SE SE4 SE4 4. Södra Östersjön Principerna för hur avgränsningen av ytvattenförekomster ska gå till beskrivs i Naturvårdsverkets kartläggningsföreskrifter (NFS 2006:1) samt Naturvårdsverkets handbok 2007:3 om kartläggning och analys av ytvatten. Utgångspunkten är att vatten indelas så att homogenitet avseende kategori, typ och status ska uppnås. En vattenförekomst ska vara sammanhängande och kan därför inte bestå av geografiskt åtskilda delar. Indelningen av vattenförekomster ses som en iterativ process, det vill säga att indelningen kontinuerligt bör utvärderas och vid behov revideras. Det slutliga resultatet av vattenförekomstindelningen för varje förvaltningscykel rapporteras i förvaltningsplanen. Vattendrag som är minst 15 km långa avgränsas till vattenförekomster, enligt kartläggningsföreskriften (NFS 2006:1). Lantmäteriets nätverksbildade röda kartan, i skala 1:250 000, har utgjort grunden för indelningen av vattendrag i Sverige. Det är även möjligt att göra tillägg av mindre vattenförekomster enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:3. Om en vattenförekomst har olika status i olika områden ska den delas upp i mindre vattenförekomster. Det är även möjligt att dela upp en vattenförekomst baserat på gränser för skyddade områden. Vattendrag som är kortare än 15 km kan bilda egna vattenförekomster om vattendraget påverkar ett skyddat område enligt vattendirektivet, är särskilt ekologiskt värdefullt, det vill säga finns utpekade i Naturvårdsverket databas för värdefulla vatten och det ekologiska värdet inte kan skyddas på annat sätt, eller påverkar en utpekad vattenförekomst på betydande sätt. För mer detaljerad information se Naturvårdsverkets skrivelse(2007-05-09) om utpekande av vattenförekomster. I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna använt ett särskilt, förenklat förfarande vid konsekvensbedömningen av de fysiska förbättringsåtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i respektive preliminära KMV. Det beror framförallt på att det i dagsläget saknas ett fullgott underlag för att bedöma dessa åtgärdsbehov för alla sådana vattenförekomster, och därmed också vilken inverkan nödvändiga åtgärder skulle få på de aktuella verksamheterna. Av den anledningen har vattenmyndigheterna valt att tillämpa en princip som utgår från att endast de vattenförekomster pekas ut som kraftigt modifierade där det med säkerhet kan bedömas att fysiska förbättringsåtgärder skulle få en betydande negativ inverkan antingen på miljön eller på de aktuella verksamheterna och deras samhällsnytta. Vid bedömningen av vilka preliminära KMV som i nuläget bör pekas ut som kraftigt modifierade, har samtliga vattenmyndigheter därför tillämpat följande utgångspunkter: • De preliminära KMV som ingår i reglersystemet för vattenkraftverk som har en installerad effekt på 10 MW eller mer fastställs som kraftigt modifierade vatten. Här bedöms de fysiska förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status få en betydande negativ inverkan på elförsörjning och möjligheter att producera reglerkraft samt miljön i stort. • I Södra Östersjön även de preliminära KMV som används för drickvattenförsörjning eller annan verksamhet av väsentlig betydelse ur allmän synpunkt där alternativa åtgärder är direkt orimliga. • De preliminära KMV som inte uppfyller ovanstående kriterier behöver utredas noggrannare med avseende på vilka fysiska förbättringsåtgärder som skulle krävas för att uppnå god ekologisk status och graden av negativ påverkan på verksamheten och miljön i stort. Dessa utredningar genomförs i nästa förvaltningscykel, och kommer sannolikt att leda till att även andra vattenförekomster kan pekas ut som kraftigt modifierade. Vattenkraft Vattenkraft är en verksamhet som bedöms ha stor samhällsnytta. Nyttan ligger i att den tillför förnybar elenergi och reglerkraft som kan balansera till exempel oreglerbar förnybar energi. Reglerbar kraft kan användas under perioder då konsumtionen överstiger produktionen. Vattenkraften kan snabbt tillföra stora mängder energi då konsumtionen ökar kraftigt eller då andra produktionskällor faller ifrån. Denna typ av reglering medför att vattendragens hydrologi och morfologi kan påverkas i större utsträckning, vilket i sin tur leder till följdverkningar på ekosystem och arter. Eftersom variationen i kraftverkskonstruktion ofta är stor är det svårt att generalisera den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheten har utifrån Energimyndighetens rekommendation gjort bedömningen att bevarande av reglerkraften är mer angelägen än en generell tillgång på förnybar elenergi, även om båda samhällsnyttorna är viktiga. Den största volymen reglerkraft finns att hämta i den storskaliga vattenkraften med installerad effekt över 10 MW. I vattenförekomster i anslutning till sådana verksamheter, bedöms det därför generellt innebära en väsentlig negativ påverkan på specificerad verksamhet och miljön i stort att vidta åtgärder som medför en signifikant inverkan på förmågan att tillföra reglerkraft. I denna förvaltningscykel har Vattenmyndigheten därför prioriterat bedömningen av kraftigt modifierade vattenförekomster till sådana med storskaliga vattenkraftverksamheter (se ovan). De vattenförekomster som innehåller småskaliga vattenkraftverk kommer att behöva utredas närmare avseende fysisk påverkan, påverkan på ekologisk status samt övriga kriterium. Vattenmyndigheten har som utgångspunkt att alla vattenförekomster med ett eller flera kraftverk bör bedömas för att konstatera om de utgör kraftigt modifierade vattenförekomster eller inte. Idag saknas tillräcklig information om hur man reglerar vattenkraftverken samt dess konkreta miljöpåverkan i de enskilda fallen. Hamnverksamhet och sjöfart Även för vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten kan det förekomma kraftigt modifierade vattenförekomster, om de är påverkade av sjöfart och hamnar. Dricksvattenförsörjning och annan verksamhet av väsentlig betydelse ur allmän synpunkt - specifikt för Södra Östersjön Det finns ett antal sjöar och vattendrag som idag regleras för att säkerställa uttag av dricksvatten. Dessa är viktiga för samhällens vattenförsörjning och alternativa möjligheter är inte rimliga att genomföra. Även verksamheter där man avleder vatten från tätorter för att förhindra översvämningar har utpekats som kraftigt modifierade vatten i de fall där alternativa åtgärder inte är rimliga. SMHI har i SvensktVattenARkiv (SVAR) ett nationellt nätverksbildat skikt för sjöar och vattendrag i skala 1:250 000 som är grunden för bildandet av vattenförekomsterna. Databasen innehåller drygt 33 000 sjöytor samt 125 000 rinnsträckor inkl stomlinjer genom sjöar och biflöden i sjöar. I SMHI:s sjöregister finns mer än 100 000 sjöar. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. Principerna för hur avgränsningen av ytvattenförekomster ska gå till beskrivs i Naturvårdsverkets kartläggningsföreskrifter (NFS 2006:1) samt Naturvårdsverkets handbok 2007:3 om kartläggning och analys av ytvatten. Utgångspunkten är att vatten indelas så att homogenitet avseende kategori, typ och status ska uppnås. En vattenförekomst ska vara sammanhängande och kan därför inte bestå av geografiskt åtskilda delar. Indelningen av vattenförekomster ses som en iterativ process, det vill säga att indelningen kontinuerligt bör utvärderas och vid behov revideras. Det slutliga resultatet av vattenförekomstindelningen för varje förvaltningscykel rapporteras i förvaltningsplanen. Sjöar med en minsta yta på 1 km² avgränsas till vattenförekomster, enligt kartläggningsföreskriften (NFS 2006:1). Lantmäteriets nätverksbildade röda kartan i skala 1:250 000 har utgjort grunden för indelningen av i Sverige. Det är även möjligt att göra tillägg av mindre vattenförekomster enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:3. Om en vattenförekomst har olika status i olika områden ska den delas upp i mindre vattenförekomster. Det är även möjligt att dela upp en vattenförekomst baserat på gränser för skyddade områden. Sjöar som är mindre än 1,0 km² kan bilda egna vattenförekomster om sjön påverkar ett skyddat område enligt vattendirektivet, är särskilt ekologiskt värdefullt, det vill säga finns utpekade i Naturvårdsverket databas för värdefulla vatten och det ekologiska värdet inte kan skyddas på annat sätt, eller påverkar en utpekad vattenförekomst på betydande sätt. För mer detaljerad information se Naturvårdsverkets skrivelse(2007-05-09) om utpekande av vattenförekomster. I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna använt ett särskilt, förenklat förfarande vid konsekvensbedömningen av de fysiska förbättringsåtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i respektive preliminära KMV. Det beror framförallt på att det i dagsläget saknas ett fullgott underlag för att bedöma dessa åtgärdsbehov för alla sådana vattenförekomster, och därmed också vilken inverkan nödvändiga åtgärder skulle få på de aktuella verksamheterna. Av den anledningen har vattenmyndigheterna valt att tillämpa en princip som utgår från att endast de vattenförekomster pekas ut som kraftigt modifierade där det med säkerhet kan bedömas att fysiska förbättringsåtgärder skulle få en betydande negativ inverkan antingen på miljön eller på de aktuella verksamheterna och deras samhällsnytta. Vid bedömningen av vilka preliminära KMV som i nuläget bör pekas ut som kraftigt modifierade, har samtliga vattenmyndigheter därför tillämpat följande utgångspunkter: • De preliminära KMV som ingår i reglersystemet för vattenkraftverk som har en installerad effekt på 10 MW eller mer fastställs som kraftigt modifierade vatten. Här bedöms de fysiska förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status få en betydande negativ inverkan på elförsörjning och möjligheter att producera reglerkraft samt miljön i stort. • I Södra Östersjön även de preliminära KMV som används för drickvattenförsörjning eller annan verksamhet av väsentlig betydelse ur allmän synpunkt där alternativa åtgärder är direkt orimliga. • De preliminära KMV som inte uppfyller ovanstående kriterier behöver utredas noggrannare med avseende på vilka fysiska förbättringsåtgärder som skulle krävas för att uppnå god ekologisk status och graden av negativ påverkan på verksamheten och miljön i stort. Dessa utredningar genomförs i nästa förvaltningscykel, och kommer sannolikt att leda till att även andra vattenförekomster kan pekas ut som kraftigt modifierade. Vattenkraft Vattenkraft är en verksamhet som bedöms ha stor samhällsnytta. Nyttan ligger i att den tillför förnybar elenergi och reglerkraft som kan balansera till exempel oreglerbar förnybar energi. Reglerbar kraft kan användas under perioder då konsumtionen överstiger produktionen. Vattenkraften kan snabbt tillföra stora mängder energi då konsumtionen ökar kraftigt eller då andra produktionskällor faller ifrån. Denna typ av reglering medför att vattendragens hydrologi och morfologi kan påverkas i större utsträckning, vilket i sin tur leder till följdverkningar på ekosystem och arter. Eftersom variationen i kraftverkskonstruktion ofta är stor är det svårt att generalisera den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheten har utifrån Energimyndighetens rekommendation gjort bedömningen att bevarande av reglerkraften är mer angelägen än en generell tillgång på förnybar elenergi, även om båda samhällsnyttorna är viktiga. Den största volymen reglerkraft finns att hämta i den storskaliga vattenkraften med installerad effekt över 10 MW. I vattenförekomster i anslutning till sådana verksamheter, bedöms det därför generellt innebära en väsentlig negativ påverkan på specificerad verksamhet och miljön i stort att vidta åtgärder som medför en signifikant inverkan på förmågan att tillföra reglerkraft. I denna förvaltningscykel har Vattenmyndigheten därför prioriterat bedömningen av kraftigt modifierade vattenförekomster till sådana med storskaliga vattenkraftverksamheter (se ovan). De vattenförekomster som innehåller småskaliga vattenkraftverk kommer att behöva utredas närmare avseende fysisk påverkan, påverkan på ekologisk status samt övriga kriterium. Vattenmyndigheten har som utgångspunkt att alla vattenförekomster med ett eller flera kraftverk bör bedömas för att konstatera om de utgör kraftigt modifierade vattenförekomster eller inte. Idag saknas tillräcklig information om hur man reglerar vattenkraftverken samt dess konkreta miljöpåverkan i de enskilda fallen. Hamnverksamhet och sjöfart Även för vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten kan det förekomma kraftigt modifierade vattenförekomster, om de är påverkade av sjöfart och hamnar. Dricksvattenförsörjning och annan verksamhet av väsentlig betydelse ur allmän synpunkt - specifikt för Södra Östersjön Det finns ett antal sjöar och vattendrag som idag regleras för att säkerställa uttag av dricksvatten. Dessa är viktiga för samhällens vattenförsörjning och alternativa möjligheter är inte rimliga att genomföra. Även verksamheter där man avleder vatten från tätorter för att förhindra översvämningar har utpekats som kraftigt modifierade vatten i de fall där alternativa åtgärder inte är rimliga. SMHI har i SvensktVattenARkiv (SVAR) ett nationellt nätverksbildat skikt för sjöar och vattendrag i skala 1:250 000 som är grunden för bildandet av vattenförekomsterna. Databasen innehåller drygt 33 000 sjöytor samt 125 000 rinnsträckor inkl stomlinjer genom sjöar och biflöden i sjöar. I SMHI:s sjöregister finns mer än 100 000 sjöar. