kemisk grundvattenstatus” om:
Medelvärdet av årsmedelvärdena för perioden 2000-2008 för samtliga provplatser i en grundvattenförekomst översteg ett riktvärde för någon av parametrarna enligt bilaga 1 i SGU-FS 2008:2. Beräkningen har baserats på minst 3 vattenkemiska analyser från grundvattenförekomsten för hela perioden; eller
ett enstaka årsmedelvärde för samtliga provplatser i en grundvattenförekomst har överstigit ett riktvärde för någon av parametrarna enligt bilaga 1 i SGU-FS 2008:2, och årsmedelvärdet baserats på minst 2 vattenkemiska analyser per provplats; eller
ett enstaka årsmedelvärde för en provplats i en grundvattenförekomst har överstigit ett riktvärde för någon av parametrarna enligt bilaga 1 i SGU-FS 2008:2, och årsmedelvärdet baserats på minst 2 vattenkemiska analyser från provplatsen.
Om något av ovanstående har uppfyllts har en expertbedömning som dokumenterats och motiverats gjorts. Bedömningen avser mätvärdenas representativitet för förekomsten, risk för påverkan på de terrestra och akvatiska ekosystemen eller att en kvalitetsförsämring som inverkar på nyttjandet av vattnet för t.ex. dricksvattenförsörjning. Först efter denna bedömning har grundvattenförekomsten klassificerats till ”otillfredsställande kemisk grundvattenstatus”.
En grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster ska bedömas vara under risk att inte nå god kvantitativ status om:
1. de sammanlagda uttagen ur en grundvattenförekomst är lika med eller överstiger medelvärdet för den långsiktiga grundvattenbildningen,
2. uttagen medför att flödesriktningarna förändras långsiktigt så att saltvatten eller andra föroreningar kan tränga in i grundvattenförekomsten.
Otillfredsställande kvantitativ grundvattenstatus har grundvattenförekomster där
sammanlagda uttagen överstiger den långsiktiga grundvattenbildningen eller där det har
konstaterats att salt grundvatten eller föroreningar sugs in på grund av pumpning av vatten ur
grundvattenförekomsten. Vattenbalansen kan uppskattas genom att från den genomsnittliga grundvattenbildningen, som för alla grundvattenförekomster finns angiven i VISS dra summan av alla uttag. I vattentäktsarkivet DGV finns ännu inte alla uttag, utan bara de allmänna vattentäkter som är registrerade. Saknas gör uttag för enskild vattenförsörjning, bevattning och djurhållning samt för användning i industrin. Har dessa övriga uttag stor betydelse, så får uppgifter inhämtas på annat sätt eller indirekt beräknas utifrån bl.a. hur många person- eller djurekvivalenter som brukar vattnet.
I denna förvaltningscykel har endast expertbedömningar legat till grund för klassning av otillfredsställande kvantitativ grundvattenstatus. Ofta känner man till om det förekommer problem med tillgången på vatten utan att tillgång på data finns för beräkning av vattenbalansen. Det kan vara fråga om att kommunen får köra ut vatten till boende under kortare eller längre perioder, att vattnet börjar smaka salt i områden under marina gränsen (MG) eller att källor och brunnar sinar. Sådana observationer och eventuellt andra kunskaper om vattenbrist kan vara tillräckliga för en expertbedömning av den kvantitativa grundvattenstatusen
Trender avseende förorenande ämnen har inte kunnat redovisas i grundvattenförekomster i riskzonen denna förvaltningscykel eftersom det kontrollerande övervakningsnätet för kemisk provtagning ännu är mycket bristfälligt
Trender avseende förorenande ämnen har inte kunnat redovisas i grundvattenförekomster i riskzonen denna förvaltningscykel eftersom det kontrollerande övervakningsnätet för kemisk provtagning ännu är mycket bristfälligt
De nationellt fastställda tröskelvärdena (TV) beaktar i denna förvaltningscykel grundvattnets användning för dricksvattenförsörjning. TV sammanfaller för de flesta ämnen med de koncentrationer som är fastställda som gränsvärden för att vattnen ska betraktas som tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30). Dessa koncentrationer är med få undantag mycket höga i förhållande till bakgrundsvärden i svenska grundvatten. Koncentrationer, som ligger långt under den koncentration som motsvaras av nivån 75 % av TV indikerar, med få undantag, en stark mänsklig påverkan, som vid betydande ökande trend bör åtgärdas för att inte ytterligare försämra grundvattnets kvalitet. Därför har koncentrationer som motsvarar en lägre procentandel av TV valts. För några ämnen sammanfaller koncentrationerna för utgångspunkten för att vända trend med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning enligt föreskrifterna om dricksvatten.
Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend sammanfaller således med gränsvärdet för tjänligt som dricksvatten med anmärkning för nitrat, sulfat och ammonium och koncentrationerna motsvarar 40 %, 40 % och 33 % av respektive TV.
Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend ligger på nivåer som ligger på mellan 5 % (Hg) och 50 % (As) av TV på grund av att bakgrundsvärdena för dessa ämnen är avsevärt mycket lägre än TV och halterna vid utgångspunkten för att vända trend indikerar stor mänsklig påverkan. De ämnen det är fråga om är arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, trikloreten och tetrakloreten, kloroform, 1,2-dikloretan, bensen, benso(a)pyrene och 4 PAH. För kvicksilver är den stora avvikelsen från 75 % till 5 % av TV också motiverad av kvicksilvrets, redan i låga halter, påverkan på ytvattnens ekologiska status.
Utgångspunkten för att sätta in åtgärder för att eliminera förorening av aktiva bekämpningsmedel är motiverad redan vid detektering av dessa. Denna utgångspunkt kan därför inte anges som en procentandel av TV eftersom detektionsgränsen för olika bekämpningsmedel ligger på vitt skilda koncentrationsnivåer.
Utgångspunkten för att vända betydande uppåtgående trend av klorid ligger på olika koncentrationsnivåer i sydvästra Sverige och resten av landet på grund av att halterna naturligt ligger på olika nivåer. Utgångspunkten är 50% av TV för merparten av landet, då den motsvarar en koncentration som antyder en påtaglig mänsklig påverkan. I sydvästra Sverige är utgångspunkten 75 % av TV.
Trender avseende förorenande ämnen har inte kunnat redovisas i grundvattenförekomster i riskzonen denna förvaltningscykel eftersom det kontrollerande övervakningsnätet för kemisk provtagning ännu är mycket bristfälligt. Data över föroreningsplymer är överlag bristfälliga.
Dataunderlaget i större delarna av gränstrakterna mot Norge och Finland är bristfälligt pga låg befolkningstäthet i dessa områden. Idag finns inga nationsgränsöverskridande grundvattenförekomster i rapporteringsunderlaget
Karakteriseringen av grundvattenförekomster är ett pågående arbete, och de geografiska gränserna har reviderats för många förekomster sedan 2005. Ändringar har skett där ny hydrogeologisk information tagits fram inom ordinarie kartläggning eller där det funnits uppgift om ett betydande vattenuttag. Arbetet med att ytterligare avgränsa förekomsterna har initierats, men fortskridandet varierar mellan vattendistrikten. Verifiering av resultaten från den nationella påverkansanalysen, som varit ett underlag för klassificeringen av grundvattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status 2015, har gjorts i delar av landet genom kemisk provtagning. Expertbedömningar har även gjorts med stöd av lokala data och kännedom om grundvattenförekomsterna. En mer långtgående revidering av de geografiska gränserna och eventuella grupperingar av förekomster baserade på kemiska data kommer att ske under kommande förvaltningscykel
SGU, 2005. Kriterier och riktlinjer för avgränsning av grundvattenmagasin, Ledningssystem Geologisk informationsförsörjning, Hydrogeologisk kartering, Dokument GUHgSt5, utgåva 1.0.
http://sgu4.sgu.se/domino/HBER-4GSJMR.nsf/WebLinkSpecialVy/GUHgSt5
Rodhe, A., Lindström, G. och J. Dahné, 2008. Grundvattenbildning i svenska typjordar - metodutveckling av en vattenbalansmodell. Rapport Uppsala universitet, Inst. för geovetenskaper, Uppsala.
