SE SE5 SE5 5. Västerhavet (nationell del) Utpekande av ytvattenförekomster södra distrikten Principerna för hur avgränsningen av ytvattenförekomster ska gå till beskrivs i Naturvårdsverkets kartläggningsföreskrifter (NFS 2006:1) samt Naturvårdsverkets handbok 2007:3 om kartläggning och analys av ytvatten. Utgångspunkten är att vatten indelas så att homogenitet avseende kategori, typ och status ska uppnås. En vattenförekomst ska vara sammanhängande och kan därför inte bestå av geografiskt åtskilda delar. Indelningen av vattenförekomster ses som en iterativ process, det vill säga att indelningen kontinuerligt bör utvärderas och vid behov revideras. Det slutliga resultatet av vattenförekomstindelningen för varje förvaltningscykel rapporteras i förvaltningsplanen. Vattendrag som är minst 15 km långa avgränsas till vattenförekomster, enligt kartläggningsföreskriften (NFS 2006:1). Lantmäteriets nätverksbildade röda kartan, i skala 1:250 000, har utgjort grunden för indelningen av vattendrag i Sverige. Det är även möjligt att göra tillägg av mindre vattenförekomster enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:3. Om en vattenförekomst har olika status i olika områden ska den delas upp i mindre vattenförekomster. Det är även möjligt att dela upp en vattenförekomst baserat på gränser för skyddade områden. Vattendrag som är kortare än 15 km kan bilda egna vattenförekomster om vattendraget påverkar ett skyddat område enligt vattendirektivet, är särskilt ekologiskt värdefullt, det vill säga finns utpekade i Naturvårdsverket databas för värdefulla vatten och det ekologiska värdet inte kan skyddas på annat sätt, eller påverkar en utpekad vattenförekomst på betydande sätt. För mer detaljerad information se Naturvårdsverkets skrivelse(2007-05-09) om utpekande av vattenförekomster. I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna använt ett särskilt, förenklat förfarande vid konsekvensbedömningen av de fysiska förbättringsåtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i respektive preliminära KMV. Det beror framförallt på att det i dagsläget saknas ett fullgott underlag för att bedöma dessa åtgärdsbehov för alla sådana vattenförekomster, och därmed också vilken inverkan nödvändiga åtgärder skulle få på de aktuella verksamheterna. Av den anledningen har vattenmyndigheterna valt att tillämpa en princip som utgår från att endast de vattenförekomster pekas ut som kraftigt modifierade där det med säkerhet kan bedömas att fysiska förbättringsåtgärder skulle få en betydande negativ inverkan antingen på miljön eller på de aktuella verksamheterna och deras samhällsnytta. Vid bedömningen av vilka preliminära KMV som i nuläget bör pekas ut som kraftigt modifierade, har samtliga vattenmyndigheter därför tillämpat följande utgångspunkter: • De preliminära KMV som ingår i reglersystemet för vattenkraftverk som har en installerad effekt på 10 MW eller mer fastställs som kraftigt modifierade vatten. Här bedöms de fysiska förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status få en betydande negativ inverkan på elförsörjning och möjligheter att producera reglerkraft samt miljön i stort. • De preliminära KMV som inte uppfyller ovanstående kriterier behöver utredas noggrannare med avseende på vilka fysiska förbättringsåtgärder som skulle krävas för att uppnå god ekologisk status och graden av negativ påverkan på verksamheten och miljön i stort. Dessa utredningar genomförs i nästa förvaltningscykel, och kommer sannolikt att leda till att även andra vattenförekomster kan pekas ut som kraftigt modifierade. Vattenkraft Vattenkraft är en verksamhet som bedöms ha stor samhällsnytta. Nyttan ligger i att den tillför förnybar elenergi och reglerkraft som kan balansera till exempel oreglerbar förnybar energi. Reglerbar kraft kan användas under perioder då konsumtionen överstiger produktionen. Vattenkraften kan snabbt tillföra stora mängder energi då konsumtionen ökar kraftigt eller då andra produktionskällor faller ifrån. Denna typ av reglering medför att vattendragens hydrologi och morfologi kan påverkas i större utsträckning, vilket i sin tur leder till följdverkningar på ekosystem och arter. Eftersom variationen i kraftverkskonstruktion ofta är stor är det svårt att generalisera den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheten har utifrån Energimyndighetens rekommendation gjort bedömningen att bevarande av reglerkraften är mer angelägen än en generell tillgång på förnybar elenergi, även om båda samhällsnyttorna är viktiga. Den största volymen reglerkraft finns att hämta i den storskaliga vattenkraften med installerad effekt över 10 MW. I vattenförekomster i anslutning till sådana verksamheter, bedöms det därför generellt innebära en väsentlig negativ påverkan på specificerad verksamhet och miljön i stort att vidta åtgärder som medför en signifikant inverkan på förmågan att tillföra reglerkraft. I denna förvaltningscykel har Vattenmyndigheten därför prioriterat bedömningen av kraftigt modifierade vattenförekomster till sådana med storskaliga vattenkraftverksamheter (se ovan). De vattenförekomster som innehåller småskaliga vattenkraftverk kommer att behöva utredas närmare avseende fysisk påverkan, påverkan på ekologisk status samt övriga kriterium. Vattenmyndigheten har som utgångspunkt att alla vattenförekomster med ett eller flera kraftverk bör bedömas för att konstatera om de utgör kraftigt modifierade vattenförekomster eller inte. Idag saknas tillräcklig information om hur man reglerar vattenkraftverken samt dess konkreta miljöpåverkan i de enskilda fallen. Hamnverksamhet och sjöfart Även för vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten kan det förekomma kraftigt modifierade vattenförekomster, om de är påverkade av sjöfart och hamnar. Genom koordinering mellan de båda länderna har en harmonisering av vattenförekomsterna och dess id-sättning längs gränsen genomförts. Länderna enades om att dela alla objekt längs riksgränsen samt att namnsätta enligt beskrivning i ”Guidance on reporting of spatial data or the WFD (RBMP)”, sid 29. SMHI fick i uppdrag att gå igenom riksgränsen och jämföra vattenförekomstindelningen på respektive lands sida. Som uppföljning av SMHI:s vattenförekomstindelning har vattenmyndigheterna beslutat vilka av dessa som har behövts kompletteras till den svenska vattenförekomstindelningen, eftersom länderna arbetet i olika geografiska skalor. Inför fortsatt arbete finns ett behov av att tillgängliggöra kartmaterial länder emellan. SMHI har i SvensktVattenARkiv (SVAR) ett nationellt nätverksbildat skikt för sjöar och vattendrag i skala 1:250 000 som är grunden för bildandet av vattenförekomsterna. Databasen innehåller drygt 33 000 sjöytor samt 125 000 rinnsträckor inkl stomlinjer genom sjöar och biflöden i sjöar. I SMHI:s sjöregister finns mer än 100 000 sjöar. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. Principerna för hur avgränsningen av ytvattenförekomster ska gå till beskrivs i Naturvårdsverkets kartläggningsföreskrifter (NFS 2006:1) samt Naturvårdsverkets handbok 2007:3 om kartläggning och analys av ytvatten. Utgångspunkten är att vatten indelas så att homogenitet avseende kategori, typ och status ska uppnås. En vattenförekomst ska vara sammanhängande och kan därför inte bestå av geografiskt åtskilda delar. Indelningen av vattenförekomster ses som en iterativ process, det vill säga att indelningen kontinuerligt bör utvärderas och vid behov revideras. Det slutliga resultatet av vattenförekomstindelningen för varje förvaltningscykel rapporteras i förvaltningsplanen. Sjöar med en minsta yta på 1 km² avgränsas till vattenförekomster, enligt kartläggningsföreskriften (NFS 2006:1). Lantmäteriets nätverksbildade röda kartan i skala 1:250 000 har utgjort grunden för indelningen av i Sverige. Det är även möjligt att göra tillägg av mindre vattenförekomster enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:3. Om en vattenförekomst har olika status i olika områden ska den delas upp i mindre vattenförekomster. Det är även möjligt att dela upp en vattenförekomst baserat på gränser för skyddade områden. Sjöar som är mindre än 1,0 km² kan bilda egna vattenförekomster om sjön påverkar ett skyddat område enligt vattendirektivet, är särskilt ekologiskt värdefullt, det vill säga finns utpekade i Naturvårdsverket databas för värdefulla vatten och det ekologiska värdet inte kan skyddas på annat sätt, eller påverkar en utpekad vattenförekomst på betydande sätt. För mer detaljerad information se Naturvårdsverkets skrivelse(2007-05-09) om utpekande av vattenförekomster. I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna använt ett förenklat förfarande vid konsekvensbedömningen av de fysiska förbättringsåtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i respektive preliminära KMV. Det beror framförallt på att det i dagsläget saknas ett fullgott underlag för att bedöma dessa åtgärdsbehov för alla sådana vattenförekomster, och därmed också vilken inverkan nödvändiga åtgärder skulle få på de aktuella verksamheterna. Av den anledningen har vattenmyndigheterna valt att tillämpa en princip som utgår från att endast de vattenförekomster pekas ut som kraftigt modifierade där det med säkerhet kan bedömas att fysiska förbättringsåtgärder skulle få en betydande negativ inverkan antingen på miljön eller på de aktuella verksamheterna och deras samhällsnytta. Vid bedömningen av vilka preliminära KMV som i nuläget bör pekas ut som kraftigt modifierade, har samtliga vattenmyndigheter därför tillämpat följande utgångspunkter: • De preliminära KMV som ingår i reglersystemet för vattenkraftverk som har en installerad effekt på 10 MW eller mer fastställs som kraftigt modifierade vatten. Här bedöms de fysiska förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status få en betydande negativ inverkan på elförsörjning och möjligheter att producera reglerkraft samt miljön i stort. • De preliminära KMV som inte uppfyller ovanstående kriterier behöver utredas noggrannare med avseende på vilka fysiska förbättringsåtgärder som skulle krävas för att uppnå god ekologisk status och graden av negativ påverkan på verksamheten och miljön i stort. Dessa utredningar genomförs i nästa förvaltningscykel, och kommer sannolikt att leda till att även andra vattenförekomster kan pekas ut som kraftigt modifierade. Vattenkraft Vattenkraft är en verksamhet som bedöms ha stor samhällsnytta. Nyttan ligger i att den tillför förnybar elenergi och reglerkraft som kan balansera till exempel oreglerbar förnybar energi. Reglerbar kraft kan användas under perioder då konsumtionen överstiger produktionen. Vattenkraften kan snabbt tillföra stora mängder energi då konsumtionen ökar kraftigt eller då andra produktionskällor faller ifrån. Denna typ av reglering medför att vattendragens hydrologi och morfologi kan påverkas i större utsträckning, vilket i sin tur leder till följdverkningar på ekosystem och arter. Eftersom variationen i kraftverkskonstruktion ofta är stor är det svårt att generalisera den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheten har utifrån Energimyndighetens rekommendation gjort bedömningen att bevarande av reglerkraften är mer angelägen än en generell tillgång på förnybar elenergi, även om båda samhällsnyttorna är viktiga. Den största volymen reglerkraft finns att hämta i den storskaliga vattenkraften med installerad effekt över 10 MW. I vattenförekomster i anslutning till sådana verksamheter, bedöms det därför generellt innebära en väsentlig negativ påverkan på specificerad verksamhet och miljön i stort att vidta åtgärder som medför en signifikant inverkan på förmågan att tillföra reglerkraft. I denna förvaltningscykel har Vattenmyndigheten därför prioriterat bedömningen av kraftigt modifierade vattenförekomster till sådana med storskaliga vattenkraftverksamheter (se ovan). De vattenförekomster som innehåller småskaliga vattenkraftverk kommer att behöva utredas närmare avseende fysisk påverkan, påverkan på ekologisk status samt övriga kriterium. Vattenmyndigheten har som utgångspunkt att alla vattenförekomster med ett eller flera kraftverk bör bedömas för att konstatera om de utgör kraftigt modifierade vattenförekomster eller inte. Idag saknas tillräcklig information om hur man reglerar vattenkraftverken samt dess konkreta miljöpåverkan i de enskilda fallen. Hamnverksamhet och sjöfart Även för vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten kan det förekomma kraftigt modifierade vattenförekomster, om de är påverkade av sjöfart och hamnar. Genom koordinering mellan de båda länderna har en harmonisering av vattenförekomsterna och dess id-sättning längs gränsen genomförts. Länderna enades om att dela alla objekt längs riksgränsen samt att namnsätta enligt beskrivning i ”Guidance on reporting of spatial data or the WFD (RBMP)”, sid 29. SMHI fick i uppdrag att gå igenom riksgränsen och jämföra vattenförekomstindelningen på respektive lands sida. Som uppföljning av SMHI:s vattenförekomstindelning har vattenmyndigheterna beslutat vilka av dessa som har behövts kompletteras till den svenska vattenförekomstindelningen, eftersom länderna arbetet i olika geografiska skalor. Inför fortsatt arbete finns ett behov av att tillgängliggöra kartmaterial länder emellan. SMHI har i SvensktVattenARkiv (SVAR) ett nationellt nätverksbildat skikt för sjöar och vattendrag i skala 1:250 000 som är grunden för bildandet av vattenförekomsterna. Databasen innehåller drygt 33 000 sjöytor samt 125 000 rinnsträckor inkl stomlinjer genom sjöar och biflöden i sjöar. I SMHI:s sjöregister finns mer än 100 000 sjöar. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. För de vatten som inte är vattenförekomster kan inte vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer tillämpas men däremot gäller all annan miljölagstiftning. SMHI har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en indelning av svenska kustzonen i typer. SMHI har sedan tidigare utvecklat ett system där Sveriges hav- och kustområden indelas i ett havsområdesregister. Arbetet med att ta fram typer för kustzonen baseras på framförallt på dokumentet från arbetsgruppen CIS Working Group 2.4 (COAST) som ingående beskriver hur direktivet kan tillämpas för just övergångs- och kustvatten. Typerna baseras på fysiska, morfologiska och sedimentologiska faktorer som förväntas ha betydelse för det biologiska systemet. Kustzonen har indelats i 25 typer varav 2 typer är klassade som övergångsvatten. Ett antal kriterier som stöd för avgränsningen anges i direktivet. SMHI har följt dessa för att definiera Sveriges övergångsvatten. Direktivet framhåller enligt Artikel 2(6) bland annat att: 2.3.2. Gränsdragningen mellan övergångsvatten, sötvatten och kustvatten måste vara ekologiskt relevant. 2.3.4. Om en plym av sötvatten finns utanför kustlinjen på grund av höga flöden kan övergångsvattnet sträcka sig ut i havsområdet. 2.3.5. Den största skillnaden mellan övergångsvatten och kustvatten är att artsammansättning och abundans av fisk ingår som biologiska kvalitetselement för Övergångsvatten. 