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. Y SMHI har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en indelning av svenska kustzonen i typer. SMHI har sedan tidigare utvecklat ett system där Sveriges hav- och kustområden indelas i ett havsområdesregister. En indelning av svenska Kustvatten har utförts i enlighet med Vattendirektivet 2000/60/EC. Arbetet med att ta fram typer för kustzonen baseras på framförallt på dokumentet från arbetsgruppen CIS Working Group 2.4 (COAST) som ingående beskriver hur direktivet kan tillämpas för just Övergångs- och Kustvatten. Typerna baseras på fysiska, morfologiska och sedimentologiska faktorer som förväntas ha betydelse för det biologiska systemet. Kustvattnen utgörs av allt område mellan land och en nautisk mil utanför baslinjen. Kustzonen har indelats i 25 typer varav 2 typer är klassade som Övergångsvatten. Indelningen bygger på System B med användande av 7 kriterier där kriteriegränserna har anpassats efter Östersjöns och Västerhavet förutsättningar. De sju kriterierna är salthalt, utsatthet för vindvågor, djup, vattnets vertikala skiktning, bottenvattnets utbytestid, bottenbeskaffenhet samt isutbredning i tiden. Ytvattenförekomster har skapats mellan kustlinjen och en nautisk mil (1 852 m). Indelningen baseras på SMHI:s havsområdesregister. Varje kustvattenförekomst är ett avgränsat kustvattenområde, ett sund eller en bukt, som ska ha homogena egenskaper med avseende på karaktär och status. För kemisk status gäller, till skillnad från ekologisk status, att kustvatten ut till territorialgränsen ska statusklassas, det vill säga ut till 12 nautiska mil från baslinjen. Det finns därför ytterligare ett antal större vattenförekomster i utsjöområdena mellan 1 och 12 nautiska mil. I Sverige finns det 19 avgränsade havsområden. Indelning av svenska kustvatten: Djup För att approximera djupet användes GIS-kartor med angivna 10, 15 och 50 meters djup. Kartorna kompletterades med sjökort för att finna olika indelningsområden (<30 m, >30 m). Salthalt och Skiktning/Omblandning Vattendirektivets salthaltsindelning har varit vägledande men SMHI har infört ett ytterligare intervall för låga salthalter (0,5-3, 3-6) på inrådan från marinbiologisk expertis. Därmed fås två oligohalina klasser (låg respektive hög). Medelsalthalt och skiktning bestämdes utifrån data från en mängd mätstationer med långa tidsserier. Salthaltsdata hämtades från Eurowaternet och från SMHI:s oceanografiska datacenter, SHARK (totalt 51 stationer), från Stockholm Vatten AB (16 stationer i Stockholms skärgård) samt från Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet (5 stationer i Himmerfjärden utanför Södertälje). Vågexponering Vågexponeringen uppskattades beroende på fördelningen mellan land och vattenområden (öars lokalisering och storlek, skyddade/utsatta läge samt lokalisering av grundområden). Indelningskriterierna för vågpåverkan framgår av dokumenten i COAST (3.5.5). Uppskattningar av vågexponeringen gjordes av sakkunniga på SMHI samt från rapporter (Jönsson, A. 2001). Bottensubstrat Bottensubstratets genomsnittliga sammansättning bestämdes utifrån maringeologiska kartor och delades in som; hårdbotten, sand/grusbotten, blandad sedimentbotten samt lerbotten. Maringeologiska kartor från Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) användes för att bestämma bottensubstrat på mellersta Västkusten, Hallandskusten, Öresund, Norra Gotland och Gotska Sandön. Till övriga kustområden användes sedimentkartor från CHARM (Characterisation of the Baltic Sea Ecosystem: Dynamics and Function of Coastal Types, Draft version, 8 October 2002) samt från Sveriges National Atlas, Hav och kust (Sjöberg B. (red.), 1996). Antal isdagar Data för antalet isdagar är hämtat från Sveriges National Atlas, Hav och kust (Sjöberg B. (red.), 1996) samt från SMHI:s rapport nr 59, Isförhållandena i Sveriges farvatten under normalperioden 1961-1990, (Westring G.,1993). Antalet isdagar delades in som <90 dagar, 90-150 dagar och >150 dagar. För varje typområde gjordes dock en mer noggrann uppskattning på antalet isdagar, angivet i parantes. Medeldatum för isläggning och för islossning användes vid 46 stationer för att beräkna antalet isdagar. Vattenutbyte Antalet dagar för vattenutbyte hämtades från Environmental Quality Criteria, Coast and Seas. Swedish Environmental Protection Agency, Report 5052, Report 4910 och från Vattenutbytet i Stockholms skärgård, En grafisk översikt, Anders Engqvist, 2002. Svealands Kustvattenvårdsförbund. Bottenvattnets utbytestid bestämmer i många svenska Kustvatten vattenkvalitén och förutsättningarna för biologisk biodiversitet och mångfald. Vi har fokuserat på vattenutbytet för djupvattnet som faktor i typindelningen, eftersom det påverkar bottenförhållandena och de biologiska kvalitetselementen i hög grad. References Martin Hansson & Bertil Håkansson, 2004, Indelning av Svenska Övergångs- & Kustvatten i typer enligt Ramdirektivet för Vatten 2004-09-30, Dnr 2002/1796/1933, SMHI. And references there in I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna använt ett särskilt, förenklat förfarande vid konsekvensbedömningen av de fysiska förbättringsåtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i respektive preliminära KMV. Det beror framförallt på att det i dagsläget saknas ett fullgott underlag för att bedöma dessa åtgärdsbehov för alla sådana vattenförekomster, och därmed också vilken inverkan nödvändiga åtgärder skulle få på de aktuella verksamheterna. Det krävs ett ingående utrednings- och analysarbete för att komma fram till vilka åtgärder som kan behövas för att uppnå en så god ekologisk vattenkvalitet som möjligt i dessa vattenförekomster, utan att det får en väsentlig negativ påverkan på verksamheterna eller på miljön i stort. Av den anledningen har vattenmyndigheterna valt att tillämpa en princip som utgår från att endast de vattenförekomster pekas ut som kraftigt modifierade där det med säkerhet kan bedömas att fysiska förbättringsåtgärder skulle få en betydande negativ inverkan antingen på miljön eller på de aktuella verksamheterna och deras samhällsnytta. Vid bedömningen av vilka preliminära KMV som i nuläget bör pekas ut som kraftigt modifierade, har samtliga vattenmyndigheter därför tillämpat följande utgångspunkter: • De preliminära KMV som innehåller en hamn som bedömts vara av nationell betydelse fastställs som kraftigt modifierade vatten. Här bedöms de fysiska förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status få en betydande negativ inverkan på hamnverksamhet och sjöfart samt miljön i stort. Hamnverksamhet och sjöfart Även för vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten kan det förekomma kraftigt modifierade vattenförekomster, om de är påverkade av sjöfart och hamnar. I denna förvaltningscykel är det vissa hamnar av nationell betydelse som har bedömts ligga till grund för utpekanden av kraftigt modifierade vattenförekomster. Ofta innebär dessa verksamheter en fysisk påverkan i form av förändring av strandmiljön på grund av infrastruktur, muddring i hamnbassäng och farleder, ökad turbulens och grumling från bottensediment. I dessa fall är oftast de åtgärder som behövs för att motverka verksamhetens negativa inverkan på den ekologiska statusen att ta bort själva förutsättningarna för verksamheten, dvs. muddrade farleder, kajer, bryggor och strandskoningar m.m. Transport med båt innebär oftast ett mer energieffektivt transportsätt än vägtransporter, med mindre utsläpp växthusgaser per transporterad tonkilometer. Även detta har betydelse för bedömningen av om de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i dessa vattenförekomster får en betydande negativ påverkan på verksamhet med stor samhällsnytta och på miljön i stort. Även för hamnverksamhet behöver närmare riktlinjer för utpekande av kraftigt modifierade vatten utvecklas under nästa förvaltningscykel. Vissa andra typer av expansiva och hårt exploaterade kustområden kan också utgöra möjliga kraftigt modifierade vatten men resonemanget kring dessa är ännu outvecklat och måste utvecklas med riktlinjer under kommande förvaltningscykel. SMHI har tagit del av det finska, norska och danska förslagen till typindelning samt följt utvecklingen inom EU-projektet CHARM. Nationella experter och då speciellt marina experter på plankton, bottnars flora och fauna har haft möjlighet att studera och kommentera förslaget under en workshop (Gunnarsson, 2003). Dessutom har SMHI stämt av indelningen i gränsområdena till Finland och Norge. SMHI har i SvensktVattenARkiv (SVAR) en nationell indelning för kust- och övergångsvatten som totalt innehåller 623 vattenförekomster för kust- och övergångsvatten. Dessutom finns en finare indelning i mindre bassänger för några vattenförekomster - totalt ca 10 stycken i hela Sverige för tillfället. http://www.lst.se/NR/rdonlyres/B86888E6-5E6A-4E8C-ADE0-1F201776ABBC/0/SMHI_Indelning_svenska_overgangs_kustvatten_enligt_ramdirektivet.pdf 10 10. Östra Ölands, sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska Sandön. CW 11 11. Gotlands västra och norra kustvatten. CW 12n 12n: Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör N Eg. Östersjön. CW 12s 12s: Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör V Eg. Östersjön CW 13 13. Östergötlands inre skärgård CW 14 14. Östergötlands, yttre kustvatten CW 5 5. Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten. CW 6 6. Öresunds kustvatten. CW 7 7. Skånes kustvatten CW 8 8. Blekinge skärgårds och Kalmarsunds inre kustvatten. CW 9 9. Blekinge skärgård, och Kalmarsunds yttre kustvatten. CW S4DLNN Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S4DLYN Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S4DLYY Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S4DSNN Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S4DSNY Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S4DSYN Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S4DSYY Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S4SLNN Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S4SLNY Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S4SSNN Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S4SSNY Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S4SSYN Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S4SSYY Sjö Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S5DLNN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5DLNY Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S5DLYN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5DSNN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5DSNY Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S5DSYN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5SLYN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5SSNN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5SSNY Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S5SSYN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5SSYY Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S7DLNN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7DLYN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7DSNN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7DSYN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7DSYY Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S7SSNN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7SSYN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW V4LNN Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V4LNY Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V4LYN Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V4LYY Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V4SNN Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V4SNY Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V4SYN Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V4SYY Vattendrag Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V5LNN Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5LNY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V5LYN Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5LYY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V5SNN Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5SNY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V5SYN Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5SYY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V7LNN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7LYN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7LYY Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V7SNN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7SYN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7SYY Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW N N N N Y N N N N N N N N N N N N N N N CHALK HUMIC_CONTENT LIMNETIC_ECOREGION N N N Y N Y Y N N N N N N N N N CHALK HUMIC_CONTENT LIMNETIC_ECOREGION N N N Y Y N Y N N Y N Y N N ICE_DAYS RET_TIME_BOTTOM_WATER N N N Y N Y N Y N N Y N DEPTH ICE_DAYS RET_TIME_BOTTOM_WATER QE1-2-4 Phytobenthos Benthic diatoms ACID index (acidity) V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Other comments on the classification method: The index gives the acidity of the water both anthropogenic and natural, but the index does NOT give the cause of it. If the watercourse is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". The scale is not givning the ecological status, but rather if the water is alkaline, close to neutral, acid, or very acid. Boundaries: Alkaline = 7.5; Alkaline/close to neutral 5.8; Close to neutral/acid 4.2; Acid/very acid 2.2 water pH-units -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2-4 Phytobenthos Benthic diatoms IPS index (Indice de Polluo-sensibilite´ Spe´cifique). Eutrophication. V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY R-C1 R-C2 R-C3 R-C4 R-C5 R-C6 R-N1 R-N3 R-N4 R-N5 The intercalibration decision was made for all types. In Sweden we use the intercalibrated EQR for H/G and G/M boundaries for all national types. water EQR -7777 0.890 Yes 0.740 Yes 0.560 0.410 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna ASPT index (Average Score per Taxon; ecological quality) V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Other comments on the classification method: For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.900 Inte interkalibrerat 0.700 Inte interkalibrerat 0.450 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna MISA index (Multimetric Index for Stream Acidity) V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Other comments on the classification method: For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. The MISA index is assessing the acidity of the river both anthropogenic and natural, but the index does NOT give the cause of it. If the watercourse is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". The classification does NOT giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.550 Inte interkalibrerat 0.400 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates DJ index (Eutrophication) V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY R-C1 R-C2 R-C3 R-C4 R-C5 R-C6 R-N1 R-N3 R-N4 R-N5 The intercalibration decision was made for all types. In Sweden we use the intercalibrated EQR for H/G and G/M boundaries for all national types. Other comments on the classification method: For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.800 Yes 0.600 Yes 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-4 Fish V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Classification by a multimetric biological integrity index. The EQR's are valid for all Swedish lake types water EQR -7777 0.749 Inte interkalibrerat 0.467 Inte interkalibrerat 0.274 0.081 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 9, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Regleringsgrad. V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Variabler i "StatisticalExpression": RG är regleringsgraden i %, MAG är summan av alla magasineringsvolymer (m^3) uppströms, och QV är årlig flödesvolym (m^3). water Procent RG = 100 * MAG / QV -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 50.000 Parameter: Hydrologisk regim - Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Regleringsgrad. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Förändrad medelhögvattenföring, MHQ V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Variabler i "StatisticalExpression": MHQN är medelhögvattenföringen (m^3/s) vid oreglerade förhållanden och MHQR är medelhögvattenföringen (m^3/s) vid reglerade förhållanden. water Procent Förändrad MHQ (%) = 100 * ((MHQN – MHQR)/MHQN) -7777 0.000 Inte interkalibrerat 5.000 Inte interkalibrerat 10.000 50.000 Parameter: Hydrologisk regim - Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Förändrad medelhögvattenföring, MHQ. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Reducerad medellågvattenföring, MLQ V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Variabler i "StatisticalExpression": MLQN är medellågvattenföringen (m^3/s) vid oreglerade förhållanden och MLQR är medellågvattenföringen (m^3/s) vid reglerade förhållanden. water Procent Förändrad MLQ (%) = 100 * ((MLQN-MLQR) / MLQN) -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 30.000 80.000 Parameter: Hydrologisk regim - Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Reducerad medellågvattenföring, MLQ. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Södra Sverige med avrinningsområde(ARO) <1000 km^2 V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water Dimensionslös toppar regl/toppar oregl -7777 -7777 Inte interkalibrerat 1.050 Inte interkalibrerat 1.250 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Södra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Södra Sverige med avrinningsområde(ARO) =1000 km^2 V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V5LNN V5LNY V5LYN V7LNN V7LYN V7LYY Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water antal/år antal toppar/år -7777 -7777 Inte interkalibrerat 27.000 Inte interkalibrerat 40.000 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Södra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Sammanvägning av "antal flödestoppar per år", "variationskoefficient för dygnsflöden", delparametern "regleringsgrad", delparametern "förändrad medelhögvattenföring MHQ" och delparametern "reducerad medellågvattenföring MLQ". V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Sammanvägning av parametrar där parameter med sämst status avgör slutgiltig status, se referens för mer information. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Förekomst av artificiella vandringshinder V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Endast beskrivande text för statusklasser, därför kan inga gränsvärden anges. Se referens för mer info. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Kontinuitet - Förekomst av artificiella vandringshinder. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Fragmenteringsgrad V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Beräknas enligt Fragmenteringsgrad = (1- (längsta sträckan utan artificiella definitiva vandringshinder (km)/vattendragets totallängd (km))) * 100 water Procent se fält "NationalTranslation" -7777 0.000 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat 25.000 50.000 Parameter: Kontinuitet - Fragmenteringsgrad. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Barriäreffekt V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Beräknas enligt Barriäreffekt = (1- (Sträckan upp till första vandringshindret/vattendragets totallängd))*100 water Procent se fält "NationalTranslation" -7777 0.000 Inte interkalibrerat 25.000 Inte interkalibrerat 50.000 75.000 Parameter: Kontinuitet - Barriäreffekt. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Fragmenteringsgrad och barriäreffekt sammanvägt V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Sammanvägning av parametrar "fragmenteringsgrad" och "barriäreffekt", se referens för mer information. water Summerade klassvärden klassvärde1+klassvärde2 -7777 3.600 Inte interkalibrerat 5.200 Inte interkalibrerat 6.800 8.400 Parameter: Kontinuitet - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Sammanvägning av "förekomst av artificiella vandringshinder" och "sammanvägningen av fragmenteringsgrad och barriäreffekt" V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Sammanvägning av parametrar "förekomst av artificiella vandringshinder" och "sammanvägningen av fragmenteringsgrad och barriäreffekt" där parameter med sämst status avgör slutgiltig status, se referens för mer information. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Kontinuitet - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Rätnings- / kanaliseringsgrad V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent rätad/kanaliserad sträcka/vattenförekomstens längd -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 40.000 70.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Rätnings- / kanaliseringsgrad. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.8, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Andel rensad sträcka V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent rensad sträcka/vattenförekomstens längd -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 25.000 50.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Andel rensad sträcka. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.9, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Antal vägövergångar per km V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/km antal korsande vägar/km vattendrag -7777 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 Inte interkalibrerat 6.000 10.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Antal vägövergångar per km. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.10, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Markanvändning i närmiljön V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i närmiljön. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Markanvändning i delavrinningsområdet V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i delavrinningsområdet. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Antal diken per km V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/km antal diken/km vattendrag -7777 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 Inte interkalibrerat 5.000 7.