http://www.sgu.se/dokument/fou_extern/Rodhe_Lindstrom_Dahne.pdf
Grundvattenförekomster där de sammanlagda uttagen överstiger den långsiktiga grundvattenbildningen, eller där det har konstaterats att salt grundvatten eller föroreningar sugs in på grund av pumpning av vatten ur grundvattenförekomsten, ska klassificeras till ”otillfredsställande kvantitativ status”. Informationen om uttag är bristfällig för många grundvattenförekomster, och därför har många expertbedömningar utförts i de olika vattendistrikten. Grundvattenförekomsterna har klassificerats till ”god kvantitativ status” om det inte funnits anledning att misstänka motsatsen. Ofta känner man till om det förekommer problem med tillgången på vatten utan att tillgång på data finns för beräkning av vattenbalansen. Det kan vara fråga om att kommunen får köra ut vatten till boende under kortare eller längre perioder eller att källor och brunnar sinar. Sådana observationer och eventuellt andra kunskaper om vattenbrist kan vara tillräckliga för en expertbedömning av den kvantitativa grundvattenstatusen. I de grundvattenförekomster som inte innehåller kommunala vattentäkter har man ofta bristfällig kunskap om kvantitativ status. I de tre nordliga distrikten Bottenviken, Bottenhavet och Norra Östersjön har samtliga grundvattenförekomster klassificerats till god kvantitativ status. I Västerhavets vattendistrikt har en vattenförekomst klassificerats till att inte uppnå god kvantitativ status. Lokalt kan det i Sverige finnas kvantitetsproblem i mindre grundvattenmagasin i, framförallt i skärgårdsområden. I vattendistriktet Södra Östersjön har fyra grundvattenförekomster klassificerats att ha otillfredsställande kvantitativ status, dessa vattenförekomster återfinns alla på Gotland. Det är under sommaren som det är problem med vattentillgången och de kommunala vattentäkterna försörjs då ofta med vatten som körs i tankbilar.
I Sverige är det två grundvattenförekomster(SE621503-143207, SE625328-131280), som inte uppnår god kemisk status med avseende på nitrat. Dessa är belägna i Södra Östersjöns vattendistrikt. De flesta problem med höga nitrathalter kan i kopplas till jordbrukproduktion på mark där grundvattnet infiltreras av nitrathaltigt yt eller markvatten.
I Sverige är det 38 grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status med avseende på pesticider. De flesta av dessa är belägna i de södra vattendistrikten. Även om det finns problem med pesticider i Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt är antalet påverkade vattenförekomster successivt lägre längre norrut.
Följande vattenförekomster i Sverige uppnår inte god kemisk status:
Ammonium –två grundvattenförekomster i Bottenhavet (SE700944-159038, SE702439-163901)
Arsenik- 11 grundvattenförekomster-alla distrikt
Bensen- en grundvattenförekomst i Norra Östersjön(SE649647-152222)
Bly och blyföreningar- fem st grundvattenförekomster
Kadmium och kadmiumföreningar- tre grundvattenförekomster
Klorid- 9 grundvattenförekomster
Konduktivitet- En grundvattenförekomst
Polyaromatiska kolväten (PAH)- Tre grundvattenförekomster
Trikloreten och Tetrakloreten- Tre grundvattenförekomster
I den första förvaltningscykeln har inte Sverige bedömt ”significant and sustained upward trends and groundwater bodies with trend reversal”. Det är ett nationellt arbete som kommer att påbörjas i den andra förvaltningscykeln.
Inga Grundvattenförekomster korsar rikets gräns varför inget behov finns av gränskorsande koordination.
En bedömning av potentiellt påverkanstryck på grundvattenförekomsterna gjordes på nationell nivå inför statusklassificeringen. Syftet med påverkansanalysen var att kunna avgränsa problemområden inför insatser av konkreta åtgärder. Olika punktkällor och diffusa källor summerades per grundvattenförekomst i en samlad nationell bedömning av potentiell föroreningsbelastning. Verifiering av resultaten från påverkansanalysen kunde inte göras under denna förvaltningscykel pga. bristande dataunderlag. För ett fåtal enskilda förekomster med tidigare kända problem, har förhöjda värden av ett ämne i grundvattnet kunnat kopplas till en specifik verksamhet. Nationella GIS-skikt omfattande grundvattenförekomsterna med en 200 meter buffertzon användes i påverkansanalysen. Punktkällor som ingick i analysen var förorenade områden, miljöfarlig verksamhet samt kyrkor. Förorenade områden (från Mifo (Metodik för Inventering av Förorenade områden) indelades i 4 klasser efter föroreningsnivå, föroreningens “farlighet” och spridningsförutsättningar. Miljöfarlig verksamhet som har tillstånd från miljödomstolen respektive länsstyrelserna (från Emir-databasen) indelades i två huvudgrupper; verksamheter som använder eller emitterar prioriterade ämnen inom området för vattenpolitik, samt verksamheter som inte handhar eller emitterar prioriterade ämnen. Kyrkor angavs som punktkälla pga. ofta förekommande läckage av föroreningar från begravningsplatser.