2.3.7. I vissa områden av Östersjön, så som Bottniska Viken, där salthalten i kustnära områden är mer eller mindre samma som sötvatten kan livsorganismer anpassade för sötvatten även återfinnas i kustområdet. Men på grund av skillnader i fysisk karaktären (floddynamik) mellan floder och kustområden (Article 2(6)) faller samma biologiska samhälle i två olika kategorier av ytvatten (flod- och Kustvatten) och måste följaktligen separeras i två vattenförekomster som direktivet föreskriver. Ett Övergångsvatten i dessa områden blir därför överflödigt. 2.3.19. Direktivet säger inget om någon minsta storlek av ett Övergångsvatten. Det måste dock möta direktivets definition på en vattenförekomst (Article 2(10)). Metod och Dataunderlag för indelning av övergångsvatten För att avgöra om Sverige har övergångsvatten enligt vattendirektivet används kriterier föreslagna i "WFD CIS Guidance Document No.5" (GD 5). Fyra sätt att definiera gränser för övergångsvatten anges; använda redan givna gränser baserade på nationella eller EU lagar, salthaltsgradienter, fysiska begränsningar samt modellberäkningar. Tidvattenfaktorn som är av stor betydelse på europeisk nivå påverkar inte svenska förhållanden nämnvärt och därmed inte heller eventuella övergångsvatten. Tidvatten kan framförallt påverka övergångsvattnens övre gräns mot färskvatten. I Östersjön och i Västerhavet utgör tidvattnet bara en liten del av de hydrodynamiska förhållandena. Här styr istället vind, vattenstånd och vattenföring saltkilens uppströms utsträckning. Med hjälp av resultat från SMHI:s kustzonsmodell, har SMHI bedömt där medelsalthalten i ytvattnet. Enl. 2.3.1 måste gränsdragningen vara ekologisk relevant och skillnaden i salthalt måste vara tillräckligt stor för motivera införandet av ett övergångsvatten. SMHI har också bedömt sötvattenplymer med hjälp av salthaltsgradienter i kustzons modellen. För avgränsning av Göta Älvs och Nordre Älvs estuarie har gränsdragningen mellan Kustvatten och Övergångsvatten bestämts med hjälp av kriterierna i GD 5, punkt 2.3.8.(1) då havsområdesregistret ligger till grund för bedömningen, punkt 2.3.8.(2) då sötvattenplymens normala utsträckning har undersökts med hjälp av salthaltsgradienter enligt kustzons modellen, punkt 2.3.8.(4) då kustzonsmodellen har används. För avgränsning av Stockholms inre skärgård har gränsdragningen mellan Kustvatten och Övergångsvatten har bestämts med hjälp av kriterierna under punkt 2.3.8.(1) i GD 5 då havsområdesregistret ligger till grund för bedömningen, punkt 2.3.8.(2) då den normala ytsalthalten under sommar och vinter 2001 har undersökts med hjälp av Data Assimilation System (DAS), vilket är ett samarbete mellan Svealands Kustvattenvårdsförbund och institutionen för Systemekologi vid Stockholms Universitet, kartering av vattenkvalitet finns presenterad på www.kustdata.su.se. Referensdokument: COMMON IMPLEMENTATION STRATEGY FOR THE WATER FRAMEWORK DIRECTIVE (2000/60/EC) Guidance Document No 5 Transitional and Coastal Waters - Typology, Reference Conditions and Classification Systems Produced by Working Group 2.4 - COAST I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna använt ett förenklat förfarande vid konsekvensbedömningen av de fysiska förbättringsåtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i respektive preliminära KMV. Det beror framförallt på att det i dagsläget saknas ett fullgott underlag för att bedöma dessa åtgärdsbehov för alla sådana vattenförekomster, och därmed också vilken inverkan nödvändiga åtgärder skulle få på de aktuella verksamheterna. Det krävs ett ingående utrednings- och analysarbete för att komma fram till vilka åtgärder som kan behövas för att uppnå en så god ekologisk vattenkvalitet som möjligt i dessa vattenförekomster, utan att det får en väsentlig negativ påverkan på verksamheterna eller på miljön i stort. Av den anledningen har vattenmyndigheterna valt att tillämpa en princip som utgår från att endast de vattenförekomster som pekas ut som kraftigt modifierade där det med säkerhet kan bedömas att fysiska förbättringsåtgärder skulle få en betydande negativ inverkan antingen på miljön eller på de aktuella verksamheterna och deras samhällsnytta. Vid bedömningen av vilka preliminära KMV som i nuläget bör pekas ut som kraftigt modifierade, har samtliga vattenmyndigheter därför tillämpat följande utgångspunkter: • De preliminära KMV som innehåller en hamn och som bedömts vara av nationell betydelse fastställs som kraftigt modifierade vatten om det förekommer väsentlig fysisk påverkan. Här bedöms de fysiska förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status få en betydande negativ inverkan på hamnverksamhet och sjöfart samt miljön i stort. Hamnverksamhet och sjöfart Även för vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten kan det förekomma kraftigt modifierade vattenförekomster, om de är påverkade av sjöfart och hamnar. I denna förvaltningscykel är det vissa hamnar av nationell betydelse som har bedömts ligga till grund för utpekande av kraftigt modifierade vattenförekomster. Ofta innebär dessa verksamheter en fysisk påverkan i form av förändring av strandmiljön på grund av infrastruktur, muddring i hamnbassäng och farleder, ökad turbulens och grumling från bottensediment. I dessa fall är oftast de åtgärder som behövs för att motverka verksamhetens negativa inverkan på den ekologiska statusen att ta bort själva förutsättningarna för verksamheten, dvs. muddrade farleder, kajer, bryggor och strandskoningar m.m. Transport med båt innebär oftast ett mer energieffektivt transportsätt än vägtransporter, med mindre utsläpp växthusgaser per transporterad tonkilometer. Även detta har betydelse för bedömningen av om de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i dessa vattenförekomster får en betydande negativ påverkan på verksamhet med stor samhällsnytta och på miljön i stort. Även för hamnverksamhet behöver närmare riktlinjer för utpekande av kraftigt modifierade vatten utvecklas under nästa förvaltningscykel. Vissa andra typer av expansiva och hårt exploaterade kustområden kan också utgöra möjliga kraftigt modifierade vatten men resonemanget kring dessa är ännu outvecklat och måste utvecklas med riktlinjer under kommande förvaltningscykel. SMHI har tagit del av det finska, norska och danska förslagen till typindelning samt följt utvecklingen inom EU-projektet CHARM. Nationella experter och då speciellt marina experter på plankton, bottnars flora och fauna har haft möjlighet att studera och kommentera förslaget under en workshop (Gunnarsson, 2003). Dessutom har SMHI stämt av indelningen i gränsområdena till Finland och Norge. SMHI har i SvensktVattenARkiv (SVAR) en nationell indelning för kust- och övergångsvatten som totalt innehåller 623 vattenförekomster för kust- och övergångsvatten. Dessutom finns en finare indelning i mindre bassänger för några vattenförekomster - totalt ca 10 stycken i hela Sverige för tillfället. http://www.lst.se/NR/rdonlyres/B86888E6-5E6A-4E8C-ADE0-1F201776ABBC/0/SMHI_Indelning_svenska_overgangs_kustvatten_enligt_ramdirektivet.pdf SMHI har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en indelning av svenska kustzonen i typer. SMHI har sedan tidigare utvecklat ett system där Sveriges hav- och kustområden indelas i ett havsområdesregister. En indelning av svenska Kustvatten har utförts i enlighet med Vattendirektivet 2000/60/EC. Arbetet med att ta fram typer för kustzonen baseras på framförallt på dokumentet från arbetsgruppen CIS Working Group 2.4 (COAST) som ingående beskriver hur direktivet kan tillämpas för just Övergångs- och Kustvatten. Typerna baseras på fysiska, morfologiska och sedimentologiska faktorer som förväntas ha betydelse för det biologiska systemet. Kustvattnen utgörs av allt område mellan land och en nautisk mil utanför baslinjen. Kustzonen har indelats i 25 typer varav 2 typer är klassade som Övergångsvatten. Indelningen bygger på System B med användande av 7 kriterier där kriteriegränserna har anpassats efter Östersjöns och Västerhavet förutsättningar. De sju kriterierna är salthalt, utsatthet för vindvågor, djup, vattnets vertikala skiktning, bottenvattnets utbytestid, bottenbeskaffenhet samt isutbredning i tiden. Ytvattenförekomster har skapats mellan kustlinjen och en nautisk mil (1 852 m). Indelningen baseras på SMHI:s havsområdesregister. Varje kustvattenförekomst är ett avgränsat kustvattenområde, ett sund eller en bukt, som ska ha homogena egenskaper med avseende på karaktär och status. För kemisk status gäller, till skillnad från ekologisk status, att kustvatten ut till territorialgränsen ska statusklassas, det vill säga ut till 12 nautiska mil från baslinjen. Det finns därför ytterligare ett antal större vattenförekomster i utsjöområdena mellan 1 och 12 nautiska mil. I Sverige finns det 19 avgränsade havsområden. Indelning av svenska kustvatten: Djup För att approximera djupet användes GIS-kartor med angivna 10, 15 och 50 meters djup. Kartorna kompletterades med sjökort för att finna olika indelningsområden (<30 m, >30 m). Salthalt och Skiktning/Omblandning Vattendirektivets salthaltsindelning har varit vägledande men SMHI har infört ett ytterligare intervall för låga salthalter (0,5-3, 3-6) på inrådan från marinbiologisk expertis. Därmed fås två oligohalina klasser (låg respektive hög). Medelsalthalt och skiktning bestämdes utifrån data från en mängd mätstationer med långa tidsserier. Salthaltsdata hämtades från Eurowaternet och från SMHI:s oceanografiska datacenter, SHARK (totalt 51 stationer), från Stockholm Vatten AB (16 stationer i Stockholms skärgård) samt från Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet (5 stationer i Himmerfjärden utanför Södertälje). Vågexponering Vågexponeringen uppskattades beroende på fördelningen mellan land och vattenområden (öars lokalisering och storlek, skyddade/utsatta läge samt lokalisering av grundområden). Indelningskriterierna för vågpåverkan framgår av dokumenten i COAST (3.5.5). Uppskattningar av vågexponeringen gjordes av sakkunniga på SMHI samt från rapporter (Jönsson, A. 2001). Bottensubstrat Bottensubstratets genomsnittliga sammansättning bestämdes utifrån maringeologiska kartor och delades in som; hårdbotten, sand/grusbotten, blandad sedimentbotten samt lerbotten. Maringeologiska kartor från Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) användes för att bestämma bottensubstrat på mellersta Västkusten, Hallandskusten, Öresund, Norra Gotland och Gotska Sandön. Till övriga kustområden användes sedimentkartor från CHARM (Characterisation of the Baltic Sea Ecosystem: Dynamics and Function of Coastal Types, Draft version, 8 October 2002) samt från Sveriges National Atlas, Hav och kust (Sjöberg B. (red.), 1996). Antal isdagar Data för antalet isdagar är hämtat från Sveriges National Atlas, Hav och kust (Sjöberg B. (red.), 1996) samt från SMHI:s rapport nr 59, Isförhållandena i Sveriges farvatten under normalperioden 1961-1990, (Westring G.,1993). Antalet isdagar delades in som <90 dagar, 90-150 dagar och >150 dagar. För varje typområde gjordes dock en mer noggrann uppskattning på antalet isdagar, angivet i parantes. Medeldatum för isläggning och för islossning användes vid 46 stationer för att beräkna antalet isdagar. Vattenutbyte Antalet dagar för vattenutbyte hämtades från Environmental Quality Criteria, Coast and Seas. Swedish Environmental Protection Agency, Report 5052, Report 4910 och från Vattenutbytet i Stockholms skärgård, En grafisk översikt, Anders Engqvist, 2002. Svealands Kustvattenvårdsförbund. Bottenvattnets utbytestid bestämmer i många svenska Kustvatten vattenkvalitén och förutsättningarna för biologisk biodiversitet och mångfald. Vi har fokuserat på vattenutbytet för djupvattnet som faktor i typindelningen, eftersom det påverkar bottenförhållandena och de biologiska kvalitetselementen i hög grad. References Martin Hansson & Bertil Håkansson, 2004, Indelning av Svenska Övergångs- & Kustvatten i typer enligt Ramdirektivet för Vatten 2004-09-30, Dnr 2002/1796/1933, SMHI. And references there in. I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna använt ett förenklat förfarande vid konsekvensbedömningen av de fysiska förbättringsåtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i respektive preliminära KMV. Det beror framförallt på att det i dagsläget saknas ett fullgott underlag för att bedöma dessa åtgärdsbehov för alla sådana vattenförekomster, och därmed också vilken inverkan nödvändiga åtgärder skulle få på de aktuella verksamheterna. Det krävs ett ingående utrednings- och analysarbete för att komma fram till vilka åtgärder som kan behövas för att uppnå en så god ekologisk vattenkvalitet som möjligt i dessa vattenförekomster, utan att det får en väsentlig negativ påverkan på verksamheterna eller på miljön i stort. Av den anledningen har vattenmyndigheterna valt att tillämpa en princip som utgår från att endast de vattenförekomster pekas ut som kraftigt modifierade där det med säkerhet kan bedömas att fysiska förbättringsåtgärder skulle få en betydande negativ inverkan antingen på miljön eller på de aktuella verksamheterna och deras samhällsnytta. Vid bedömningen av vilka preliminära KMV som i nuläget bör pekas ut som kraftigt modifierade, har samtliga vattenmyndigheter därför tillämpat följande utgångspunkter: • De preliminära KMV som innehåller en hamn som bedömts vara av nationell betydelse fastställs som kraftigt modifierade vatten. Här bedöms de fysiska förbättringsåtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status få en betydande negativ inverkan på hamnverksamhet och sjöfart samt miljön i stort. Hamnverksamhet och sjöfart Även för vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten kan det förekomma kraftigt modifierade vattenförekomster, om de är påverkade av sjöfart och hamnar. I denna förvaltningscykel är det vissa hamnar av nationell betydelse som har bedömts ligga till grund för utpekanden av kraftigt modifierade vattenförekomster. Ofta innebär dessa verksamheter en fysisk påverkan i form av förändring av strandmiljön på grund av infrastruktur, muddring i hamnbassäng och farleder, ökad turbulens och grumling från bottensediment. I dessa fall är oftast de åtgärder som behövs för att motverka verksamhetens negativa inverkan på den ekologiska statusen att ta bort själva förutsättningarna för verksamheten, dvs. muddrade farleder, kajer, bryggor och strandskoningar m.m. Transport med båt innebär oftast ett mer energieffektivt transportsätt än vägtransporter, med mindre utsläpp växthusgaser per transporterad tonkilometer. Även detta har betydelse för bedömningen av om de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status i dessa vattenförekomster får en betydande negativ påverkan på verksamhet med stor samhällsnytta och på miljön i stort. Även för hamnverksamhet behöver närmare riktlinjer för utpekande av kraftigt modifierade vatten utvecklas under nästa förvaltningscykel. Vissa andra typer av expansiva och hårt exploaterade kustområden kan också utgöra möjliga kraftigt modifierade vatten men resonemanget kring dessa är ännu outvecklat och måste utvecklas med riktlinjer under kommande förvaltningscykel. SMHI har tagit del av det finska, norska och danska förslagen till typindelning samt följt utvecklingen inom EU-projektet CHARM. Nationella experter och då speciellt marina experter på plankton, bottnars flora och fauna har haft möjlighet att studera och kommentera förslaget under en workshop (Gunnarsson, 2003). Dessutom har SMHI stämt av indelningen i gränsområdena till Finland och Norge. SMHI har i SvensktVattenARkiv (SVAR) en nationell indelning för kust- och övergångsvatten som totalt innehåller 623 vattenförekomster för kust- och övergångsvatten. Dessutom finns en finare indelning i mindre bassänger för några vattenförekomster - totalt ca 10 stycken i hela Sverige för tillfället. http://www.lst.se/NR/rdonlyres/B86888E6-5E6A-4E8C-ADE0-1F201776ABBC/0/SMHI_Indelning_svenska_overgangs_kustvatten_enligt_ramdirektivet.pdf 1n 1n: Västkustens inre kustvatten som tillhör Skagerrak CW 1s 1s: Västkustens inre kustvatten som tillhör Kattegatt CW 2 2. Västkustens fjordar. CW 25 25. Göta älvs- och Nordre Älvs estuarie TW 3 3. Skagerak, Västkustens yttre kustvatten. CW 4 4. Kattegat, Västkustens yttre kustvatten. CW 5 5. Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten. CW S1DSNN Sjö Fjällen över trädgränsen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S1DSYN Sjö Fjällen över trädgränsen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S2DLNN Sjö Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S2DLYN Sjö Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S2DSNN Sjö Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S2DSYN Sjö Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S2SSNN Sjö Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S2SSYN Sjö Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S3DLNN Sjö Norrland kust, under högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S3DLYN Sjö Norrland kust, under högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S3DSNN Sjö Norrland kust, under högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S3DSYN Sjö Norrland kust, under högsta kustlinjen Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S3SSNN Sjö Norrland kust, under högsta kustlinjen Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S3SSYN Sjö Norrland kust, under högsta kustlinjen Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5DLNY Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S5DSNN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5DSYN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S5SLNY Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S5SSYN Sjö 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6DLNN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6DLYN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6DSNN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6DSYN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6DSYY Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S6SLNN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6SLYN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6SLYY Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Stor: >10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S6SSNN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6SSYN Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S6SSYY Sjö Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk LW S7DLNN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Stor: >10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7DSNN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7DSYN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW S7SSYN Sjö Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Grund: Maxdjup = 5 m/ Medeldjup = 4m Liten: = 10km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk LW V1SNN Vattendrag Fjällen över trädgränsen Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V1SYN Vattendrag Fjällen över trädgränsen Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V2LNN Vattendrag Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V2LYN Vattendrag Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V2SNN Vattendrag Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V2SYN Vattendrag Norrlands inland, under högsta trädgränsen över högsta kustlinjen Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V3LNN Vattendrag Norrland kust, under högsta kustlinjen Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V3LYN Vattendrag Norrland kust, under högsta kustlinjen Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V3SNN Vattendrag Norrland kust, under högsta kustlinjen Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V3SYN Vattendrag Norrland kust, under högsta kustlinjen Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5LNY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V5LYN Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5LYY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V5SNN Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5SNY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V5SYN Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V5SYY Vattendrag 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V6LNN Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V6LNY Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V6LYN Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V6LYY Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V6SNN Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V6SNY Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V6SYN Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V6SYY Vattendrag Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW V7LNN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7LYN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Stor: >100 km2 Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7SNN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Nej - = 50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7SYN Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Nej = 1,0 mekv Alk RW V7SYY Vattendrag Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Liten: = 100 km² Ja - >50 mgPt/l Ja > 1,0 mekv Alk RW N N N N Y N N N N N N N N N N N N N N N CHALK HUMIC_CONTENT LIMNETIC_ECOREGION N N N Y N Y Y N N N N N N N N N CHALK HUMIC_CONTENT LIMNETIC_ECOREGION N N N Y Y N Y N N Y N Y N N ICE_DAYS RET_TIME_BOTTOM_WATER N N N Y N Y N Y N N Y N DEPTH ICE_DAYS RET_TIME_BOTTOM_WATER Vattenmyndigheterna har efter genomgång av de gemensamma gränsvattenförekomsterna angett vilken status, riskbedömning och typindelning som ska gälla för respektive gränsvattenförekomst. Detta har bedömts med stöd av de nationella databaserna VISS (www.viss.lst.se) och Vann-Nett (http://vann-nett.nve.no/innsyn/) Efter att sammanställningen av klassificeringen utförts insåg vattenmyndigheterna att det inte i nuläget var möjligt att harmonisera den norska och svenska typindelningen. Däremot var det möjligt att harmonisera status– och riskbedömningen. Som icke medlemsland har Norge en annan tidplan för direktivet än Sverige vilket ställer krav på fortsatt samarbete för att utveckla harmoniseringen i de gemensamma avrinningsområdena. För att typindelningen ska kunna harmoniseras krävs att nationella riktlinjer för typindelningen ändras. QE1-2-4 Phytobenthos Benthic diatoms ACID index (acidity) V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Other comments on the classification method: The index gives the acidity of the water both anthropogenic and natural, but the index does NOT give the cause of it. If the watercourse is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". The scale is not givning the ecological status, but rather if the water is alkaline, close to neutral, acid, or very acid. Boundaries: Alkaline = 7.5; Alkaline/close to neutral 5.8; Close to neutral/acid 4.2; Acid/very acid 2.2 water pH-units -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2-4 Phytobenthos Benthic diatoms IPS index (Indice de Polluo-sensibilite´ Spe´cifique). Eutrophication. V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY R-C1 R-C2 R-C3 R-C4 R-C5 R-C6 R-N1 R-N3 R-N4 R-N5 The intercalibration decision was made for all types. In Sweden we use the intercalibrated EQR for H/G and G/M boundaries for all national types. water EQR -7777 0.890 Yes 0.740 Yes 0.560 0.410 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna ASPT index (Average Score per Taxon; ecological quality) V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Other comments on the classification method: For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.900 Inte interkalibrerat 0.700 Inte interkalibrerat 0.450 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna MISA index (Multimetric Index for Stream Acidity) V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Other comments on the classification method: For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. The MISA index is assessing the acidity of the river both anthropogenic and natural, but the index does NOT give the cause of it. If the watercourse is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". The classification does NOT giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.550 Inte interkalibrerat 0.400 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates DJ index (Eutrophication) V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY R-C1 R-C2 R-C3 R-C4 R-C5 R-C6 R-N1 R-N3 R-N4 R-N5 The intercalibration decision was made for all types. In Sweden we use the intercalibrated EQR for H/G and G/M boundaries for all national types. Other comments on the classification method: For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.800 Yes 0.600 Yes 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-4 Fish V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Classification by a multimetric biological integrity index. The EQR's are valid for all Swedish lake types water EQR -7777 0.749 Inte interkalibrerat 0.467 Inte interkalibrerat 0.274 0.081 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 9, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Regleringsgrad. V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Variabler i "StatisticalExpression": RG är regleringsgraden i %, MAG är summan av alla magasineringsvolymer (m^3) uppströms, och QV är årlig flödesvolym (m^3). water Procent RG = 100 * MAG / QV -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 50.000 Parameter: Hydrologisk regim - Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Regleringsgrad. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Förändrad medelhögvattenföring, MHQ V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Variabler i "StatisticalExpression": MHQN är medelhögvattenföringen (m^3/s) vid oreglerade förhållanden och MHQR är medelhögvattenföringen (m^3/s) vid reglerade förhållanden. water Procent Förändrad MHQ (%) = 100 * ((MHQN – MHQR)/MHQN) -7777 0.000 Inte interkalibrerat 5.000 Inte interkalibrerat 10.000 50.000 Parameter: Hydrologisk regim - Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Förändrad medelhögvattenföring, MHQ. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Reducerad medellågvattenföring, MLQ V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Variabler i "StatisticalExpression": MLQN är medellågvattenföringen (m^3/s) vid oreglerade förhållanden och MLQR är medellågvattenföringen (m^3/s) vid reglerade förhållanden. water Procent Förändrad MLQ (%) = 100 * ((MLQN-MLQR) / MLQN) -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 30.000 80.000 Parameter: Hydrologisk regim - Flödesregleringens påverkan på vattendrag. Delparameter: Reducerad medellågvattenföring, MLQ. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Södra Sverige med avrinningsområde(ARO) <1000 km^2 V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water Dimensionslös toppar regl/toppar oregl -7777 -7777 Inte interkalibrerat 1.050 Inte interkalibrerat 1.250 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Södra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Södra Sverige med avrinningsområde(ARO) =1000 km^2 V5LNY V5LYN V5LYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V7LNN V7LYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water antal/år antal toppar/år -7777 -7777 Inte interkalibrerat 27.000 Inte interkalibrerat 40.000 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Södra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Norra Sverige med avrinningsområde(ARO) <2000 km^2 V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water Dimensionslös toppar regl/toppar oregl -7777 -7777 Inte interkalibrerat 1.050 Inte interkalibrerat 1.250 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Norra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Norra Sverige med avrinningsområde(ARO) 2000-4000 km^2 V2LNN V2LYN V3LNN V3LYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water antal/år antal toppar/år -7777 -7777 Inte interkalibrerat 26.000 Inte interkalibrerat 42.000 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Norra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Norra Sverige med avrinningsområde(ARO) 4000-10000 km^2 V2LNN V2LYN V3LNN V3LYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water antal/år antal toppar/år -7777 -7777 Inte interkalibrerat 34.000 Inte interkalibrerat 48.000 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Norra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Antal flödestoppar per år, Norra Sverige med avrinningsområde(ARO) =10000 km^2 V2LNN V2LYN V3LNN V3LYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. För Att definiera norra och södra Sverige används Limes Norrlandicus eller gränsen som skiljer norra och södra Sverige åt för de ekoregioner som tagits fram för indelning av sjöar och vattendrag i typer. Det är osäkert vilken skala som fungerar bäst för platser i detta gränsområde. Man bör pröva båda skalorna i tveksamma fall. water antal/år antal toppar/år -7777 -7777 Inte interkalibrerat 42.000 Inte interkalibrerat 54.000 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Antal flödestoppar per år, Norra Sverige. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Variationskoefficient för dygnsflöden med avrinningsområde(ARO) <2000 km^2 V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN Variationskoefficienten beräknad på dygnsflöden kan användas som komplement till klassificering av regleringspåverkan på vattendrag med norrländsk flödesregim, se referens. water Dimensionslös standardavvikelsen/medelvärdet -7777 -7777 Inte interkalibrerat 1.200 Inte interkalibrerat 1.000 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Variationskoefficient för dygnsflöden. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Variationskoefficient för dygnsflöden med avrinningsområde(ARO) 2000-4000 km^2 V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN Variationskoefficienten beräknad på dygnsflöden kan användas som komplement till klassificering av regleringspåverkan på vattendrag med norrländsk flödesregim, se referens. water Dimensionslös standardavvikelsen/medelvärdet -7777 -7777 Inte interkalibrerat 1.000 Inte interkalibrerat 0.800 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Variationskoefficient för dygnsflöden. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Variationskoefficient för dygnsflöden med avrinningsområde(ARO) 4000-10000 km^2 V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN Variationskoefficienten beräknad på dygnsflöden kan användas som komplement till klassificering av regleringspåverkan på vattendrag med norrländsk flödesregim, se referens. water Dimensionslös standardavvikelsen/medelvärdet -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.800 Inte interkalibrerat 0.600 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Variationskoefficient för dygnsflöden. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Variationskoefficient för dygnsflöden med avrinningsområde(ARO) =10000 km^2 V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN Variationskoefficienten beräknad på dygnsflöden kan användas som komplement till klassificering av regleringspåverkan på vattendrag med norrländsk flödesregim, se referens. water Dimensionslös standardavvikelsen/medelvärdet -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.700 Inte interkalibrerat 0.500 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Variationskoefficient för dygnsflöden. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-1 Hydrological regime - rivers Sammanvägning av "antal flödestoppar per år", "variationskoefficient för dygnsflöden", delparametern "regleringsgrad", delparametern "förändrad medelhögvattenföring MHQ" och delparametern "reducerad medellågvattenföring MLQ". V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Sammanvägning av parametrar där parameter med sämst status avgör slutgiltig status, se referens för mer information. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Förekomst av artificiella vandringshinder V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Endast beskrivande text för statusklasser, därför kan inga gränsvärden anges. Se referens för mer info. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Kontinuitet - Förekomst av artificiella vandringshinder. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Fragmenteringsgrad V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Beräknas enligt Fragmenteringsgrad = (1- (längsta sträckan utan artificiella definitiva vandringshinder (km)/vattendragets totallängd (km))) * 100 water Procent se fält "NationalTranslation" -7777 0.000 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat 25.000 50.000 Parameter: Kontinuitet - Fragmenteringsgrad. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Barriäreffekt V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. Beräknas enligt Barriäreffekt = (1- (Sträckan upp till första vandringshindret/vattendragets totallängd))*100 water Procent se fält "NationalTranslation" -7777 0.000 Inte interkalibrerat 25.000 Inte interkalibrerat 50.000 75.000 Parameter: Kontinuitet - Barriäreffekt. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Fragmenteringsgrad och barriäreffekt sammanvägt V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Sammanvägning av parametrar "fragmenteringsgrad" och "barriäreffekt", se referens för mer information. water Summerade klassvärden klassvärde1+klassvärde2 -7777 3.600 Inte interkalibrerat 5.200 Inte interkalibrerat 6.800 8.400 Parameter: Kontinuitet - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-2 River continuity Sammanvägning av "förekomst av artificiella vandringshinder" och "sammanvägningen av fragmenteringsgrad och barriäreffekt" V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Sammanvägning av parametrar "förekomst av artificiella vandringshinder" och "sammanvägningen av fragmenteringsgrad och barriäreffekt" där parameter med sämst status avgör slutgiltig status, se referens för mer information. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Kontinuitet - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Rätnings- / kanaliseringsgrad V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent rätad/kanaliserad sträcka/vattenförekomstens längd -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 40.000 70.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Rätnings- / kanaliseringsgrad. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.8, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Andel rensad sträcka V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent rensad sträcka/vattenförekomstens längd -7777 0.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 25.000 50.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Andel rensad sträcka. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.9, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Antal vägövergångar per km V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/km antal korsande vägar/km vattendrag -7777 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 Inte interkalibrerat 6.000 10.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Antal vägövergångar per km. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.10, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Markanvändning i närmiljön V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i närmiljön. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Markanvändning i delavrinningsområdet V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i delavrinningsområdet. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Antal diken per km V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/km antal diken/km vattendrag -7777 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 Inte interkalibrerat 5.000 7.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Antal diken per km. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Död ved (antal vedbitar längre än 1 meter och som är mer än 10 cm i diameter) V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/100m antal bitar/100 meter vattendrag -7777 16.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 6.000 0.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Död ved (antal vedbitar). Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-3 Morphological conditions - rivers Sammanvägning av morfologiska förhållanden parametrar V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Speciellt tillvägagångssätt där samtliga ingående morfologiska parametrar multipliceras med en viktningskoefficient , summeras och sedan tas ett medelvärde fram. se referens för mer information. water Summerade klassvärden -7777 4.680 Inte interkalibrerat 6.760 Inte interkalibrerat 8.840 10.920 Parameter: Morfologiska förhållanden - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE3-1-6-TotalPhosphorus V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY Site specific reference value in µg P/l: Log10[ref-P]=1.533+(0.240*log10[Ca*Mg*])-(0.301*log10[AbsF])-(0.012*sqrt[Altitude]) OR SIMPLIFIED METHOD: Log10[ref-P]=1.380+(0.240*log10[AbsF])-(0.0143*sqrt[Altitude]). Where AbsF = Absorption of filtered water at 420 nm in 5 cm cuvette; Altitude in m a s l; Ca*Mg* = non-marine base cations [Ca*Mg* in meq/l = Ca+Mg-(0.235*Cl)]. Simplified method is only to be used if concentration is > 8 µg P/l from class limit. Agricultural areas: In areas with >10% cultivated land in the catchment area the reference value Ref-Pjo is calculated as: Ref-Pjo = (Pjo * 0.5*Ajo + [100-Ajo])/100 where Pjo is a regional reference in µg P/l, Ajo is the cultivated area water EQR -7777 0.700 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.300 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 11, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Normal waterflow V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY The anthropogenic acidification is estimated as the change in pH from preindustrial conditions as calculated from present water chemistry, soil chemistry and deposition reconstructions by the MAGIC model (Model of Acidification of Groundwater in Catchments). For water bodies where the effort and data demanding model cannot be applied, acidification is estimated from a similar watercourse where the model has been applied. This similar watercourse is selected from a library of water bodies for which the MAGIC model has been applied by a matching tool based on present water chemistry. water pH-units -7777 0.200 Inte interkalibrerat 0.400 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 15, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Spring high waterflow episode V2LNN V2LYN V2SNN V2SYN V3LNN V3LYN V3SNN V3SYN V5LNY V5LYN V5LYY V5SNN V5SNY V5SYN V5SYY V6LNN V6LNY V6LYN V6LYY V6SNN V6SNY V6SYN V6SYY V7LNN V7LYN V7SNN V7SYN V7SYY For the spring period with high waterflow rivers and small lakes (with short turnover-time) should be assessed witht he BDM model (Boreal Dilution Model) if possible. If data is limited, the pBDM model could be used to estimate the episodic acidification. water pH-units -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.200 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 15, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE1-1 Phytoplankton Number of phytoplankton species/taxa (pressure=acidity). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S2DLNN S2DSNN S3DLNN S3DSNN S3SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. The number of phytoplankton species/taxa is assessing the acidity of the lake (both anthropogenic and natural), and is not included in the weighted phytoplankton assessment. Nor is the classification giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.560 0.440 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Number of phytoplankton species/taxa (pressure=acidity). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S2DLYN S2DSYN S2SSYN S3DLYN S3DSYN S3SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. The number of phytoplankton species/taxa is assessing the acidity of the lake (both anthropogenic and natural), and is not included in the weighted phytoplankton assessment. Nor is the classification giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.890 Inte interkalibrerat 0.670 0.440 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Number of phytoplankton species/taxa (pressure=acidity). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S5DLNY S5DSNN S5SLNY S6DLNN S6DSNN S6SLNN S6SSNN S7DLNN S7DSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. The number of phytoplankton species/taxa is assessing the acidity of the lake (both anthropogenic and natural), and is not included in the weighted phytoplankton assessment. Nor is the classification giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.900 Inte interkalibrerat 0.700 0.400 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Number of phytoplankton species/taxa (pressure=acidity). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S5DSYN S5SSYN S6DLYN S6DSYN S6DSYY S6SLYN S6SLYY S6SSYN S6SSYY S7DSYN S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. The number of phytoplankton species/taxa is assessing the acidity of the lake (both anthropogenic and natural), and is not included in the weighted phytoplankton assessment. Nor is the classification giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Acid, Very acid, and Extremely acid. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). water EQR -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.880 Inte interkalibrerat 0.670 0.330 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Proportion of cyanobacteria of total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S2DLNN S2DSNN S3DLNN S3DSNN S3SSNN S5DLNY S5DSNN S5SLNY S6DLNN S6DSNN S6SLNN S6SSNN S7DLNN S7DSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.950 Inte interkalibrerat 0.800 Inte interkalibrerat 0.600 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Proportion of cyanobacteria of total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S2DLYN S2DSYN S2SSYN S3DLYN S3DSYN S3SSYN S5DSYN S5SSYN S6DLYN S6DSYN S6DSYY S6SLYN S6SLYY S6SSYN S6SSYY S7DSYN S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.920 Inte interkalibrerat 0.750 Inte interkalibrerat 0.600 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton QE Phytoplankton weighted status classification based on Total phytoplankton biomass, Proportion of cyanobacteria, and TPI (Trophic Plankton Index) (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S2DLNN S2DSNN S3DLNN S3DSNN S3SSNN S5DLNY S5DSNN S5SLNY S6DLNN S6DSNN S6SLNN S6SSNN S7DLNN S7DSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.600 Inte interkalibrerat 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton QE Phytoplankton weighted status classification based on Total phytoplankton biomass, Proportion of cyanobacteria, and TPI (Trophic Plankton Index) (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S2DLYN S2DSYN S2SSYN S3DLYN S3DSYN S3SSYN S5DSYN S5SSYN S6DLYN S6DSYN S6DSYY S6SLYN S6SLYY S6SSYN S6SSYY S7DSYN S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.600 Inte interkalibrerat 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S2DLNN S2DSNN S3DLNN S3DSNN S3SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.670 Inte interkalibrerat 0.310 Inte interkalibrerat 0.200 0.150 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S2DLYN S2DSYN S2SSYN S3DLYN S3DSYN S3SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.750 Inte interkalibrerat 0.300 Inte interkalibrerat 0.200 0.150 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S5DLNY S5DSNN S5SLNY S6DLNN S6DSNN S6SLNN S6SSNN S7DLNN S7DSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.670 Inte interkalibrerat 0.160 Inte interkalibrerat 0.080 0.040 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Total phytoplankton biomass (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S5DSYN S5SSYN S6DLYN S6DSYN S6DSYY S6SLYN S6SLYY S6SSYN S6SSYY S7DSYN S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.670 Inte interkalibrerat 0.160 Inte interkalibrerat 0.080 0.040 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton TPI (trophic plankton index) (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S2DLNN S2DSNN S3DLNN S3DSNN S3SSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.500 Inte interkalibrerat 0.330 Inte interkalibrerat 0.200 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton TPI (trophic plankton index) (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S2DLYN S2DSYN S2SSYN S3DLYN S3DSYN S3SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.500 Inte interkalibrerat 0.330 Inte interkalibrerat 0.200 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton TPI (trophic plankton index) (pressure=eutrophication). Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S5DLNY S5DSNN S5SLNY S6DLNN S6DSNN S6SLNN S6SSNN S7DLNN S7DSNN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.500 Inte interkalibrerat 0.130 Inte interkalibrerat 0.100 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton TPI (trophic plankton index) (pressure=eutrophication). High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S5DSYN S5SSYN S6DLYN S6DSYN S6DSYY S6SLYN S6SLYY S6SSYN S6SSYY S7DSYN S7SSYN The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. water EQR -7777 0.500 Inte interkalibrerat 0.200 Inte interkalibrerat 0.140 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2-3 Macrophytes S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN 101 102 201 202 The IC typology differs entirely from the Swedish typology (water quality-based versus geographically-based). The outcome of the classification of ecological status differs between the IC and Swedish system. However, the Swedish system is more restrictive than the IC system. In WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 4 Macrophytes, Annex C Northern GIG, part 8 this is thoroughly described. No changes has been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. water EQR -7777 0.970 Yes 0.900 Yes 0.830 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2-3 Macrophytes S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN 101 102 201 202 The IC typology differs entirely from the Swedish typology (water quality-based versus geographically-based). The outcome of the classification of ecological status differs between the IC and Swedish system. However, the Swedish system is more restrictive than the IC system. In WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 4 Macrophytes, Annex C Northern GIG, part 8 this is thoroughly described. No changes has been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. water EQR -7777 0.970 Yes 0.940 Yes 0.850 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2-3 Macrophytes S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN 101 102 201 202 301 302 The IC typology differs entirely from the Swedish typology (water quality-based versus geographically-based). The outcome of the classification of ecological status differs between the IC and Swedish system. However, the Swedish system is more restrictive than the IC system. In WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 4 Macrophytes, Annex C Northern GIG, part 8 this is thoroughly described. No changes has been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. water EQR -7777 0.980 Yes 0.880 Yes 0.580 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna ASPT index (Average Score per Taxon; ecological quality) S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.900 Inte interkalibrerat 0.700 Inte interkalibrerat 0.450 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna ASPT index (Average Score per Taxon; ecological quality) S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.950 Inte interkalibrerat 0.700 Inte interkalibrerat 0.500 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna BQI (Benthic Quality Index; eutrophication) S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.950 Inte interkalibrerat 0.700 Inte interkalibrerat 0.450 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna BQI (Benthic Quality Index; eutrophication) S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. water EQR -7777 0.750 Inte interkalibrerat 0.600 Inte interkalibrerat 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna MILA index (Multimetric Index for Lake Acidity) S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. The MILA index is assessing the acidity of the lake both anthropogenic and natural, but the index does NOT give the cause of it. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". The classification does NOT giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Moderately acid, Acid, Very acid, and Extremely acid. water EQR -7777 0.850 Inte interkalibrerat 0.600 Inte interkalibrerat 0.400 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates Benthic fauna MILA index (Multimetric Index for Lake Acidity) S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN For the classification of the QE Benthic fauna the typlogy is based on Illies ecoregions, which are not in complete agreement with the national typology for the high altitude areas. Illies ecoregion 20 (Borealic uplands) is fully covering national limnetic region 1, and parts of region 2. Illies ecoregion 22 (Fenno-scandian shield) covers the rest of the limnetic region 2, and region 3. Illies ecoregion 18 (Central plains) covers limnetic regions 4, 5, 6, and 7. The MILA index is assessing the acidity of the lake both anthropogenic and natural, but the index does NOT give the cause of it. If the lake is classified as acid or worse, the cause need to be investigated by the chemical classification"Anthropogenic Acidification". The classification does NOT giving the ecological status, but the acidity of the water. NOTE! The classes are not the common ones, but given in the table for convenience. The classes are Close to neutral, Moderately acid, Acid, Very acid, and Extremely acid. water EQR -7777 0.850 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.350 0.150 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-4 Fish S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Classification by a multimetric biological integrity index where information about applicable lake types are included in the underlaying calculations. Hence, the index, and the EQR's are valid for all Swedish lake types water EQR -7777 0.720 Inte interkalibrerat 0.460 Inte interkalibrerat 0.300 0.150 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 8, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE2 Hydromorphological QEs Kontinuitet - Förekomst av artificiella vandringshinder S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Endast beskrivande text för statusklasser, därför kan inga gränsvärden anges. Se referens för mer info. water Ej applicerbart -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Kontinuitet - Förekomst av artificiella vandringshinder. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 2.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-4 Hydrological regime - lakes Föreskriven regleringsamplitud S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water m -7777 0.000 Inte interkalibrerat 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 10.000 Parameter: Hydrologisk regim - Föreskriven regleringsamplitud. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-4 Hydrological regime - lakes Påverkan på vattenståndsförändringar - vinter S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. water ?m regl. medelvattenstånd - naturl. medelvattenstånd -7777 0.000 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Hydrologisk regim - Påverkan på vattenståndsförändringar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-4 Hydrological regime - lakes Påverkan på vattenståndsförändringar - sommar/höst S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Ej obligatorisk men kan användas som stöd vid klassificeringen då det finns behov och underlag, se referens. water ?m regl. medelvattenstånd - naturl. medelvattenstånd -7777 0.000 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 2.000 5.000 Parameter: Hydrologisk regim - Påverkan på vattenståndsförändringar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 3.3.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Markanvändning i närmiljön S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i närmiljön. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Markanvändning i delavrinningsområdet S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water Procent yta påverkad mark/total markyta -7777 10.000 Inte interkalibrerat 20.000 Inte interkalibrerat 40.000 60.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Markanvändning i delavrinningsområdet. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Död ved (antal vedbitar längre än 1 meter och som är mer än 10 cm i diameter) S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/100m antal bitar/100 meter strandsträcka -7777 16.000 Inte interkalibrerat 10.000 Inte interkalibrerat 6.000 0.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Död ved (antal vedbitar). Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Förändrad litoralzon S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Tre olika tillvägagångssätt. 1 - Hur vattennivån förändrats. 2 - Andel strandsträcka som förändrats av ingrepp de senaste 50 åren. 3 - Andel strandsträcka som förändrats av ingrepp för mer än 50 år sedan. Endast status hög, måttlig och dålig kan erhållas och därför kan inga gränsvärden fyllas i. Se referens för mer info. water m alternativt % -7777 -7777 Inte interkalibrerat -7777 Inte interkalibrerat -7777 -7777 Parameter: Morfologiska förhållanden - Förändrad litoralzon. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Antal diken per km S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt vid klassning, se referens. water antal/km antal diken/km strandsträcka -7777 1.000 Inte interkalibrerat 3.000 Inte interkalibrerat 5.000 7.000 Parameter: Morfologiska förhållanden - Antal diken per km. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE2-5 Morphological conditions - lakes Sammanvägning av morfologiska förhållanden parametrar S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Speciellt tillvägagångssätt där samtliga ingående morfologiska parametrar multipliceras med en viktningskoefficient , summeras och sedan tas ett medelvärde fram. se referens för mer information. water Summerade klassvärden Viktat medelvärde -7777 4.680 Inte interkalibrerat 6.760 Inte interkalibrerat 8.840 10.920 Parameter: Morfologiska förhållanden - Sammanvägning av parametrar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 5.4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0150-6 Y QE3-1-1-SecchiDepth S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Site specific reference value from before impact OR Log10[SD] = 0.678 - (0.116*log10[AbsF]) - (0.471'log10[Chla]). Where SD=Secchi Disc Depth; AbsF=Absorption of filtered water at 420 nm in 5 cm cuvette; Chla=Reference value for Chlorophyll a (lake type dependent, see QE3-1-6-ChlorophyllA) water EQR -7777 0.670 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.330 0.250 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 12, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Cyprinids,<5°C S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 8.000 Inte interkalibrerat 7.000 Inte interkalibrerat 4.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Cyprinids,>15°C S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 8.000 Inte interkalibrerat 5.000 Inte interkalibrerat 4.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Cyprinids,5-15°C S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 8.000 Inte interkalibrerat 6.000 Inte interkalibrerat 4.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Salmonids,<5°C S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 9.000 Inte interkalibrerat 8.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Salmonids,>15°C S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 9.000 Inte interkalibrerat 6.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration Salmonids,5-15°C S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN NOTE! For this QE the classification is dependent on the presence or abscens of salmonid fish in the lake as salmonid fish in general have a higher oxygen demand than many other fish species. The classification also depends on the prevailing water temperature. If status is moderate or worse regarding its oxygen conditions, the status shall be compared to reference values calculated in accordance to: 1) Calculation of reference values for oxygen shall primarily be based on measurement values for the lake from the period prior to impact. Otherwise, the reference value is calculated using the formula below. Ct = C0 - ?C/?t*t Where: Ct = calculated reference value for oxygen concentration at sampling event (mg/l) C0 = oxygen concentration during ice cover/start of stratification (mg/l) ?C/?t = oxygen uptake rate (mg/l per 24 hours) for summer stagnation or ice cover period as below t = time between ice cover or start of summer stratification and the sampling (days). If the stratification time is not known, it can be estimated with the aid of the ice-cover and ice-thaw maps available in the Swedish National Atlas - Climate, lakes and watercourses. Oxygen concentration during ice-cover/initial stratification is primarily determined by taking measurements at the end of the circulation; i.e. prior to or at the start of thermal stratification in the spring or at the start of ice-cover. Otherwise, it is assumed that saturation is 90% at this time. For summer stagnation (hypolimnion), the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/[Maxdepth-Secchi depth])*(1.047^[temp-20])+(0.01*1.047^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Maxdepth = the lake’s maximum depth (m) Secchidepth = transparency during the summer (m) Temp = water temperature in the hyperlimnion (mean value) (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). If the thickness of the hyperlimnion can be determined via temperature measurements, this value should be used instead of maxdepth - transparency Regarding the ice-cover period, the reference values for oxygen uptake rate (?C/?) are calculated as follows: Oxygen uptake rate=(0.3/Average depth)*(1.11^[temp-20])+(0.01*1.11^[temp-20])*AbsF*79.4 Where: Oxygen uptake rate (mg/l, day) Average depth = the lake’s average depth (m) Temp = mean value of the lake’s water temperature during the winter (°C) AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette) The observed concentration of oxygen is compared to the class boundaries as: Status Lower class boundary High = 1.19 Ct – 0.0242 Ct2 – 0.418 Good = 1.41 Ct – 0.0476 Ct2 – 1.11 Moderate = 1.08 Ct – 0.0415 Ct2 – 0.202 Poor = 0.674 Ct – 0.0264 Ct2 – 0.577 Bad - water mg/l -7777 9.000 Inte interkalibrerat 7.