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Antal diken per km. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Död ved (antal vedbitar längre än 1 meter och som är mer än 10 cm i diameter) V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/100m antal bitar/100 meter vattendrag -7777 16.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 6.000 0.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Död ved (antal vedbitar). Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Sammanvägning av morfologiska förhållanden parametrar V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt där samtliga ingående morfologiska parametrar multipliceras med en viktningskoefficient , summeras och sedan tas ett medelvärde fram. se referens för mer information. water Summerade klassvärden -7777 4.680 Inte interkalibrerat 6.760 Inte interkalibrerat 8.840 10.920 Parameter: Morfologiska förhållanden - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE3-1-6-TotalPhosphorus V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY Site specific reference value in µg P/l: Log10[ref-P]=1.533+(0.240*log10[Ca*Mg*])-(0.301*log10[AbsF])-(0.012*sqrt[Altitude]) OR SIMPLIFIED METHOD: Log10[ref-P]=1.380+(0.240*log10[AbsF])-(0.0143*sqrt[Altitude]). Where AbsF = Absorption of filtered water at 420 nm in 5 cm cuvette; Altitude in m a s l; Ca*Mg* = non-marine base cations [Ca*Mg* in meq/l = Ca+Mg-(0.235*Cl)]. Simplified method is only to be used if concentration is > 8 µg P/l from class limit. Agricultural areas: In areas with >10% cultivated land in the catchment area the reference value Ref-Pjo is calculated as: Ref-Pjo = (Pjo * 0.5*Ajo + [100-Ajo])/100 where Pjo is a regional reference in µg P/l, Ajo is the cultivated area water EQR -7777 0.700 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.300 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 11, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Normal waterflow V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY The anthropogenic acidification is estimated as the change in pH from preindustrial conditions as calculated from present water chemistry, soil chemistry and deposition reconstructions by the MAGIC model (Model of Acidification of Groundwater in Catchments). For water bodies where the effort and data demanding model cannot be applied, acidification is estimated from a similar watercourse where the model has been applied. This similar watercourse is selected from a library of water bodies for which the MAGIC model has been applied by a matching tool based on present water chemistry. water pH-units -7777 0.200 Inte interkalibrerat 0.400 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 15, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Spring high waterflow episode V4LNN V4LNY V4LYN V4LYY V4SNN V4SNY V4SYN V4SYY V5LNN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6SYN V7LNN V7LYN V7LYY V7SNN V7SYN V7SYY For the spring period with high waterflow rivers and small lakes (with short turnover-time) should be assessed witht he BDM model (Boreal Dilution Model) if possible. If data is limited, the pBDM model could be used to estimate the episodic acidification. water pH-units -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.200 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 15, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE1-1 Phytoplankton Number of phytoplankton species/taxa (pressure=acidity). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S4DLNN S4DSNN S4DSNY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S5DLNN S5DLNY S5DSNN S5DSNY S5SSNN S5SSNY S7DLNN S7DSNN S7SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. The number of phytoplankton species/taxa is assessing the acidity of the lake (both anthropogenic and natural), and is not included in the weighted phytoplankton assessment. Nor is the classification giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.900 Inte interkalibrerat 0.700 0.400 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Number of phytoplankton species/taxa (pressure=acidity). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S4DLYN S4DLYY S4DSYN S4DSYY S4SSYN S4SSYY S5DLYN S5DSYN S5SLYN S5SSYN S5SSYY S7DLYN S7DSYN S7DSYY S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. The number of phytoplankton species/taxa is assessing the acidity of the lake (both anthropogenic and natural), and is not included in the weighted phytoplankton assessment. Nor is the classification giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.880 Inte interkalibrerat 0.670 0.330 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Proportion of cyanobacteria of total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S4DLNN S4DSNN S4DSNY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S5DLNN S5DLNY S5DSNN S5DSNY S5SSNN S5SSNY S7DLNN S7DSNN S7SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.950 Inte interkalibrerat 0.800 Inte interkalibrerat 0.600 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Proportion of cyanobacteria of total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S4DLYN S4DLYY S4DSYN S4DSYY S4SSYN S4SSYY S5DLYN S5DSYN S5SLYN S5SSYN S5SSYY S7DLYN S7DSYN S7DSYY S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.920 Inte interkalibrerat 0.750 Inte interkalibrerat 0.600 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton QE Phytoplankton weighted status classification based on Total phytoplankton biomass, Proportion of cyanobacteria, and TPI (Trophic Plankton Index) (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S4DLNN S4DSNN S4DSNY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S5DLNN S5DLNY S5DSNN S5DSNY S5SSNN S5SSNY S7DLNN S7DSNN S7SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.600 Inte interkalibrerat 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton QE Phytoplankton weighted status classification based on Total phytoplankton biomass, Proportion of cyanobacteria, and TPI (Trophic Plankton Index) (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S4DLYN S4DLYY S4DSYN S4DSYY S4SSYN S4SSYY S5DLYN S5DSYN S5SLYN S5SSYN S5SSYY S7DLYN S7DSYN S7DSYY S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.600 Inte interkalibrerat 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S4DLNN S4DSNN S4DSNY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S5DLNN S5DLNY S5DSNN S5DSNY S5SSNN S5SSNY S7DLNN S7DSNN S7SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.670 Inte interkalibrerat 0.160 Inte interkalibrerat 0.080 0.040 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S4DLYN S4DLYY S4DSYN S4DSYY S4SSYN S4SSYY S5DLYN S5DSYN S5SLYN S5SSYN S5SSYY S7DLYN S7DSYN S7DSYY S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.670 Inte interkalibrerat 0.160 Inte interkalibrerat 0.080 0.040 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton TPI (trophic plankton index) (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S4DLNN S4DSNN S4DSNY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S5DLNN S5DLNY S5DSNN S5DSNY S5SSNN S5SSNY S7DLNN S7DSNN S7SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.500 Inte interkalibrerat 0.130 Inte interkalibrerat 0.100 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton TPI (trophic plankton index) (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S4DLYN S4DLYY S4DSYN S4DSYY S4SSYN S4SSYY S5DLYN S5DSYN S5SLYN S5SSYN S5SSYY S7DLYN S7DSYN S7DSYY S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.500 Inte interkalibrerat 0.200 Inte interkalibrerat 0.140 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2-3 Macrophytes S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN 101 102 201 202 301 302 The IC typology differs entirely from the Swedish typology (water quality-based versus geographically-based). The outcome of the classification of ecological status differs between the IC and Swedish system. However, the Swedish system is more restrictive than the IC system. In WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 4 Macrophytes, Annex C Northern GIG, part 8 this is thoroughly described. No changes has been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. water EQR -7777 0.980 Yes 0.880 Yes 0.580 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna ASPT index (Average Score per Taxon; ecological quality) S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.950 Inte interkalibrerat 0.700 Inte interkalibrerat 0.500 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna BQI (Benthic Quality Index; eutrophication) S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.750 Inte interkalibrerat 0.600 Inte interkalibrerat 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna MILA index (Multimetric Index for Lake Acidity) S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. The MILA index is assessing the acidity of the lake both anthropogenic and natural, but the index does NOT give the cause of it. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". The classification does NOT giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Moderately acid, Acid, Very acid, and Extremely acid. water EQR -7777 0.850 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.350 0.150 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-4 Fish S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Classification by a multimetric biological integrity index where information about applicable lake types are included in the underlaying calculations. Hence, the index, and the EQR's are valid for all Swedish lake types water EQR -7777 0.720 Inte interkalibrerat 0.460 Inte interkalibrerat 0.300 0.150 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 8, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE2 Hydromorphological QEs Kontinuitet - Förekomst av artificiella vandringshinder S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Endast beskrivande text för statusklasser, därför kan inga gränsvärden anges. Se referens för mer info. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Kontinuitet - Förekomst av artificiella vandringshinder. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-4 Hydrological regime - lakes Föreskriven regleringsamplitud S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water m -7777 0.000 Inte interkalibrerat 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 10.000 Parameter: Hydrologisk regim - Föreskriven regleringsamplitud. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-4 Hydrological regime - lakes Påverkan på vattenståndsförändringar - vinter S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. water ?m regl. medelvattenstånd - naturl. medelvattenstånd -7777 0.000 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Påverkan på vattenståndsförändringar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-4 Hydrological regime - lakes Påverkan på vattenståndsförändringar - sommar/höst S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. water ?m regl. medelvattenstånd - naturl. medelvattenstånd -7777 0.000 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 2.000 5.000 Parameter: Hydrologisk regim - Påverkan på vattenståndsförändringar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Markanvändning i närmiljön S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i närmiljön. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Markanvändning i delavrinningsområdet S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i delavrinningsområdet. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Död ved (antal vedbitar längre än 1 meter och som är mer än 10 cm i diameter) S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/100m antal bitar/100 meter strandsträcka -7777 16.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 6.000 0.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Död ved (antal vedbitar). Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Förändrad litoralzon S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Tre olika tillvägagångssätt. 1 - Hur vattennivån förändrats. 2 - Andel strandsträcka som förändrats av ingrepp de senaste 50 åren. 3 - Andel strandsträcka som förändrats av ingrepp för mer än 50 år sedan. Endast status hög, måttlig och dålig kan erhållas och därför kan inga gränsvärden fyllas i. Se referens för mer info. water m alternativt % -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Morfologiska förhållanden - Förändrad litoralzon. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Antal diken per km S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/km antal diken/km strandsträcka -7777 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 Inte interkalibrerat 5.000 7.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Antal diken per km. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Sammanvägning av morfologiska förhållanden parametrar S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt där samtliga ingående morfologiska parametrar multipliceras med en viktningskoefficient , summeras och sedan tas ett medelvärde fram. se referens för mer information. water Summerade klassvärden Viktat medelvärde -7777 4.680 Inte interkalibrerat 6.760 Inte interkalibrerat 8.840 10.920 Parameter: Morfologiska förhållanden - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE3-1-1-SecchiDepth S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Site specific reference value from before impact OR Log10[SD] = 0.678 - (0.116*log10[AbsF]) - (0.471'log10[Chla]). Where SD=Secchi Disc Depth; AbsF=Absorption of filtered water at 420 nm in 5 cm cuvette; Chla=Reference value for Chlorophyll a (lake type dependent, see QE3-1-6-ChlorophyllA) water EQR -7777 0.670 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.330 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 12, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Cyprinids,<5°C S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 8.000 Inte interkalibrerat 7.000 Inte interkalibrerat 4.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Cyprinids,>15°C S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 8.000 Inte interkalibrerat 5.000 Inte interkalibrerat 4.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Cyprinids,5-15°C S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 8.000 Inte interkalibrerat 6.000 Inte interkalibrerat 4.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Salmonids,<5°C S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 9.000 Inte interkalibrerat 8.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Salmonids,>15°C S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 9.000 Inte interkalibrerat 6.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Salmonids,5-15°C S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 9.000 Inte interkalibrerat 7.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN Site specific reference value in µg P/l: Log10[ref-P]=1.627+(0.246*log10[AbsF])-(0.139*log10[Altitude])-(0.197*log10[Meandepth]) OR SIMPLIFIED METHOD: Log10[ref-P]=1.561+(0.295*log10[AbsF])-(0.146*log10[Altitude]). Where AbsF = Absorption of filtered water at 420 nm in 5 cm cuvette; Altitude in m a s l; Mean water depth in m. Simplified method is only to be used if concentration is > 5 µg P/l from class limit. water EQR -7777 0.700 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.300 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 10, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S4DLNN S4DSNN S4DSNY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S5DLNN S5DLNY S5DSNN S5DSNY S5SSNN S5SSNY S7DLNN S7DSNN S7SSNN LN1 LN2a LN2b LN5 The SE typology differ from the IC typology, mainly due to the major climatic differences going north-south in SE. The reason for this as well as how the national types correspond to the IC types is described in WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 2 Phytoplankton biomass metrics, Annex E Northern GIG, part 7. The boundaries in the national assessment system for chl a in SE all fit fairly well with the EQR values and within the range of chla concentration boundaries intercalibrated. No changes have been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. Other comments on the classification method: The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. The mountain lakes (MASL>800) have not been included in the Intercalibration due to lack of comparison data within the Northern Intercalibration Group. However, the methodology is the same as for the other Swedish lakes, and consequently the classification of these lakes are considered to be Intercalibration Compliant. water EQR -7777 0.500 Yes 0.300 Yes -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S4DLYN S4DLYY S4DSYN S4DSYY S4SSYN S4SSYY S5DLYN S5DSYN S5SLYN S5SSYN S5SSYY S7DLYN S7DSYN S7DSYY S7SSYN LN3a LN6a LN8a The SE typology differ from the IC typology, mainly due to the major climatic differences going north-south in SE. The reason for this as well as how the national types correspond to the IC types is described in WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 2 Phytoplankton biomass metrics, Annex E Northern GIG, part 7. The boundaries in the national assessment system for chl a in SE all fit fairly well with the EQR values and within the range of chla concentration boundaries intercalibrated. No changes have been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. Other comments on the classification method: The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. The mountain lakes (MASL>800) have not been included in the Intercalibration due to lack of comparison data within the Northern Intercalibration Group. However, the methodology is the same as for the other Swedish lakes, and consequently the classification of these lakes are considered to be Intercalibration Compliant. water EQR -7777 0.500 Yes 0.300 Yes -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Normal waterflow S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN The anthropogenic acidification is estimated as the change in pH from preindustrial conditions as calculated from present water chemistry, soil chemistry and deposition reconstructions by the MAGIC model (Model of Acidification of Groundwater in Catchments). For water bodies where the effort and data demanding model cannot be applied, acidification is estimated from a similar lake where the model has been applied. This similar lake is selected from a library of water bodies for which the MAGIC model has been applied by a matching tool based on present water chemistry. water pH-units -7777 0.200 Inte interkalibrerat 0.400 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 14, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Spring high waterflow episode S4DLNN S4DLYN S4DLYY S4DSNN S4DSNY S4DSYN S4DSYY S4SLNN S4SLNY S4SSNN S4SSNY S4SSYN S4SSYY S5DLNN S5DLNY S5DLYN S5DSNN S5DSNY S5DSYN S5SLYN S5SSNN S5SSNY S5SSYN S5SSYY S7DLNN S7DLYN S7DSNN S7DSYN S7DSYY S7SSNN S7SSYN For the spring period with high waterflow rivers and small lakes (with short turnover-time) should be assessed witht he BDM model (Boreal Dilution Model) if possible. If data is limited, the pBDM model could be used to estimate the episodic acidification. water pH-units -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.200 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 14, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 5 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.580 Inte interkalibrerad 0.330 Inte interkalibrerad 0.170 0.100 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 6 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.630 Inte interkalibrerad 0.330 Inte interkalibrerad 0.100 0.050 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 10 11 12s 13 14 7 8 9 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.720 Inte interkalibrerad 0.560 Inte interkalibrerad 0.240 0.080 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume and chlorophyll a, summer, jun-aug 10 11 12s 13 14 5 6 7 8 9 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerad 0.600 Inte interkalibrerad 0.400 0.200 Parameter: Växtplankton klorofylla a och biovolym sammanställning, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2 Other aquatic flora Macroalgae and Angiosperms, summer, jul-sep 10 11 12s 13 14 5 6 7 8 9 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr Mean value of at least three values per water body -7777 0.810 Yes 0.610 Yes 0.410 0.210 Parameter: Makroalger och gömfröiga växter, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates <20 m depth 5 6 NEA8 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.890 Yes 0.660 Yes 0.440 0.220 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates >20 m depth 5 6 NEA8 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.890 Yes 0.680 Yes 0.450 0.230 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates 12n 12s 14 7 9 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.760 Yes 0.290 Yes 0.190 0.100 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates 8 CW B12 b The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.750 No, SE-DK=OK, SE-DE=OK but DE-DK=not OK -> IC continues in Phase II 0.250 No, SE-DK=OK, SE-DE=OK but DE-DK=not OK -> IC continues in Phase II 0.170 0.080 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates 10 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.780 Yes 0.330 Yes 0.220 0.110 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates 11 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.800 Yes 0.400 Yes 0.270 0.130 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates 13 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.750 Yes 0.250 Yes 0.170 0.080 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 5 water m Mean value 10.500 9.500 Inte interkalibrerat 8.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.500 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 6 water m Mean value 10.000 8.000 Inte interkalibrerat 7.500 Inte interkalibrerat 4.500 3.000 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 10 11 12s 13 14 7 8 9 water m Mean value 10.000 8.300 Inte interkalibrerat 7.000 Inte interkalibrerat 4.000 2.000 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration 10 11 12s 13 14 5 6 7 8 9 water ml/l Special, se referens. -7777 3.500 Inte interkalibrerat 2.100 Inte interkalibrerat 1.000 0.000 Parameter: Syre. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 5 6 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 7 8 9 water eqr Mean value -7777 0.810 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.450 0.290 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 10 11 water eqr Mean value -7777 0.810 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.450 0.280 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 12s 13 14 water eqr Mean value -7777 0.790 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 5 6 water eqr Mean value -7777 0.890 Inte interkalibrerat 0.770 Inte interkalibrerat 0.610 0.430 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 7 8 9 water eqr Mean value -7777 0.910 Inte interkalibrerat 0.840 Inte interkalibrerat 0.670 0.500 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 10 11 water eqr Mean value -7777 0.890 Inte interkalibrerat 0.850 Inte interkalibrerat 0.650 0.500 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 12s 13 14 water eqr Mean value -7777 0.910 Inte interkalibrerat 0.830 Inte interkalibrerat 0.660 0.500 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 5 6 water eqr Mean value -7777 0.870 Inte interkalibrerat 0.770 Inte interkalibrerat 0.570 0.400 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 7 8 9 water eqr Mean value -7777 0.860 Inte interkalibrerat 0.770 Inte interkalibrerat 0.550 0.380 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 10 11 water eqr Mean value -7777 0.880 Inte interkalibrerat 0.790 Inte interkalibrerat 0.560 0.380 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 12s 13 14 water eqr Mean value -7777 0.870 Inte interkalibrerat 0.780 Inte interkalibrerat 0.560 0.390 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 5 6 water eqr Mean value -7777 0.880 Inte interkalibrerat 0.780 Inte interkalibrerat 0.580 0.410 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 7 8 9 water eqr Mean value -7777 0.820 Inte interkalibrerat 0.690 Inte interkalibrerat 0.470 0.310 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 10 11 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.680 Inte interkalibrerat 0.450 0.290 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 12s 13 14 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.430 0.280 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Summer, jun-aug, 0-10m 5 6 water eqr Mean value -7777 0.820 Inte interkalibrerat 0.710 Inte interkalibrerat 0.500 0.330 Parameter: Totalfosfor sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Summer, jun-aug, 0-10m 7 8 9 water eqr Mean value -7777 0.850 Inte interkalibrerat 0.740 Inte interkalibrerat 0.530 0.360 Parameter: Totalfosfor sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Summer, jun-aug, 0-10m 10 11 water eqr Mean value -7777 0.860 Inte interkalibrerat 0.730 Inte interkalibrerat 0.540 0.360 Parameter: Totalfosfor sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Summer, jun-aug, 0-10m 12s 13 14 water eqr Mean value -7777 0.860 Inte interkalibrerat 0.740 Inte interkalibrerat 0.540 0.360 Parameter: Totalfosfor sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 5 NEA8 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. Also, the Swedish classification tool differs by using mean values during June-August, resulting in different reference values and borders between the classes. water µg/l Mean value 1.000 1.200 Yes 1.500 Yes 3.000 6.000 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 6 NEA8 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. Also, the Swedish classification tool differs by using mean values during June-August, resulting in different reference values and borders between the classes. water µg/l Mean value 0.900 1.100 Yes 1.500 Yes 2.400 4.900 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 10 11 12s 13 14 7 8 9 CW B12 b The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water µg/l Mean value 1.200 1.500 Yes 1.800 Yes 3.400 8.000 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 7 8 9 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.450 0.290 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 10 11 water eqr Mean value -7777 0.810 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.450 0.280 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 12s 13 14 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y Y I Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2008:1 finns ett klassificeringsschema för ekologisk status. I Naturvårdsverkets handbok har metoderna förtydligats. Handboken ger övergripande vägledning för klassificering av ekologisk status och ekologisk potential samt bestämmande av kvalitetskrav för ytvatten. Prioriterade ämnen. Klassificeringen av prioriterade ämnen har följt Direktivet om prioriterade ämnen (2008/105/EG). Det pågår ett arbete med att ta fram föreskrift och vägledningsdokument samt även för att fastställa vilka som är de mest relevanta matriserna för olika substanser att mäta i För klassificeringen av ekologisk potential för kraftigt modifierade vatten och konstgjorda vatten finns inga nationella bedömningsgrunder framtagna. Vägledning till hur klassificeringen av ekologisk potential kan utföras finns i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Naturvårdsverkets förslag till identifiering och förklarande av kraftigt modifierade och konstgjorda vatten och i EU:s vägledningsdokument om konstgjorda och kraftigt modifierade vatten. På EU-nivå har det dock även föreslagits alternativa tillvägagångssätt för att bedöma ekologisk potential i konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster, eftersom förfarandet enligt vägledningsdokumenten är komplicerat och förenat med många praktiska svårigheter. I enlighet med detta alternativa förfarande, har vattenmyndigheterna i den första förvaltningscykeln bara klassificerat ekologisk potential i två klasser, god och måttlig ekologisk potential. Utgångspunkten för klassificeringen av ekologisk potential har varit att bedöma vilket utrymme för förbättrande åtgärder det finns, utan att sådana åtgärder får en betydande negativ inverkan på den verksamhet som ligger till grund för att vattenförekomsten har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad. Fokus har då legat på åtgärder för att förbättra vattenförekomstens hydromorfologiska karaktär. Från den utgångspunkten innebär begreppet God ekologisk potential den vattenkvalitet som uppnås efter att man har vidtagit alla lämpliga förbättringsåtgärder för att förbättra den ekologiska statusen i vattenförekomsten, utan att det medför en betydande negativ inverkan på miljön i stort eller på den verksamhet som ligger till grund för att vattenförekomsten har förklarats som konstgjord eller kraftigt modifierad. Med ”lämpliga förbättringsåtgärder” förstås sådana åtgärder som ger en betydande ekologisk effekt. I motsats till detta, innebär Måttlig ekologisk potential att det fortfarande bedöms finnas utrymme för att genomföra lämpliga förbättringsåtgärder, utan att det får en betydande negativ inverkan på miljön i stort eller på den aktuella verksamheten. I sådana fall behövs det dock en mer detaljerad utredning av den nuvarande vattenkvaliteten i vattenförekomsten, verksamhetens påverkan på detta och förutsättningarna och utrymmet för att vidta förbättrande åtgärder. I de konstgjorda vattenförekomsterna har utgångspunkten varit densamma I Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, bilaga A, B och C) återfinns instruktioner för sammanvägning av parameter eller index till kvalitetsfaktornivå och vidare hur kvalitetsfaktorerna vägs mot varandra för att ge en statusklassificering per vattenförekomst. Nedan följer exempel på ett generellt tillvägagångssätt: Steg 1. Sammanställning av de parametrar som finns tillgängliga.. Dessa sorteras utifrån vilket påverkanstryck respektive parameter svarar på (t.ex. försurning, eutrofiering, övrigt). Steg 2. Sammanvägning av de parametrar inom en kvalitetsfaktor som svarar på samma påverkan enligt instruktion i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar kustvatten och vatten i övergångszon, bilaga A, B och C till ett gemensamt värde. För t.ex. växtplankton i kustvatten svarar såväl klorofyll som biovolym på eutrofiering, vilket innebär att dessa ska sammanvägas till en växtplanktonklass för påverkan av eutrofiering. Steg 3. Där efter genomförs en sammanvägning till kvalitetsfaktor enligt principen ”sämst styr”. Parametrar för exempelvis försurning och eutrofiering ska då vägas mot varandra till en övergripande bedömning för varje kvalitetsfaktor. Steg 4. Statusklassificeringen erhålls sedan genom att kvalitetsfaktorerna vägs samman för varje vattenförekomst, enligt principen ”sämst kvalitetsfaktor styr”. Först vägs de biologiska kvalitetsfaktorerna samman. Om de visar på måttlig status eller sämre blir det resultatet också för den ekologiska statusen eftersom det då inte spelar så stor roll vad de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar. Ett åtgärdsprogram måste ändå upprättas. Om de biologiska kvalitetsfaktorerna indikerar hög eller god status klassificeras de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna. Om de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna då visar på måttlig eller sämre status blir den ekologiska statusen måttlig. Om både de fysikalisk-kemiska och de biologiska kvalitetsfaktorerna indikerar hög status klassificeras också de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Om de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna då visar god eller sämre blir den ekologiska statusen god. Om hydromorfologin däremot också indikerar hög status ska vattenförekomsten klassificeras till hög ekologisk status. Om de olika kvalitetsfaktorerna ger skilda resultat kan man göra en rimlighetsbedömning Kartläggningen har tagit ett stort steg framåt genom vattenförvaltningen. Det finns nu en miljökvalitetsnorm fastställd för alla vattenförekomster som utgör utvärderingsgrund. Miljökvalitetsnormerna är utformade så att icke-försämringskravet ingår i målformuleringen. En klassificering är genomförd som utgör grunden för det fortsatta arbetet. Med kvalitetssäkring av data, fördjupad kartläggning och analys samt ett bättre utbyggt övervakningsnätverk med rätt kvalitetsfaktorer finns det goda förutsättningar att följa upp att vattenkvaliteten inte försämras. Alla vattenförekomster som bedöms inte uppnå god status ska kunna verifieras med data, så att statusklassificeringarna uppnår en hög säkerhet. Denna inriktning avser såväl yt- som grundvattenstatus. Övervakningsstrategin för vattenförvaltningen behöver utvecklas så att vattenförekomsterna tydligare ingår i strategin med omfattning, metoder, bedömningar och anpassade parametrar. Pågående program behöver ses över så att de når upp till de uppställda målen. Modeller har en given plats i vattenförvaltningsarbetet när det gäller att beskriva status och följa statusutvecklingen, särskilt med hänsyn till det stora antal vattenförekomster som finns i Sverige. Vattenförvaltningen har fastställt miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster som utgör en legal målnivå. Påverkansanalyser har genomförts på olika nivåer och uppskattat de åtgärdsbeting som finns för olika miljöproblem. I Sverige har man jobbat proaktivt med olika miljöproblem under lång tid och utvecklat en framgångsrik miljölagstiftning. Miljöarbetet har systematiserats genom att Riksdagen har antagit miljökvalitetsmål inom 16 områden. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Miljökvalitetsmålen syftar till att myndigheter ska verka för att: - främja människors hälsa - värna den biologiska mångfalden och naturmiljön - ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena - bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga - trygga en god hushållning med naturresurserna Flera miljökvalitetsmål berör vatten, t ex Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. För de övergripande miljökvalitetsmålen finns ett antal delmål som gäller för vatten. Delmål Bara naturlig försurning Försurning av sjöar och vattendrag (2010) År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Delmål ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar (2010) Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Utsläpp av kväveföreningar (2010) Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Delmål Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer (2010) Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Grundvattennivåer (2010) Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Rent vatten för dricksvattenförsörjning (2010) Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten . Som ytterliggare exempel på mål kan nämnas att inom Levande sjöar och vattendrag finns ett mål som riktar sig mot grund- och dricksvatten, där myndigheter ska upprätta vattenförsörjningsplaner för alla allmänna och större enskilda vattentäkter. Inom målet Myllrande våtmarker sker uppföljning av bland annat nyanläggning och restaurering av våtmarker. Miljömålsportalen - information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem http://www.miljömål.se Bedömningsgrunder för sjöar, vattendrag, kust och vatten i övergångszon. http://www.naturvårdsverket.se Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten http://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2008/nfs_2008_01.pdf SE5 Den övergripande definitionen för vad som är betydande påverkan är sådan påverkan som, ensamt eller tillsammans med andra påverkanskällor kan göra att en vattenförekomst inte når, eller riskerar att inte nå, god status eller potential till år 2015. Som ett första steg i arbetet med att identifiera betydande påverkan har följande anläggningar definierats i de vattenförekomster som har sämre än god status: • IPPC-anläggningar (omfattas av IPPC-direktivet, Integrated Pollution Prevention and Control (96/61/EG) samt Förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter (SFS 2004:989)). • UWWT-reningsverk (Urban Waste Water Treatment - omfattas av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för reningsverk (91/271/EEC) med >2000 personekvivalenter) Allteftersom kartläggningsarbetet fortsätter och mer detaljerade analyser utförs kan fler punktkällor komma att läggas till som betydande föroreningar och andra kanske faller bort. Till diffusa källor räknas föroreningskällor som, till skillnad från punktkällor, inte har någon tydligt definierad utsläppspunkt, exempelvis näringsläckage från jordbruks- och skogsbruksmark, många enskilda avlopp i glesbygd eller långväga transporterade ämnen från utsläpp till luften i andra delar av landet eller från andra länder. Näringsämnen (kväve och fosfor), metaller, bekämpningsmedel och försurande ämnen hör till de föroreningar som till stor del härstammar från diffusa utsläpp. Som ett första steg i att peka ut de vattenförekomster som bedöms utsatta för betydande diffus påverkan har belastningsdata från SMED (Svenska MiljöEmmisionsData) använts. Beräkningarna i underlagsmaterialet är utförda inom PLC5 områden och belastningsdata kopplat till vattenförekomster inom dessa områden. • De vattenförekomster där belastningen från ytavrinning från tätbebyggelse är större än 4 kg fosfor/km2 och år (bruttotillförsel av antropogen påverkan). • De vattenförekomster där belastning från jordbruksmark är större än 4 kg fosfor/km2 och år (bruttotillförsel av antropogen påverkan). • De vattenförekomster där belastningen från enskilda avlopp är större än 1,5 kg fosfor/km2 och år (bruttotillförsel av antropogen påverkan). • MIFO-objekt riskklass 1 från arbetet med förorenade områden som kommunicerats med den ansvarige (om det finns starka indikationer på att de påverkar kemisk status). Atmosfärisk deposition utgör en källa till ett annat stort bekymmer i våra svenska vatten, nämligen problemet med kvicksilver. Det kvicksilver som faller ned över Sverige kommer främst från utsläpp i samband med förbränningsprocesser i andra europeiska länder. Naturvårdsverket uppskattar att nedfallet av kvicksilver behöver minska med 80 % för att vi på sikt ska nå halter i fisk som inte överskrider gränsvärdet för human konsumtion på maximalt 500 µg kvicksilver/kg fisk. Den klassgräns (20 µg/kg) för kvicksilver i biota som anges i direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och som även tar hänsyn till risk för effekter på organismer högre upp i näringskedjan bedöms överskridas i samtliga ytvattenförekomster i hela landet, dvs alla sjöar, vattendrag och kustvatten. Den huvudsakliga metodiken för att identifiera problem med vattenuttag har varit att inventera de tillstånd som Miljödomstolen givit för vattenuttag. I en del fall finns tillstånd men där vattenuttag ändå medför problem, antingen på grund av uttag vid olämpliga tidpunkter under året då flödet är kritiskt i ett vattendrag, eller att det finns för många vattenuttag ur samma vattendrag. Det finns även stor kunskap från Länsstyrelsernas tillsynsarbete vad gäller vattenfrågor där vattenuttag utförs utan tillstånd ur sjöar och vattendrag. Mindre vattenuttag kräver endast anmälan till Länsstyrelsen, men sammantaget kan många små uttag utgöra problem. Även sådan kunskap har använts vid kartläggningen av problem med vattenuttag. Metodiken för att klassificera flödesreglering bygger på underlagsdata från det nationella vattenarkivet, SVAR, som administreras av SMHI. Beräkningar som ingår i parametern flödesreglering har till stor del beräknats från faktisk hydrologisk mätdata. I några fall har mätdata kompletterats med modellberäknade data (HBV-modellen, SMHI). Som komplement till hydrologisk data har information om vattenkraftverks reglering hämtats från vattendomar. I denna analys har det antagits att de möjligheter till reglering som vattendomarna anger också har nyttjats. Information kring kontinuitets- och morfologiska förändringar har i huvudsak samlats in genom fältkarteringar. Framförallt har den standardiserade metoden biotopkartering nyttjats i arbetet. Ingen ytterligare signifikant påverkan har identifierats för ytvatten förutom det som redovisats under föregående rubriker. Försurning: Olika källor av information har använts för att bedöma problem med försurning i distriktet. Försurningsstatus ska normalt bedömas med någon av bedömningsgrunderna MAGIC (Model of Acidification of Groundwater in Catchments), MAGIC-bibliotek, BDM (Boreal Dilution Model) eller pBDM. I många fall har det dock inte varit möjligt att använda sig av dessa verktyg, på grund av exempelvis databrist. Andra metoder har då istället använts. Merparten av underlagsmaterialet kommer från länens kalkningsprogram. I dessa program finns angivet vilka målnivåer som är önskvärda för pH inom ett större område. Information om förekomst av ett antal målarter har också kompletterat bedömningen av ett områdes försurningsstatus. Analysen har också i vissa fall utökats med information från lokala och regionala miljöövervakningsprogram. Näringsämnesbelastning: Den huvudsakliga informationen vad gäller miljöproblemet näringsämnen har hämtats från SMED-data (Svenska Miljö Emmissions Data, se referens) Underlagsdata innehåller belastningsberäkningar av jord- och skogsbruksläckage, belasning från enskilda avlopp, dagvatten, atmosfärisk deposition och punktkällor. Belastningen är beräknad på delavrinningsområdesnivå. Även miljöövervakningsdata från lokal, regional och nationell övervakning har använts i viss omfattning för att komplettera bilden av hur näringsämnesbelastningen ser ut i distriktet. Miljögifter: Även för miljöproblemet miljögifter har olika verktyg och datakällor använts. Ett viktigt verktyg för att identifiera vattenförekomster som kan tänkas vara påverkade av miljögifter är indikativa modeller. Med dessa modeller kan man via poängsystem för olika grader av risk för påverkan från olika verksamheter avgöra om en vattenförekomst kan vara utsatt för risk. Även miljöövervakningsdata från lokal, regional och nationell nivå har använts för att analysera var miljöföroreningar finns och vilka vattenförekomster som kan antas vara påverkade. Främmande arter: Universiteten har bidragit med mycket kunskap om förekomsten av främmande arter. Även inventeringar av vissa främmande arter har utförts av bla Göteborgs Universitet. Det finns också en stor samlad kunskap inom olika myndigheter (Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket mfl). En sammanställning av främmande arter i marin miljö har gjorts av de tre marina informationscentralerna (se referens). Information om förekomsten av främmande arter i olika vattenmiljöer inhämtas också indirekt vid inventeringar som har ett annat syfte än just kartläggning av främmande arter. Hydromorfologi: Metodiken för att klassificera flödesreglering bygger på underlagsdata från det nationella vattenarkivet, SVAR, som administreras av SMHI. Beräkningar som ingår i parametern flödesreglering har till stor del beräknats från faktisk hydrologisk mätdata. I några fall har mätdata kompletterats med beräknad data från SMHI:s hydrologiska modell (HBV-modellen). Som komplement till hydrologisk data har information om vattenkraftverks reglering hämtats från vattendomar. I denna analys har det antagits att de möjligheter till reglering som vattendomarna anger också har nyttjats. Information kring kontinuitets- och morfologiska förändringar har i huvudsak samlats in genom fältkarteringar. Framförallt har den standardiserade metoden biotopkartering nyttjats i arbetet. Vattenuttag: Det vanligaste miljöproblemet som rör vattenuttag uppstår vanligtvis vid vattenuttag för bevattnigsändamål eller processvatten för industrin. Även för selektering av vattenförekomster som har problem med vattenuttag har olika metoder och bakgrundsdata använts i olika län. En viktig ingång i arbetet har varit att se över de befintliga tillstånd som miljödomstolarna givit för vattenuttag. Även om tillstånd medgivits så har det visat sig att vissa vattenuttag orsakar problem, antingen för att uttaget överskrids eller för att flödet i ett vattendrag periodvis är för litet för att vattenuttag ska kunna ske utan skada för den limniska miljön. Det finns också ett antal vattenuttag där tillstånd saknas. Sådana identifieras oftast via anmälningar till myndigheterna eller vid inventeringar av olika slag. SMED (Svenska Miljö Emmissions Data). RTRTY http://www.smed.se sammanställning av främmande arter i marin miljö har gjorts av de tre marina informationscentralerna. http://www.frammandearter.se Handbok ”Kalkning av sjöar och vattendrag” (Naturvårdsverket) http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0115-9.pdf Nedan följer en beskrivning av vilka miljöproblem som identifierats i Södra Östersjöns vattendistrikt och som i kombination eller enskilt kan vara orsaken till att god status inte uppnås. Det kan också finnas andra påverkansfaktorer som vi idag inte känner till och som påverkar statusen. Försurade vatten finns inom urbergsområden ovanför högsta kustlinjen från Skåne och norrut där den naturliga motståndskraften (buffertkapaciteten) mot försurning är låg. En tredjedel av sjöarna och vattendragen har bedömts ha problem med försurning och fortsatta kalkningsinsatser kommer att behövas för att upprätthålla buffertkapaciteten i de känsligaste områdena. Försurningen av grundvatten är ett miljöproblem som inte har tagits hänsyn till i de statusbedömningar som gjorts i den första förvaltningscykeln. Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten är ett av de största miljöproblemen i Södra Östersjöns vattendistrikt, då alla kustvattenförekomsterna och mer än en tredjedel av inlandsvattenförekomsterna och omfattas. Problemet förekommer framför allt i de sjöar, vattendrag och kustvatten som ligger i tätbefolkade eller jordbruksdominerade områden. Tillförseln av näringsämnen till kustområden sker också från utsjövatten i Östersjön. Även grundvatten i vattendistriktet är påverkat av nitrat och ammonium i tätbefolkade eller jordbruksdominerade områden. Kvicksilver utgör ett av de största miljögiftsproblemen i Sverige. Inom vattendistriktet är kvicksilverhalterna i marken så höga att de riskerar att störa grundläggande biologiska funktioner. De vanligaste föroreningarna i ytvattenförekomster näst kvicksilver är kadmium och bly. Även ämnen såsom PAH, nonylfenol och flouranten överskrider värden i vissa vattenförekomster. I några glasbruksområden i de centrala delarna av vattendistriktet har höga halter av arsenik och bly uppmätts i både grund- och ytvatten. Även på Gotland finns grundvattenförekomster med höga halter av arsenik orsakad av en bland annat träimpregnering. I vattendistriktet återfinns på flera håll bekämpningsmedelsrester av olika slag i grundvattnet, både sådana som är tillåtna och sådana som varit förbjudna i decennier. Främmande arter når oftast kustvattnen inom vattendistriktet genom att följa med båtar. Flera arter tros kunna medföra miljöförändringar som t ex den amerikanska kammaneten (Mnemiopsis leidyi), ullhandskrabba (Eriocheir sinensis), rovvattenloppa (Cercopagis pengoi), simblåsemask (Anguillicola crassus) och havsborstmasken Marenzelleria neglecta. För inlandsvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt är det framför allt signalkräfta som gör att vattenförekomsten bedömts ha problem med främmande arter. En annan främmande art som har bedömts utgöra ett problem i flera av vattendistriktets vattenförekomster är den näckrosliknande flytbladsväxten sjögull, som på sina håll har utkonkurrerat en stor del av den naturliga floran. Fysisk påverkan på vattenmiljöer i form av sjösänkning, fördämningar, utdikning och muddring är vanligt inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Förutom de positiva effekterna för produktion och samhälle, har tillståndet förändrats i sjöar och vattendrag och medfört allvarliga konsekvenser för den ekologiska statusen i vattnen. I Södra Östersjöns vattendistrikt är det få avrinningsområden som inte är påverkade. När det gäller vattendragen är det i första hand rätningar, rensningar och vandringshinder som utgör det största hindret för att uppnå god ekologisk status och för sjöarna är det sänkningar och regleringar som är problemet. Några kustvattenförekomster har problem med morfologiska förändringar, beroende på hamnverksamhet och urbanisering. Grusutvinning är den verksamhet som står för den största fysiska påverkan på grundvattenförekomster. Vattenuttag görs både från grund- och ytvatten för dricksvattenförsörjning eller som råvara vid produktionsprocesser. Lokalt i förekommer vattenbrist i vattendistriktet under varma eller torra perioder. Saltvatteninträngning i grundvatten utgör ett problem på Gotland, i delar av kust- och skärgårdsområdet samt i områden som täcktes av havsvatten efter istiden. Övriga vattenkvalitetsproblem som behöver analyseras under 2009-2015 är de orsakade av klimatförändringar och skogsbruk (brunifiering).