För att bedöma den potentiella föroreningsbelastningen hos olika föroreningskällor (marktäckeslag samt punkt- och linjekällor), klassificerades dessa med beaktande av följande faktorer:
1. det potentiellt förorenande ämnets rörlighet och nedbrytning i marken
2. hur ämnet tillförs miljön; i vätskeform, på markyta eller i marken
3. sannolikhet för utsläpp och i så fall förväntad varaktighet
4. utsläppsmängd och koncentration som ger betydande skadliga effekter.
De fyra faktorernas respektive vikt avseende ett förorenande ämnes bidrag till den potentiella föreoreningsbelastningen har klassats i en skala från 1 till 3, där 1 betyder ett litet till
måttligt bidrag, 2 ett måttligt till stort bidrag medan 3 betyder ett stort till mycket stort bidrag.
Störst potentiell föroreningsbelastning på grundvatten utgör föroreningskälla som emitterar lättrörligt ämne som inte bryts ner i marken och utsläppet sker kontinuerligt i vätskeform nere i grundvattenmagasinet och ämnet ger skadliga effekter vid låga koncentrationer.
En sammanvägd potentiell föroreningsbelastning för varje typ av föroreningskälla erhölls genom att klassvärdet för de fyra parametrarna multiplicerades.
Belastningsfaktor för varje förekomst beräknades enligt:
• Ytandel polygondata per förekomst * potentiell föroreningsbelastning
• Andel fiktiv area (dvs. antal punkter inom buffert * omräkningsfaktor / area buffert) * potentiell belastning = belastningsfaktor
• Andel fiktiv area (dvs. km linjedata inom buffert * omräkningsfaktor / area buffert) * potentiell belastning
Summering av belastningsfaktorerna ger en totalsumma per förekomst som indelas i 4 klasser;
Klass 1: 0-10 Liten belastning
Klass 2: 10-25 Måttlig belastning
Klass 3: 25-40 Stor belastning
Klass 4: >40 Mycket stor belastning
Mycket stor belastning (dvs. > 40 p) användes som riktvärde för att förekomsten klassades som ”i riskzonen att inte uppnå god status 2015”.
En bedömning av potentiellt påverkanstryck på grundvattenförekomsterna gjordes på nationell nivå inför statusklassificeringen. Syftet med påverkansanalysen var att kunna avgränsa problemområden inför insatser av konkreta åtgärder. Olika punktkällor och diffusa källor summerades per grundvattenförekomst i en samlad nationell bedömning av potentiell föroreningsbelastning. Verifiering av resultaten från påverkansanalysen kunde inte göras under denna förvaltningscykel pga. bristande dataunderlag. För ett fåtal enskilda förekomster med tidigare kända problem, har förhöjda värden av ett ämne i grundvattnet kunnat kopplas till en specifik verksamhet. Nationella GIS-skikt omfattande grundvattenförekomsterna med en 200 meter buffertzon användes i påverkansanalysen. Diffusa källor som ingick i analysen var marktäcke enl. GSD Marktäckedata, vägar (Vägverkets nationella vägdatabas indelade i klasser av potentiell föroreningsbelastning), järnvägar (röda kartan) samt enskilda avlopp (SMED Svenska miljöemissionsdata).
För att bedöma den potentiella föroreningsbelastningen hos olika föroreningskällor (marktäckeslag samt punkt- och linjekällor), klassificerades dessa med beaktande av följande faktorer:
1. det potentiellt förorenande ämnets rörlighet och nedbrytning i marken
2. hur ämnet tillförs miljön; i vätskeform, på markyta eller i marken
3. sannolikhet för utsläpp och i så fall förväntad varaktighet
4. utsläppsmängd och koncentration som ger betydande skadliga effekter.