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.000 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 13, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN Site specific reference value in µg P/l: Log10[ref-P]=1.627+(0.246*log10[AbsF])-(0.139*log10[Altitude])-(0.197*log10[Meandepth]) OR SIMPLIFIED METHOD: Log10[ref-P]=1.561+(0.295*log10[AbsF])-(0.146*log10[Altitude]). Where AbsF = Absorption of filtered water at 420 nm in 5 cm cuvette; Altitude in m a s l; Mean water depth in m. Simplified method is only to be used if concentration is > 5 µg P/l from class limit. water EQR -7777 0.700 Inte interkalibrerat 0.500 Inte interkalibrerat 0.300 0.200 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 10, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S2DLNN S2DSNN S3DLNN S3DSNN S3SSNN LN1 LN2a LN2b LN5 The SE typology differ from the IC typology, mainly due to the major climatic differences going north-south in SE. The reason for this as well as how the national types correspond to the IC types is described in WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 2 Phytoplankton biomass metrics, Annex E Northern GIG, part 7. The boundaries in the national assessment system for chl a in SE all fit fairly well with the EQR values and within the range of chla concentration boundaries intercalibrated. No changes have been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. Other comments on the classification method: The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. The mountain lakes (MASL>800) have not been included in the Intercalibration due to lack of comparison data within the Northern Intercalibration Group. However, the methodology is the same as for the other Swedish lakes, and consequently the classification of these lakes are considered to be Intercalibration Compliant. water EQR -7777 0.500 Yes 0.330 Yes -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S2DLYN S2DSYN S2SSYN S3DLYN S3DSYN S3SSYN LN3a LN6a LN8a The SE typology differ from the IC typology, mainly due to the major climatic differences going north-south in SE. The reason for this as well as how the national types correspond to the IC types is described in WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 2 Phytoplankton biomass metrics, Annex E Northern GIG, part 7. The boundaries in the national assessment system for chl a in SE all fit fairly well with the EQR values and within the range of chla concentration boundaries intercalibrated. No changes have been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. Other comments on the classification method: The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. The mountain lakes (MASL>800) have not been included in the Intercalibration due to lack of comparison data within the Northern Intercalibration Group. However, the methodology is the same as for the other Swedish lakes, and consequently the classification of these lakes are considered to be Intercalibration Compliant. water EQR -7777 0.500 Yes 0.330 Yes -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA Low humic lakes (watercolour = 30 mg Pt/l) S5DLNY S5DSNN S5SLNY S6DLNN S6DSNN S6SLNN S6SSNN S7DLNN S7DSNN LN1 LN2a LN2b LN5 The SE typology differ from the IC typology, mainly due to the major climatic differences going north-south in SE. The reason for this as well as how the national types correspond to the IC types is described in WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 2 Phytoplankton biomass metrics, Annex E Northern GIG, part 7. The boundaries in the national assessment system for chl a in SE all fit fairly well with the EQR values and within the range of chla concentration boundaries intercalibrated. No changes have been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. Other comments on the classification method: The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. The mountain lakes (MASL>800) have not been included in the Intercalibration due to lack of comparison data within the Northern Intercalibration Group. However, the methodology is the same as for the other Swedish lakes, and consequently the classification of these lakes are considered to be Intercalibration Compliant. water EQR -7777 0.500 Yes 0.300 Yes -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA High humic lakes (watercolour > 30 mg Pt/l) S5DSYN S5SSYN S6DLYN S6DSYN S6DSYY S6SLYN S6SLYY S6SSYN S6SSYY S7DSYN S7SSYN LN3a LN6a LN8a The SE typology differ from the IC typology, mainly due to the major climatic differences going north-south in SE. The reason for this as well as how the national types correspond to the IC types is described in WFD Intercalibration Technical report, part 2 Lakes, section 2 Phytoplankton biomass metrics, Annex E Northern GIG, part 7. The boundaries in the national assessment system for chl a in SE all fit fairly well with the EQR values and within the range of chla concentration boundaries intercalibrated. No changes have been made to the national legislation after the IC decision. However a research program running for several years with the aim to develop the national assessment systems for all BQE in SE is about to start and will improve the methods now available. Other comments on the classification method: The QE phytoplankton consist of 5 different parameters; Total biomass, TPI (trophic planktonindex), Proportion of cyanobacteria, and Chlorophyll a are all measures of nutrient impact, whereas Number of species are reflecting acidity. Classification of Chlorophyll a is only used as a screening method. If a lake is assigned the status ‘moderate’ or worse a supplementary phytoplankton analysis should be carried out, especially if no other quality factors show a similar classification status. This applies particularly in humic lakes (AbsF420/5 >0.06 or water colour >30 mg Pt l-1) in which the phytoplankton biomass can in certain cases be dominated by the flagellate Gonyostomum semen. Hence, no limits for status class worse than moderate are given. For the classification of phytoplankton, lakes in Sweden are divided into five types with different reference values. For the trophic plankton index, no distinction is made between clear and humic lakes in Norrland (northern Sweden). The types are based on the ecoregions given in the Swedish EPA’s Regulations on Typology and Analysis (NFS 2006:1), and the humus content of the lakes (water colour). Under the regulations, the lakes are divided into low humus content (h) and high humus content (H) with a boundary of 50 mg Pt/l. However, for the classification of phytoplankton the boundary has instead been set at 30 mg Pt/l, which corresponds with that used for intercalibration of classifications among the Nordic countries. In the regulations, there is also a more precise division into limnic types, but the other factors for allocation have not been shown to affect the classification of phytoplankton with the supporting data currently available. All the lakes which match one of the lake types established are given the same reference value for classification of phytoplankton. Lake classifications for phytoplankton Ecoregion in accordance with NFS 2006:1 (numbers) and Humus class in accordance with NFS 2006:1 (h= AbsF=0.06; H=AbsF>0.06) Mountains above the tree-line 1 h, H Norrland clear lakes 2, 3 h Norrland humic lakes 2, 3 H Southern Sweden clear lakes 4, 5, 6, 7 h Southern Sweden humic lakes 4, 5, 6, 7 H AbsF = absorbency measured at 420 nm on a filtered sample (5 cm cuvette). One type of humic lakes that have high and deviant biomasses (total biomass or chlorophyll) is those dominated by Gonyostomum semen. This is revealed only by analysis of the species composition of the phytoplankton community. Here, TPI in combination with proportion of cyanobacteria are the suitable indicators to use unless the lake is acidic, in which case it is instead the number of species that gives the status. The mountain lakes (MASL>800) have not been included in the Intercalibration due to lack of comparison data within the Northern Intercalibration Group. However, the methodology is the same as for the other Swedish lakes, and consequently the classification of these lakes are considered to be Intercalibration Compliant. water EQR -7777 0.500 Yes 0.300 Yes -7777 -7777 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Normal waterflow S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN The anthropogenic acidification is estimated as the change in pH from preindustrial conditions as calculated from present water chemistry, soil chemistry and deposition reconstructions by the MAGIC model (Model of Acidification of Groundwater in Catchments). For water bodies where the effort and data demanding model cannot be applied, acidification is estimated from a similar lake where the model has been applied. This similar lake is selected from a library of water bodies for which the MAGIC model has been applied by a matching tool based on present water chemistry. water pH-units -7777 0.200 Inte interkalibrerat 0.400 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 14, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE3-1 Other Anthropogenic acidification, Spring high waterflow episode S2DLNN S2DLYN S2DSNN S2DSYN S2SSYN S3DLNN S3DLYN S3DSNN S3DSYN S3SSNN S3SSYN S5DLNY S5DSNN S5DSYN S5SLNY S5SSYN S6DLNN S6DLYN S6DSNN S6DSYN S6DSYY S6SLNN S6SLYN S6SLYY S6SSNN S6SSYN S6SSYY S7DLNN S7DSNN S7DSYN S7SSYN For the spring period with high waterflow rivers and small lakes (with short turnover-time) should be assessed witht he BDM model (Boreal Dilution Model) if possible. If data is limited, the pBDM model could be used to estimate the episodic acidification. water pH-units -7777 -7777 Inte interkalibrerat 0.200 Inte interkalibrerat 0.600 0.800 Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga A, kapitel 14, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Fölster et al 2007. In Water Air Soil Pollut: Focus (2007) 7:331–338; DOI 10.1007/s11267-006-9075-9 http://www.springerlink.com/content/y068746n3828hp7n/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 25 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.670 Inte interkalibrerad 0.510 Inte interkalibrerad 0.290 0.170 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume and chlorophyll a, summer, jun-aug 25 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerad 0.600 Inte interkalibrerad 0.400 0.200 Parameter: Växtplankton klorofylla a och biovolym sammanställning, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2 Other aquatic flora Macroalgae and Angiosperms, summer, jul-sep 25 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr Mean value of at least three values per water body -7777 0.810 Yes 0.610 Yes 0.410 0.210 Parameter: Makroalger och gömfröiga växter, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates <20 m depth 25 Intercalibrated according NEA8, NEA9 and NEA10. The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.890 Yes 0.660 Yes 0.440 0.220 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates >20 m depth 25 Intercalibrated according NEA8, NEA9 and NEA10. The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.890 Yes 0.680 Yes 0.450 0.230 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 25 water m Mean value 4.500 4.000 Inte interkalibrerat 3.000 Inte interkalibrerat 2.000 0.500 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration 25 water ml/l Special, se referens. -7777 3.500 Inte interkalibrerat 2.100 Inte interkalibrerat 1.000 0.000 Parameter: Syre. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 25 water eqr Mean value -7777 0.810 Inte interkalibrerat 0.680 Inte interkalibrerat 0.450 0.290 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 25 water eqr Mean value -7777 0.880 Inte interkalibrerat 0.790 Inte interkalibrerat 0.600 0.430 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 25 water eqr Mean value -7777 0.870 Inte interkalibrerat 0.770 Inte interkalibrerat 0.570 0.400 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 25 water eqr Mean value -7777 0.870 Inte interkalibrerat 0.780 Inte interkalibrerat 0.580 0.410 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Summer, jun-aug, 0-10m 25 water eqr Mean value -7777 0.830 Inte interkalibrerat 0.710 Inte interkalibrerat 0.500 0.330 Parameter: Totalfosfor sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 25 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. water µg/l Mean value 1.800 2.100 Yes 2.700 Yes 4.100 6.500 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 25 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 1n 3 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.670 Inte interkalibrerad 0.520 Inte interkalibrerad 0.260 0.130 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 1s Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.690 Inte interkalibrerad 0.530 Inte interkalibrerad 0.270 0.140 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 2 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.680 Inte interkalibrerad 0.450 Inte interkalibrerad 0.300 0.170 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 4 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.670 Inte interkalibrerad 0.450 Inte interkalibrerad 0.220 0.080 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume, summer, jun-aug 5 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.580 Inte interkalibrerad 0.330 Inte interkalibrerad 0.170 0.100 Parameter: Växtplankton biovolym, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-1 Phytoplankton Phytoplankton, biovolume and chlorophyll a, summer, jun-aug 1n 1s 2 3 4 5 Ej interkalibrerad. water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerad 0.600 Inte interkalibrerad 0.400 0.200 Parameter: Växtplankton klorofylla a och biovolym sammanställning, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2 Other aquatic flora Macroalgae and Angiosperms, summer, jul-sep 1n 1s 2 3 NEA10 NEA8 NEA9 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr Mean value of at least three values per water body -7777 0.810 Yes 0.610 Yes 0.410 0.210 Parameter: Makroalger och gömfröiga växter, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-2 Other aquatic flora Macroalgae and Angiosperms, summer, jul-sep 4 5 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr Mean value of at least three values per water body -7777 0.810 Yes 0.610 Yes 0.410 0.210 Parameter: Makroalger och gömfröiga växter, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 3, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates <20 m depth 1n 1s 2 3 4 5 NEA10 NEA8 NEA9 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.890 Yes 0.660 Yes 0.440 0.220 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE1-3 Benthic invertebrates >20 m depth 1n 1s 2 3 4 5 NEA10 NEA8 NEA9 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. water eqr 20th percentile, see reference -7777 0.890 Yes 0.680 Yes 0.450 0.230 Parameter: Bottenfauna, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 2, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 1n water m Mean value 10.500 8.500 Inte interkalibrerat 7.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.000 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 1s water m Mean value 8.000 6.500 Inte interkalibrerat 5.500 Inte interkalibrerat 4.000 3.000 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 2 water m Mean value 8.000 6.500 Inte interkalibrerat 5.000 Inte interkalibrerat 3.700 2.500 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 3 water m Mean value 12.000 10.000 Inte interkalibrerat 8.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.500 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-1-SecchiDepth 4 5 water m Mean value 10.500 9.500 Inte interkalibrerat 8.000 Inte interkalibrerat 5.000 3.500 Parameter: Siktdjup (Secchi), sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 5, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-3-DissolvedOxygenConcentration 1n 1s 2 3 4 5 water ml/l Special, se referens. -7777 3.500 Inte interkalibrerat 2.100 Inte interkalibrerat 1.000 0.000 Parameter: Syre. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 7, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 1n 2 3 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 1s 4 water eqr Mean value -7777 0.810 Inte interkalibrerat 0.680 Inte interkalibrerat 0.450 0.290 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-Orthophosphate 5 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIP (Dissolved Inorganic Phosphorus) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 1n 2 3 water eqr Mean value -7777 0.880 Inte interkalibrerat 0.790 Inte interkalibrerat 0.600 0.430 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 1s 4 water eqr Mean value -7777 0.880 Inte interkalibrerat 0.790 Inte interkalibrerat 0.600 0.430 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Winter, dec-feb, 0-10m 5 water eqr Mean value -7777 0.890 Inte interkalibrerat 0.770 Inte interkalibrerat 0.610 0.430 Parameter: Totalkväve vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 1n 2 3 water eqr Mean value -7777 0.880 Inte interkalibrerat 0.790 Inte interkalibrerat 0.600 0.430 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 1s 4 water eqr Mean value -7777 0.870 Inte interkalibrerat 0.770 Inte interkalibrerat 0.570 0.400 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalNitrogen Tot-N, Summer, jun-aug, 0-10m 5 water eqr Mean value -7777 0.870 Inte interkalibrerat 0.770 Inte interkalibrerat 0.570 0.400 Parameter: Totalkväve sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 1n 2 3 water eqr Mean value -7777 0.850 Inte interkalibrerat 0.740 Inte interkalibrerat 0.530 0.360 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 1s 4 water eqr Mean value -7777 0.870 Inte interkalibrerat 0.780 Inte interkalibrerat 0.580 0.410 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Winter, dec-feb, 0-10m 5 water eqr Mean value -7777 0.880 Inte interkalibrerat 0.780 Inte interkalibrerat 0.580 0.410 Parameter: Totalfosfor vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Summer, jun-aug, 0-10m 1n 1s 2 3 4 water eqr Mean value -7777 0.830 Inte interkalibrerat 0.710 Inte interkalibrerat 0.500 0.330 Parameter: Totalfosfor sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-TotalPhosphorus Tot-P, Summer, jun-aug, 0-10m 5 water eqr Mean value -7777 0.820 Inte interkalibrerat 0.710 Inte interkalibrerat 0.500 0.330 Parameter: Totalfosfor sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 1n NEA8 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. Also, the Swedish classification tool differs by using mean values during June-August, resulting in different reference values and borders between the classes. water µg/l Mean value 1.300 1.700 Yes 2.100 Yes 3.700 6.700 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 1s NEA8 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. Also, the Swedish classification tool differs by using mean values during June-August, resulting in different reference values and borders between the classes. water µg/l Mean value 1.600 2.100 Yes 2.800 Yes 4.600 8.000 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 2 NEA9 The Swedish classification tool differs by using mean values during June-August, resulting in different reference values and borders between the classes. The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure, hence they have been translated. water µg/l Mean value 1.900 2.400 Yes 3.600 Yes 5.600 8.300 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 3 NEA10 The Swedish classification tool differs by using mean values during June-August, resulting in different reference values and borders between the classes. The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure, hence they have been translated. water µg/l Mean value 1.100 1.400 Yes 1.800 Yes 3.500 6.200 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1-6-ChlorophyllA 4 5 NEA8 The boundaries for other Swedish types has been set by the same procedure/approach, hence they have been translated. The intercalibration type includes several Swedish national types with slightly different boundaries. Also, the Swedish classification tool differs by using mean values during June-August, resulting in different reference values and borders between the classes. water µg/l Mean value 1.000 1.200 Yes 1.500 Yes 3.000 6.000 Parameter: Klorofyll A, sommar. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 4, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 1n 2 3 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.660 Inte interkalibrerat 0.440 0.280 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 1s 4 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 5 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y QE3-1 Other DIN, Winter, dec-feb, 0-10m 5 6 water eqr Mean value -7777 0.800 Inte interkalibrerat 0.670 Inte interkalibrerat 0.440 0.290 Parameter: DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) vinter. Naturvårdsverket 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4, bilaga B, kapitel 6, utgåva 1, CM Gruppen AB, Bromma http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/ Y Y I Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2008:1 finns ett klassificeringsschema för ekologisk status. I Naturvårdsverkets handbok har metoderna förtydligats. Handboken ger övergripande vägledning för klassificering av ekologisk status och ekologisk potential samt bestämmande av kvalitetskrav för ytvatten. Prioriterade ämnen. Klassificeringen av prioriterade ämnen har följt Direktivet om prioriterade ämnen (2008/105/EG). Det pågår ett arbete med att ta fram föreskrift och vägledningsdokument samt även för att fastställa vilka som är de mest relevanta matriserna för olika substanser att mäta i. För klassificeringen av ekologisk potential för kraftigt modifierade vatten och konstgjorda vatten finns inga nationella bedömningsgrunder framtagna. Vägledning till hur klassificeringen av ekologisk potential kan utföras finns i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Naturvårdsverkets förslag till identifiering och förklarande av kraftigt modifierade och konstgjorda vatten och i EU:s vägledningsdokument om konstgjorda och kraftigt modifierade vatten. På EU-nivå har det dock även föreslagits alternativa tillvägagångssätt för att bedöma ekologisk potential i konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster, eftersom förfarandet enligt vägledningsdokumenten är komplicerat och förenat med många praktiska svårigheter. I enlighet med detta alternativa förfarande, har vattenmyndigheterna i den första förvaltningscykeln bara klassificerat ekologisk potential i två klasser, god och måttlig ekologisk potential. Utgångspunkten för klassificeringen av ekologisk potential har varit att bedöma vilket utrymme för förbättrande åtgärder det finns, utan att sådana åtgärder får en betydande negativ inverkan på den verksamhet som ligger till grund för att vattenförekomsten har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad. Fokus har då legat på åtgärder för att förbättra vattenförekomstens hydromorfologiska karaktär. Från den utgångspunkten innebär begreppet God ekologisk potential den vattenkvalitet som uppnås efter att man har vidtagit alla lämpliga förbättringsåtgärder för att förbättra den ekologiska statusen i vattenförekomsten, utan att det medför en betydande negativ inverkan på miljön i stort eller på den verksamhet som ligger till grund för att vattenförekomsten har förklarats som konstgjord eller kraftigt modifierad. Med ”lämpliga förbättringsåtgärder” förstås sådana åtgärder som ger en betydande ekologisk effekt. I motsats till detta, innebär Måttlig ekologisk potential att det fortfarande bedöms finnas utrymme för att genomföra lämpliga förbättringsåtgärder, utan att det får en betydande negativ inverkan på miljön i stort eller på den aktuella verksamheten. I sådana fall behövs det dock en mer detaljerad utredning av den nuvarande vattenkvaliteten i vattenförekomsten, verksamhetens påverkan på detta och förutsättningarna och utrymmet för att vidta förbättrande åtgärder. I de konstgjorda vattenförekomsterna har utgångspunkten varit densamma. I Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, bilaga A, B och C) återfinns instruktioner för sammanvägning av parameter eller index till kvalitetsfaktornivå och vidare hur kvalitetsfaktorerna vägs mot varandra för att ge en statusklassificering per vattenförekomst. Nedan följer exempel på ett generellt tillvägagångssätt: Steg 1. Sammanställning av de parametrar som finns tillgängliga.. Dessa sorteras utifrån vilket påverkanstryck respektive parameter svarar på (t.ex. försurning, eutrofiering, övrigt). Steg 2. Sammanvägning av de parametrar inom en kvalitetsfaktor som svarar på samma påverkan enligt instruktion i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar kustvatten och vatten i övergångszon, bilaga A, B och C till ett gemensamt värde. För t.ex. växtplankton i kustvatten svarar såväl klorofyll som biovolym på eutrofiering, vilket innebär att dessa ska sammanvägas till en växtplanktonklass för påverkan av eutrofiering. Steg 3. Där efter genomförs en sammanvägning till kvalitetsfaktor enligt principen ”sämst styr”. Parametrar för exempelvis försurning och eutrofiering ska då vägas mot varandra till en övergripande bedömning för varje kvalitetsfaktor. Steg 4. Statusklassificeringen erhålls sedan genom att kvalitetsfaktorerna vägs samman för varje vattenförekomst, enligt principen ”sämst kvalitetsfaktor styr”. Först vägs de biologiska kvalitetsfaktorerna samman. Om de visar på måttlig status eller sämre blir det resultatet också för den ekologiska statusen eftersom det då inte spelar så stor roll vad de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar. Ett åtgärdsprogram måste ändå upprättas. Om de biologiska kvalitetsfaktorerna indikerar hög eller god status klassificeras de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna. Om de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna då visar på måttlig eller sämre status blir den ekologiska statusen måttlig. Om både de fysikalisk-kemiska och de biologiska kvalitetsfaktorerna indikerar hög status klassificeras också de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Om de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna då visar god eller sämre blir den ekologiska statusen god. Om hydromorfologin däremot också indikerar hög status ska vattenförekomsten klassificeras till hög ekologisk status. Om de olika kvalitetsfaktorerna ger skilda resultat kan man göra en rimlighetsbedömning. Kartläggningen har tagit ett stort steg framåt genom vattenförvaltningen. Det finns nu en miljökvalitetsnorm fastställd för alla vattenförekomster som utgör utvärderingsgrund. Miljökvalitetsnormerna är utformade så att icke-försämringskravet ingår i målformuleringen. En klassificering är genomförd som utgör grunden för det fortsatta arbetet. Med kvalitetssäkring av data, fördjupad kartläggning och analys samt ett bättre utbyggt övervakningsnätverk med rätt kvalitetsfaktorer finns det goda förutsättningar att följa upp att vattenkvaliteten inte försämras. Alla vattenförekomster som bedöms inte uppnå god status ska kunna verifieras med data, så att statusklassificeringarna uppnår en hög säkerhet. Denna inriktning avser såväl yt- som grundvattenstatus. Övervakningsstrategin för vattenförvaltningen behöver utvecklas så att vattenförekomsterna tydligare ingår i strategin med omfattning, metoder, bedömningar och anpassade parametrar. Pågående program behöver ses över så att de når upp till de uppställda målen. Modeller har en given plats i vattenförvaltningsarbetet när det gäller att beskriva status och följa statusutvecklingen, särskilt med hänsyn till det stora antal vattenförekomster som finns i Sverige. Vattenförvaltningen har fastställt miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster som utgör en legal målnivå. Påverkansanalyser har genomförts på olika nivåer och uppskattat de åtgärdsbeting som finns för olika miljöproblem. I Sverige har man jobbat proaktivt med olika miljöproblem under lång tid och utvecklat en framgångsrik miljölagstiftning. Miljöarbetet har systematiserats genom att Riksdagen har antagit miljökvalitetsmål inom 16 områden. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Miljökvalitetsmålen syftar till att myndigheter ska verka för att: - främja människors hälsa - värna den biologiska mångfalden och naturmiljön - ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena - bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga - trygga en god hushållning med naturresurserna Flera miljökvalitetsmål berör vatten, t ex Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. För de övergripande miljökvalitetsmålen finns ett antal delmål som gäller för vatten. Delmål Bara naturlig försurning Försurning av sjöar och vattendrag (2010) År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Delmål ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar (2010) Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Utsläpp av kväveföreningar (2010) Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Delmål Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer (2010) Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Grundvattennivåer (2010) Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Rent vatten för dricksvattenförsörjning (2010) Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten . Som ytterliggare exempel på mål kan nämnas att inom Levande sjöar och vattendrag finns ett mål som riktar sig mot grund- och dricksvatten, där myndigheter ska upprätta vattenförsörjningsplaner för alla allmänna och större enskilda vattentäkter. Inom målet Myllrande våtmarker sker uppföljning av bland annat nyanläggning och restaurering av våtmarker. Miljömålsportalen - information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem http://www.miljomal.se Bedömningsgrunder för sjöar, vattendrag, kust och vatten i övergångszon http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Ytvatten Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten http://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2008/nfs_2008_01.pdf Map 1: Generellt sett i Sverige är det en stor brist vad gäller biologiska kvalitetsfaktorer för att bedöma den ekologiska statusen. Ett kontinuerligt arbete pågår för att förbättra dataunderlaget så att fler klassificeringar kan baseras på mer kompletta mätdata. Statusklassificeringen av ytvatten grundar sig på tillgänglig kunskap: tex data från mätningar, påverkansdata och modellberäkningar. Mätdata nationell som regional miljöövervakning, liksom data från recipientkontroll, kalkeffektuppföljning och kommunal miljöövervakning har använts. Vid statusklassificering av kustvatten har bottenfaunadata och modellering varit ett viktigt hjälpmedel. SMHI:s modellsystem HOME Vatten har använts som hjälpmedel för att ta fram modellbaserade statusklassificeringar för total-kväve, total-fosfor, oorganiskt fosfor, klorofyll och syrgas. I Bottenvikens vattendistrikt baserar sig den ekologiska statusen ca 5.1% av alla vattendrag på en eller flera biologiska kvalitetsfaktorer. Motsvarande siffror är för sjöar ca 1.4 % och för kustvatten ca 14.7%. I Bottenhavets vattendistrikt är motsvarande siffror för vattendrag, sjöar och kustvatten 3.7%, 4.1% samt 21%. I Norra Östersjöns vattendistrikt baseras den ekologiska statusen av biologiska kvalitetsfaktorer för vattendrag 27.8%, sjöar 26.5% och kustvatten ca 18.5%. Motsvarande siffror för Södra Östersjöns vattendistrikt är för vattendrag 