Ytvatten: I arbetet med statusklassificering och påverkansbedömning har man i många fall haft brist på mätdata, framförallt vad det gäller biologiska data. Olika typer av modeller och GIS-analyser har därför utgjort kompletterande och viktiga verktyg i arbetet. I de fall påverkansanalysen har gett starka indikationer på att problem föreligger i en vattenförekomst som saknar tillståndsdata har expertbedömningar varit nödvändiga. En expertbedömning baseras på all tillgänglig kunskap: data från mätningar, påverkansdata, modellberäkningar, tidigare erfarenheter osv. För en mer detaljerad beskrivning av hur en expertbedömning går till hänvisas till Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon. I arbetet med särskilt förorenande ämnen saknas till stor del de underlagsdata som krävs dels för att definiera vad som är att anse som särskilda förorenande ämnen, dels för att definiera klassgränser för dessa ämnen på vattenförekomstnivå. Mot bakgrund av ovanstående har inga klassgränser för särskilda förorenande ämnen fastställts för några av distriktets vattenförekomster i denna förvaltningscykel. I arbetet med statusklassificeringen och påverkansbedömning av prioriterade ämnen saknas mätdata i flertalet av distriktets vattenförekomster. Grundvatten: En stor del av grundvattenförekomsterna saknar data för kemiska analyser, expertbedömningar har därför använts i stor utsträckning. Informationen om vattenuttag är bristfällig för många grundvattenförekomster, men även om det saknas data för beräkning av vattenbalanser finns det ofta kännedom om huruvida det förekommer problem med tillgången på vatten. Grundvattenförekomsters påverkan på anslutna ekosystem har inte kunnat vägas in i bedömningarna i denna förvaltningscykel, detta beror på att kunskapen om vilka akvatiska och terrestra system som är anslutna respektive direkt beroende av en viss grundvattenförekomst är bristfällig i dagsläget. Ett övergripande mål är att alla vattenförekomster som bedöms inte uppnå god status år 2015 ska verifieras med data, så att statusklassificeringarna uppnår en hög säkerhet – oavsett om klassificeringen gjorts med mätdata, modeller eller expertbedömningar. I distriktet är övervakningen i form av recipientkontroll omfattande och ett arbete med att anpassa denna till vattenförvaltningens krav har inletts och kommer att fortsätta. Justeringar i provtagningsprogrammen görs bland annat att för att passa de nya bedömningsgrunderna och för att få in mer provtagning av biologiska parametrar. En bättre analys av de prioriterade ämnenas förekomst kommer att genomföras och kunskapsunderlaget kommer att förbättras kring de särskilda förorenande ämnena för att möjliggöra bedömningar av vilka vattenförekomster som har en ekologisk status som påverkas av dessa ämnen. Ett stort arbete har gjorts inom länsstyrelserna när det gäller gemensamma delprogram och utvecklingsprojekt för att utveckla miljögiftsövervakningen. Detta kommer att resultera i vägledningar för hur och var miljögifterna skall övervakas vilket bland annat kommer att kunna användas i revideringen och anpassningen av recipientkontrollprogrammen. En kartläggning av grundvattenberoende ekosystem och grundvattenförekomsters effekter på terrestra och akvatiska ekosystem planeras genomföras under 2010. Vidare har ett nationellt arbete med att utveckla metoder för bedömning av kvantitativ status påbörjats. I metodutvecklingen ingår bland annat avgränsning och karaktärisering av grundvattenmagasin, en bedömning av magasinens tillrinningsområden, grundvattenbildning samt grundvattnets strömningsriktningar och koppling till ytvattensystem. Bedömningsgrunder för sjöar, vattendrag, kust och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket) http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Ytvatten/ På uppdrag av Naturvårdsverket har ett stort antal forskare, konsulter och myndigheter mellan 2001-2007 utvecklat bedömningsgrunder för klassificering av ekologisk status för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. De baseras på de krav som ställs i förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Den rapportering av artikel 5 som gjordes 2005 baserades till största del på nationella provtagningsprogram vilket är en liten del av de övervakningsdata som finns för Sverige. I den klassning som nu rapporterats har ett omfattande arbete gjort av länsstyrelserna baserat på alla tillgängliga övervakningsdata samt objektspecifika expertbedömningar. För kustvattenförekomsterna har samordning skett mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket inom distriktet. Samarbetet gör att övervakning på nationell, regional och lokal nivå samordnas på ett bättre sätt. Datautbytet mellan myndigheten och aktörer har förbättrats och utvecklingen utav nationella datavärdar fortskrider.

Undantag - miljöproblem Miljökvalitetsnormer har fastställts för varje vattenförekomst. Undantag från god status 2015 har fastställts för flera vattenförekomster, vilket baserar sig på miljöproblemen övergödning, fysiska förändringar (inklusive vattenuttag, flödesförändringar, kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar) och prioriterade ämnen. I besluten om miljökvalitetsnormer har det i förekommande fall preciserats vilket eller vilka kemiska ämnen som har motiverat undantag för kemisk yt- och grundvattenstatus. Undantag för ekologisk status och potential och för kvantitativ status anges däremot bara på en övergripande statusnivå. Informationen om vilket miljöproblem som ligger till grund för bedömningen för respektive vattenförekomst finns i databasen VISS. Övergödning (ekologisk status) I vattenförekomster där övergödning är det dominerande miljöproblemet bedöms det vara tekniskt omöjligt att uppnå god ekologisk status på kort sikt. I många fall finns det även naturliga orsaker till att det inte går att åtgärda problemen till 2015. För ytvattenförekomster med övergödningsproblem har det därför beslutats om undantag i form av tidsfrist, oftast till 2021 och i vissa fall till 2027. De svenska kustvattnen påverkas i hög grad av internationell belastning, därför motiveras tidsundantagen för kustvattenförekomster även av att de internationella överenskommelserna om minskningar av näringsämnesbelastningar (HELCOM:s Aktionsplan för Östersjön och det kommande arbetet enligt EU:s direktiv om marin strategi) har målår 2021. Fysiska förändringar (ekologisk status) Problemen med fysiska förändringar för ytvatten är mycket omfattande även om man exkluderar de vatten som klassificerats som kraftigt modifierade eller konstgjorda vatten. Problemen bedöms vara så omfattande att det i dagsläget generellt sett inte är tekniskt möjligt att åtgärda problemen till 2015. Bedömningen om det är ekonomiskt rimligt att uppnå god ytvattenstatus i vattenförekomster med fysiska förändringar är inte tillräckligt utredd, men de administrativa och juridiska processerna för att åtgärda vattenverksamheter med tillstånd kan ha stor inverkan på dessa möjligheter. För ytvattenförekomster som bedömts ha problem med fysiska förändringar har det därför beslutats om undantag i form av tidsfrist till 2021. Miljögifter (kemisk status) Statusklassificeringar för prioriterade ämnen i ytvatten, där 13 av de 33 ämnena har bedömts vara relevanta för svenska förhållanden, har grundats på befintliga mätdata. Mätdata för vattenfas redovisar inte några stora kvalitetsproblem, dock förekommer vissa ämnen lokalt i halter över miljökvalitetsnormerna. Sverige har i många områden naturligt höga bakgrundshalter av kvicksilver. Till detta kommer effekterna av historiska föroreningar och pågående långväga luftburna föroreningar. Det gränsvärde för kvicksilver i djurvävnad som anges i direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen (20 µg/kg), bedöms överskridas i samtliga ytvattenförekomster i hela landet beroende på dessa bakomliggande faktorer. Nuvarande mätdata för miljögifter i grundvatten redovisar inte några stora kvalitetsproblem som har påverkat statusklassificeringarna av kemisk grundvattenstatus, men det förekommer lokala problem. Det råder generellt sett brist på kunskap om orsaker till problemen och möjligheterna att åtgärda dessa. Klassificeringen av kemisk yt- och grundvattenstatus behöver i många fall kompletteras med nya undersökningar och mätningar. För vattenförekomster vars yt- eller grundvattenstatus i dag är sämre än god på grund av problem med miljögifter (förutom kvicksilver) har det beslutats om undantag i form av tidsfrist till 2021 för att uppnå god kemisk yt- eller grundvattenstatus. Problemen bedöms vara så omfattande att det i dagsläget inte är tekniskt möjligt att åtgärda problemen till 2015. För ytvattenförekomster med prioriterade ämnen som medför att god kemisk ytvattenstatus inte uppnås och där det inte bedöms finnas tekniska förutsättningar för att uppnå god kemisk ytvattenstatus, och där kunskapen om det aktuella problemet och orsakerna till det är väl dokumenterad, har vattenmyndigheten beslutat om undantag i form av mindre strängt krav för det eller de ämnen som förekommer i alltför höga halter. Vattenmyndigheten bedömer att det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att på kort sikt sänka de nuvarande kvicksilverhalterna i biota i svenska ytvattenförekomster. De naturliga förutsättningarna gör det också svårt att förändra tillståndet. Det har därför beslutats om undantag i form av ett mindre strängt kvalitetskrav för kvicksilver och kvicksilverföreningar för samtliga ytvattenförekomster. Vattenmyndigheten har även beslutat om ett krav som ska motverka en ökning av de nuvarande kvicksilverhalterna och andra prioriterade ämnen i de fall ett mindre strängt kvalitetskrav har fastställts. Detta krav har formulerats som en särskild miljökvalitetsnorm. Vattenmyndigheten har beslutat tidsfristerna till 2021 och 2027. Kapitlet Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i Förvaltningsplanen för Södra Östersjöns vattenmyndighet. http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Sodra+Ostersjon/beslut_FP/sammaf_mkn/ Föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet - författningssamling för Kalmar län 2009:81. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/302145B9-1931-442A-A0A3-4FCA8E7FE133/0/08FS_200981_foreskriftochbilagor.pdf