De fyra faktorernas respektive vikt avseende ett förorenande ämnes bidrag till den potentiella föreoreningsbelastningen har klassats i en skala från 1 till 3, där 1 betyder ett litet till
måttligt bidrag, 2 ett måttligt till stort bidrag medan 3 betyder ett stort till mycket stort bidrag.
Störst potentiell föroreningsbelastning på grundvatten utgör föroreningskälla som emitterar lättrörligt ämne som inte bryts ner i marken och utsläppet sker kontinuerligt i vätskeform nere i grundvattenmagasinet och ämnet ger skadliga effekter vid låga koncentrationer.
En sammanvägd potentiell föroreningsbelastning för varje typ av föroreningskälla erhölls genom att klassvärdet för de fyra parametrarna multiplicerades.
Belastningsfaktor för varje förekomst beräknades enligt:
• Ytandel polygondata per förekomst x potentiell föroreningsbelastning
• Andel fiktiv area (dvs. antal punkter inom buffert * omräkningsfaktor / area buffert ) * potentiell belastning = belastningsfaktor
• Andel fiktiv area (dvs. km linjedata inom buffert * omräkningsfaktor / area buffert) * potentiell belastning
Summering av belastningsfaktorerna ger en totalsumma per förekomst som indelas i 4 klasser;
Klass 1: 0-10 Liten belastning
Klass 2: 10-25 Måttlig belastning
Klass 3: 25-40 Stor belastning
Klass 4: >40 Mycket stor belastning
Mycket stor belastning (dvs. > 40 p) användes som riktvärde för att förekomsten klassades som ”i riskzonen att inte uppnå god status 2015”.
Påverkan föreligger när de sammanlagda uttagen ur en grundvattenförekomst överstiger den långsiktiga grundvattenbildningen. Metod för att avgöra relevant påverkan från vattenuttag ska utvecklas. Till vidare har bedömningar gjorts med ledning av följande information:
• Konstaterade förhöjda salthalter i vatten från enskilda brunnar eller kommunala vattenverk
• Salt smak på dricksvatten från brunnar som ligger under marina gränsen (MG)
• Kommunal utkörning av vatten till boende under kortare eller längre perioder pga. sinande brunnar
• Konstaterade långsiktigt sjunkande grundvattennivåer i grundvattenförekomst med betydande uttag i förhållande till grundvattennivåer under referensförhållanden
Huvudsaklig datakälla för vattenåterföring är vattentäktsarkivet (DGV), som är under uppbyggnad och saknar full nationell geografisk täckning. I DGV finns uppgifter om konstgjord infiltration som sker vid allmänna vattentäkter. Mängden övriga data är mycket sparsam under denna förvaltningscykel.
Relevant saltvatteninträngning föreligger när kloridhalten överstiger 50 mg/l i huvuddelen av Sverige under marina gränsen (MG) och andra källor för förhöjda kloridhalter kan uteslutas. I sydvästra Sverige gäller det när kloridhalten överstigen 75 mg/l.
På grund av bristfälliga data har inte saltvatteninträngning varit en faktor i påverkansbedömningen på nationell nivå. I pågående förvaltningscykel har en expertbedömning gjorts för enskilda förekomster med dokumenterat förhöjda kloridhalter. I kommande förvaltningscykel kommer fördjupade analyser av förekomster med saltvattenproblematik göras, med extra fokus på kustnära områden med högt befolkningstryck.
Relevant påverkanstryck innefattas av det som tagits upp under punktkällor och diffusa källor
Vattenmyndigheten och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) arbetar med en metod för bedömning av grundvattenförekomsters påverkan på grundvattenberoende terrestra och akvatiska ekosystem.
I metoden är kopplingen mellan grundvattenförekomster till ekosystem i de flesta fall geografisk. För geografisk koppling valdes ekosystem ut som låg inom ett avstånd på 200 m från en avgränsad grundvattenförekomst. Ingen biologisk information från de geografiskt kopplade ekosystemen användes.
Bedömningen av kemisk respektive kvantitativ påverkan från grundvattenförekomster på geografiskt kopplade ekosystem sker till tre klasser: Konstaterad påverkan, befarad påverkan och obetydlig påverkan. För en konstaterad påverkan från en grundvattenförekomst på ett grundvattenberoende ekosystem behövs kunskap om såväl grundvattenförekomsten och ekosystemet, vilket idag ofta saknas. För kvantitativa bedömningar utgör förmodligen dricksvattentäkterna generellt de största och mest betydelsefulla vattenuttagen i grundvattenförekomsterna, men uttag för t.ex. snökanoner, bevattning och kylvatten kan också utgöra stora uttag. För dessa uttag, med undantag av de allmänna vattentäkterna, saknas det i dagsläget nationella register. Det finns också en risk att missa mindre enstaka uttag i känsliga områden eller flertalet mindre uttag som sammanlagt ger en stor uttagsmängd i en grundvattenförekomst.
Terrestra ekosystem
För terrestra ekosystem utgår urvalet av de ekosystem som kan anses vara grundvattenberoende utifrån grundprincipen att en biotop är ett grundvattenberoende ekosystem om den är beroende av grundvatten för sin särart. Ett urval ur den nationella Våtmarksinventeringen (VMI) behöver göras, men då informationen i VMI inte medger en urskiljning av nederbördsförsörjda och grundvattenförsörjda våtmarker, behöver en mer detaljerad kartläggning genomföras av varje länsstyrelse.
Bedömningen av kemisk påverkan utgår från den nationella påverkansanalysen om potentiell föroreningsbelastning. För terrestra grundvattenberoende ekosystem är den regionala kunskapen om status och föroreningsgrad generellt låg. En nationell bedömning av grundvattenförekomster med en befarad påverkan på terrestra ekosystem har genomförts, men bedömningarna kan inte utvärderas förrän länsstyrelserna har gjort en mer detaljerad kartläggning.
Akvatiska system
Genom kartering finns för akvatiska ekosystem både geografiska kopplingar till grundvattenförekomst och ekosystem med konstaterad kontakt. Informationen om konstaterad kontakt är hämtad från SGU:s källarkiv. För akvatiska ekosystem har ingen bedömning av kemisk påverkan gjorts, eftersom data på nationell nivå är bristfällig.
Under vattencykeln 2009-2015 kommer arbetet med att bedöma grundvattenförekomsters påverkan på grundvattenberoende terrestra och akvatiska ekosystem att fortsätta.
Det finns betydande osäkerheter i klassificeringen av kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Bristen på dataunderlag är påtaglig eftersom det kontrollerande övervakningsnätet för kemisk provtagning ännu är mycket bristfälligt. Trender avseende förorenande ämnen har över huvud taget inte kunnat redovisas i grundvattenförekomster i riskzonen denna förvaltningscykel. Data för bedömning av kvantitativ status är bristfällig. Översiktliga bedömningar av vattenbalansen kan göras, men det är otillräckligt för att bedöma kvantitativ status för den enskilda förekomsten. I vattentäktsarkivet finns bara uttag för de allmänna vattentäkter som är registrerade. Saknas gör uttag för enskild vattenförsörjning, bevattning och djurhållning samt för användning i industrin.
Tillrinningsområden finns endast för ett mycket begränsat antal grundvattenförekomster i Sverige. En förenkling gjordes i påverkansanalysen då en 200 meter buffertzon användes i stället. Underlag för den nationella påverkansanalysen var överlag bristfällig. Önskvärt för kommande arbeten vore exempelvis dataset över järnvägssträckor som besprutas med kemiska bekämpningsmedel, liksom lägesangivelser för enskilda avloppsanläggningar. Vidare måste grundvattenförekomsters sårbarhet för påverkan undersökas och dokumenteras.
Kunskap om saltvatteninträngning i grundvattnet finns på lokal nivå men ett samlat nationellt dataset saknas för detta.
Brist på data avseende utbyte mellan grund- och ytvatten försvårar arbetet med att identifiera grundvattenberoende ekosystem. Dessa data insamlas inom SGUs ordinarie karteringsverksamhet i en takt som i dagsläget inte tillfredsställer vattenförvaltningens behov.
Idag saknas hydrogeologiska data på förekomstnivå som efterfrågas inom vattenförvaltningen, tex förekomstens geometriska form, medelmäktighet, djup till förekomsten och volym. Schablonvärden har angetts i vissa fall för att belysa att majoriteten av Sveriges grundvattenförekomster finns i sand och grusavlagr
Arbetet med insamling av kemisk analysdata till vattentäktsdatabasen DGV har fortsatt pågått sedan 2005. I databasen finns idag ett större geografiskt upptagningsområde och fler kemiska analyser att bygga statusklassificeringar och bedömningar på.
Den nationella miljöövervakningen har reviderats för att bättre bidra till den kontrollerande övervakningen och för att kunna ta fram säkrare bakgrundsvärden för olika grundvattenmiljöer och geografiska regioner.
Avgränsningen av grundvattenförekomster är ett pågående arbete, och gränserna har reviderats för många förekomster sedan 2005.
Påverkansanalysen har utvecklats och bygger på ett bättre dataunderlag. Punktkällor i form av förorenade områden och miljöfarlig verksamhet representeras bättre. 2005 angavs endast antalet punktkällor inom en grundvattenförekomst, medan det i dagens analys sker en uppdelning efter relevanta kemiska ämnen och bedömningar av exempelvis spridningsbenägenhet gjorda på lokal nivå.
Ett arbete har inletts för att identifiera grundvattenberoende ekosystem men resultaten har inte implementerats i vattenförvaltningen ännu. Metodiken behöver utvecklas ytterligare innan relevanta ekosystem kan identifieras.
Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har vidareutvecklat VISS (VattenInformationsSystem Sverige) för hantering av vattendata i enlighet med vattenförvaltningens behov.
Processen med upprättande av kontrollerande övervakningsnät pågår och fler analysresultat kommer att vara tillgängliga under kommande förvaltningscykel.
I SGUs nykartering av grundvattenförekomster tas hänsyn till vattenförvaltningens behov vid val av karteringsområde. Med en nyimplementerad datamodell ingår bedömning av tillrinningsområdets utbredning. Utbytet mellan grund och ytvatten bedöms i fält.
Arbetet med att samla in och bearbeta data i vattentäktsarkivet (DGV) pågår. Databasen uppdateras kontinuerligt och initiativ har tagits till ett nytt projekt tillsammans med Livsmedelsverket att samla in kemiska analyser från dricksvatten till databasen.
I kommande förvaltningscykel kommer saltvattenproblematiken att behandlas. Särskilt fokus kommer att ligga på grundvattenförekomster i kustzonen.
Miljökvalitetsnormer har fastställts för varje vattenförekomst. Undantag från god status 2015 har fastställts för flera vattenförekomster, vilket baserar sig på prioriterade ämnen. I besluten om miljökvalitetsnormer har det i förekommande fall preciserats vilket eller vilka kemiska ämnen som har motiverat undantag för kemisk yt- och grundvattenstatus. Informationen om vilket miljöproblem som ligger till grund för bedömningen för respektive vattenförekomst finns i databasen VISS.
Miljögifter (kemisk status)
Nuvarande mätdata för miljögifter i grundvatten redovisar inte några stora kvalitetsproblem som har påverkat statusklassificeringarna av kemisk grundvattenstatus, men det förekommer lokala problem. Det råder generellt sett brist på kunskap om orsaker till problemen och möjligheterna att åtgärda dessa.
Klassificeringen av kemisk yt- och grundvattenstatus behöver i många fall kompletteras med nya undersökningar och mätningar. För vattenförekomster vars yt- eller grundvattenstatus i dag är sämre än god på grund av problem med miljögifter (förutom kvicksilver) har det beslutats om undantag i form av tidsfrist till 2021 för att uppnå god kemisk yt- eller grundvattenstatus. Problemen bedöms vara så omfattande att det i dagsläget inte är tekniskt möjligt att åtgärda problemen till 2015.
Vattenmyndigheten har beslutat tidsfristintervallen till 2021 för kemisk grundvattenstatus.
None
Del av förvaltningsplanen med sammanfattning om miljökvalitetsnormerna.
http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/81A6762B-C73E-42AF-8E6C-A714AC937C90/0/Miljökvalitetsnormer.pdf
Författningssamling 2009, 22 FS 2009:59.
http://www.y.lst.se/publikationerkungorelser/forfattningar/2009.4.194f896911e157229d580001078.html