46%, sjöar 41% resp kustvatten ca 42.9%. I Västerhavets vattendistrikt är motsvarande procentandelar för vattendrag 30,5%, sjöar 29% och kustvatten 12.7%. I databasen VISS (www.viss.lst.se) finns information om vad statusklassificeringen har grundats på för varje enskild vattenförekomst. Map 2: I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna haft en generell utgångspunkt att den nuvarande potentialen i merparten av de kraftigt modifierade vattenförekomsterna är måttlig. Den ekologiska potentialen kommer att utredas och vid behov korrigeras under den andra förvaltningscykeln Övergripande arbetssätt vid klassificeringen av kemisk status har varit att enbart vattenförekomster med mätdata, och där gränsvärden överskrids, har klassificerats till uppnår ej god status. Hur bedömningen är gjord för varje enskild vattenförekomst kan utläsas i VISS (www.viss.lst.se). Den klassgräns (20 µg/kg) för Hg(kvicksilver) i biota som anges i direktivet om prioriterade ämnen(2008/105/EG) bedöms överskridas i samtliga vattenförekomster i hela landet. Klassgränserna ligger så lågt att det i princip inte finns en vattenförekomst i hela Sverige som uppvisar lägre halter. För att undvika att problemen med Hg inte överskuggar andra miljögiftsproblem redovisas kemisk status både med och utan Hg. När det gäller prioriterade ämnen är dataunderlaget i Sverige generellt bristfalligt. Bedömningarna grundar sig delvis på mätvärden men också enbart på påverkansanalys. Södra Östersjön: 50-tal vattenförekomster i distriktet överskrider klassgränser för andra föroreningar än Hg. Vanligaste föroreningarna är Cd (kadmium) och Pb(bly). Även ämnen såsom PAH(polyaromatiska kolväten), nonylfenol och flouranten överskrider värden i vissa vattenförekomster. Norra Östersjön: 30-tal vattenförekomster överskrider klassgränser för andra föroreningar än Hg, främst gränsvärden för TBT(tributyltenn) överskrids. Bottenhavet: 60-tal vattenförekomster i distriktet överskrids gränsvärden för andra föroreningar än Hg. Det är framförallt klassgränser för metaller som Cd och Pb som överskrids men även TBT, PAH och övriga kolväteföreningar som bensen återfinns i höga halter i vissa förekomster. Bottenviken: Ett 30-tal vattenförekomster i distriktet, främst kustvatten, överskrider klassgränser för andra föroreningar än Hg. I kustvatten överskrids gränser för bl a Pb, hexaklorbensen och bromerad difenyleter. För sötvatten är det framförallt klassgränser för Cd som överskrids. Västerhavet: 40-tal vattenförekomster uppnår ej kemisk status då Hg exkluderats. Alla yt- och grundvattenförekomster som ingår i Sveriges Artikel-7 rapportering uppfyller de ställda dricksvattenkraven. 480 vattenförekomster ingår i Fiskvattendirektivet (78/659/EEG). En preliminär statusklassificering av fiskvattenområden genomfördes av SLU hösten 2009. En sammanvägd status för respektive fiskvattenområde har tagits fram av vattenmyndigheterna enligt principen att den känsligaste parameter avgör. Att ett fiskvattenområde inte uppnår god status innebär alltså inte att förhållandena är bristfälliga i hela området utan indikerar att gränsvärde eller riktvärde för en eller flera parametrar överträds i någon del av fiskvattenområdet. Statusklassificeringen fördelas enligt följande: Hög status(1): samtliga riktvärden klaras; 125 st. God status(2): samtliga gränsvärden klaras (riktvärden kan dock överträdas); 253 st. Uppnår ej god status(3): ett eller flera gränsvärden klaras ej; 102 st vattenförekomster. Den sammanvägda statusen, per Natura 2000-område, baseras på de ingående vattenrelaterade arternas och naturtypernas bevarandestatus på biogeografisk nivå. Områdenas respektive status anges som god status eller uppnår ej god status. God status motsvaras av att samtliga arter och naturtyper i respektive område uppnår god bevarande status. Om någon art eller naturtyp i området endast uppnår någon av de lägre bevarandestatusklasserna klassificeras områdets status till uppnår ej god status. 6700 vattenförekomster i olika skyddade områden. En vattenförekomst kan ingå i flera Natura 2000-områden. Av dessa vattenförekomster uppnår 1852 st vattenförekomster god status och de resterande 5860 uppnår ej god status. Sveriges musselvatten är belägna i Västerhavets vattendistrikt och omfattar 33 st vattenförekomster. För musselvatten finns bland annat riktvärde och gränsvärde för ett stort antal metaller varav flera sammanfaller både med de särskilda förorenande ämnena och de prioriterade ämnena. Alla musselvatten har klassificerats till god status (2). Den övergripande definitionen för vad som är betydande påverkan är sådan påverkan som, ensamt eller tillsammans med andra påverkanskällor kan göra att en vattenförekomst inte når, eller riskerar att inte nå, god status eller potential till år 2015. Som ett första steg i arbetet med att identifiera betydande påverkan har följande anläggningar definierats i de vattenförekomster som har sämre än god status: • IPPC-anläggningar (omfattas av IPPC-direktivet, Integrated Pollution Prevention and Control (96/61/EG) samt Förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter (SFS 2004:989)). • UWWT-reningsverk (Urban Waste Water Treatment - omfattas av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för reningsverk (91/271/EEC) med >2000 personekvivalenter) Allteftersom kartläggningsarbetet fortsätter och mer detaljerade analyser utförs kan fler punktkällor komma att läggas till som betydande föroreningar och andra kanske faller bort. Till diffusa källor räknas föroreningskällor som, till skillnad från punktkällor, inte har någon tydligt definierad utsläppspunkt, exempelvis näringsläckage från jordbruks- och skogsbruksmark, många enskilda avlopp i glesbygd eller långväga transporterade ämnen från utsläpp till luften i andra delar av landet eller från andra länder. Näringsämnen (kväve och fosfor), metaller, bekämpningsmedel och försurande ämnen hör till de föroreningar som till stor del härstammar från diffusa utsläpp. Som ett första steg i att peka ut de vattenförekomster som bedöms utsatta för betydande diffus påverkan har belastningsdata från SMED (Svenska MiljöEmmisionsData) använts. Beräkningarna i underlagsmaterialet är utförda inom PLC5 områden och belastningsdata kopplat till vattenförekomster inom dessa områden. • De vattenförekomster där belastningen från ytavrinning från tätbebyggelse är större än 4 kg fosfor/km2 och år (bruttotillförsel av antropogen påverkan). • De vattenförekomster där belastning från jordbruksmark är större än 4 kg fosfor/km2 och år (bruttotillförsel av antropogen påverkan). • De vattenförekomster där belastningen från enskilda avlopp är större än 1,5 kg fosfor/km2 och år (bruttotillförsel av antropogen påverkan). • MIFO-objekt riskklass 1 från arbetet med förorenade områden som kommunicerats med den ansvarige (om det finns starka indikationer på att de påverkar kemisk status). Atmosfärisk deposition utgör en källa till ett annat stort bekymmer i våra svenska vatten, nämligen problemet med kvicksilver. Det kvicksilver som faller ned över Sverige kommer främst från utsläpp i samband med förbränningsprocesser i andra europeiska länder. Naturvårdsverket uppskattar att nedfallet av kvicksilver behöver minska med 80 % för att vi på sikt ska nå halter i fisk som inte överskrider gränsvärdet för human konsumtion på maximalt 500 µg kvicksilver/kg fisk. Den klassgräns (20 µg/kg) för kvicksilver i biota som anges i direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och som även tar hänsyn till risk för effekter på organismer högre upp i näringskedjan bedöms överskridas i samtliga ytvattenförekomster i hela landet, dvs alla sjöar, vattendrag och kustvatten. Den huvudsakliga metodiken för att identifiera problem med vattenuttag har varit att inventera de tillstånd som Miljödomstolen givit för vattenuttag. I en del fall finns tillstånd men där vattenuttag ändå medför problem, antingen på grund av uttag vid olämpliga tidpunkter under året då flödet är kritiskt i ett vattendrag, eller att det finns för många vattenuttag ur samma vattendrag. Det finns även stor kunskap från Länsstyrelsernas tillsynsarbete vad gäller vattenfrågor där vattenuttag utförs utan tillstånd ur sjöar och vattendrag. Mindre vattenuttag kräver endast anmälan till Länsstyrelsen, men sammantaget kan många små uttag utgöra problem. Även sådan kunskap har använts vid kartläggningen av problem med vattenuttag. Metodiken för att klassificera flödesreglering bygger på underlagsdata från det nationella vattenarkivet, SVAR, som administreras av SMHI. Beräkningar som ingår i parametern flödesreglering har till stor del beräknats från faktisk hydrologisk mätdata. I några fall har mätdata kompletterats med modellberäknade data (HBV-modellen, SMHI). Som komplement till hydrologisk data har information om vattenkraftverks reglering hämtats från vattendomar. I denna analys har det antagits att de möjligheter till reglering som vattendomarna anger också har nyttjats. Information kring kontinuitets- och morfologiska förändringar har i huvudsak samlats in genom fältkarteringar. Framförallt har den standardiserade metoden biotopkartering nyttjats i arbetet. Förutom ovanstående problem finns även problem med främmande arter i distriktet. Försurning: Olika källor av information har använts för att bedöma problem med försurning i distriktet. Försurningsstatus ska normalt bedömas med någon av bedömningsgrunderna MAGIC (Model of Acidification of Groundwater in Catchments), MAGIC-bibliotek, BDM (Boreal Dilution Model) eller pBDM. I många fall har det dock inte varit möjligt att använda sig av dessa verktyg, på grund av exempelvis databrist. Andra metoder har då istället använts. Merparten av underlagsmaterialet kommer från länens kalkningsprogram. I dessa program finns angivet vilka målnivåer som är önskvärda för pH inom ett större område. Information om förekomst av ett antal målarter har också kompletterat bedömningen av ett områdes försurningsstatus. Analysen har också i vissa fall utökats med information från lokala och regionala miljöövervakningsprogram. Näringsämnesbelastning: Den huvudsakliga informationen vad gäller miljöproblemet näringsämnen har hämtats från SMED-data (Svenska Miljö Emmissions Data, se referens) Underlagsdata innehåller belastningsberäkningar av jord- och skogsbruksläckage, belasning från enskilda avlopp, dagvatten, atmosfärisk deposition och punktkällor. Belastningen är beräknad på delavrinningsområdesnivå. Även miljöövervakningsdata från lokal, regional och nationell övervakning har använts i viss omfattning för att komplettera bilden av hur näringsämnesbelastningen ser ut i distriktet. Miljögifter: Även för miljöproblemet miljögifter har olika verktyg och datakällor använts. Ett viktigt verktyg för att identifiera vattenförekomster som kan tänkas vara påverkade av miljögifter är indikativa modeller. Med dessa modeller kan man via poängsystem för olika grader av risk för påverkan från olika verksamheter avgöra om en vattenförekomst kan vara utsatt för risk. Även miljöövervakningsdata från lokal, regional och nationell nivå har använts för att analysera var miljöföroreningar finns och vilka vattenförekomster som kan antas vara påverkade. Främmande arter: Universiteten har bidragit med mycket kunskap om förekomsten av främmande arter. Även inventeringar av vissa främmande arter har utförts av bla Göteborgs Universitet. Det finns också en stor samlad kunskap inom olika myndigheter (Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket mfl). En sammanställning av främmande arter i marin miljö har gjorts av de tre marina informationscentralerna (se referens). Information om förekomsten av främmande arter i olika vattenmiljöer inhämtas också indirekt vid inventeringar som har ett annat syfte än just kartläggning av främmande arter. Hydromorfologi: Metodiken för att klassificera flödesreglering bygger på underlagsdata från det nationella vattenarkivet, SVAR, som administreras av SMHI. Beräkningar som ingår i parametern flödesreglering har till stor del beräknats från faktisk hydrologisk mätdata. I några fall har mätdata kompletterats med beräknad data från SMHI:s hydrologiska modell (HBV-modellen). Som komplement till hydrologisk data har information om vattenkraftverks reglering hämtats från vattendomar. I denna analys har det antagits att de möjligheter till reglering som vattendomarna anger också har nyttjats. Information kring kontinuitets- och morfologiska förändringar har i huvudsak samlats in genom fältkarteringar. Framförallt har den standardiserade metoden biotopkartering nyttjats i arbetet. Vattenuttag: Det vanligaste miljöproblemet som rör vattenuttag uppstår vanligtvis vid vattenuttag för bevattnigsändamål eller processvatten för industrin. Även för selektering av vattenförekomster som har problem med vattenuttag har olika metoder och bakgrundsdata använts i olika län. En viktig ingång i arbetet har varit att se över de befintliga tillstånd som miljödomstolarna givit för vattenuttag. Även om tillstånd medgivits så har det visat sig att vissa vattenuttag orsakar problem, antingen för att uttaget överskrids eller för att flödet i ett vattendrag periodvis är för litet för att vattenuttag ska kunna ske utan skada för den limniska miljön. Det finns också ett antal vattenuttag där tillstånd saknas. Sådana identifieras oftast via anmälningar till myndigheterna eller vid inventeringar av olika slag. SMED (Svenska Miljö Emmissions Data). RTRTY http://www.smed.se sammanställning av främmande arter i marin miljö har gjorts av de tre marina informationscentralerna. http://www.frammandearter.se Handbok ”Kalkning av sjöar och vattendrag” (Naturvårdsverket) http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0115-9.pdf Nedan följer en beskrivning av vilka miljöproblem som identifierats i Västerhavets Vattendistrikt och som i kombination eller enskilt kan vara orsaken till att god ekologisk status inte uppnås. Det kan också finnas andra påverkansfaktorer som vi idag inte känner till och som påverkar den ekologiska statusen. Försurning: Grundvattnet i vattendistriktet är generellt surt och i delar av distriktet har även sjöar och vattendrag naturligt relativt låga pH-värden. Försurningen av grundvatten är ett miljöproblem som inte har tagits hänsyn till i de statusbedömningar som gjorts i den första förvaltningscykeln. Sedan första halvan av 1970-talet kalkas en stor andel av vattendistriktets sjöar och vattendrag för att upprätthålla bra levnadsförhållanden för växt och djurliv i väntan på att försurningstrycket ska minska. Det senaste decenniet har det sura nedfallet minskat kraftigt, vilket successivt inneburit förbättrad vattenkvalitet. Behovet av kalk som livsuppehållande åtgärd har därför minskat. För de sjöar och vattendrag som fortfarande är försurningspåverkade prioriteras i första hand kalkning där sådan verksamhet redan pågår. För övriga vatten som fortfarande är försurningspåverkade förväntas den minskande försurande depositionen successivt leda till förbättrade förhållanden och naturlig återväxt av tidigare störd fauna och flora. Försurning av havet är ett problem som forskarna uppmärksammat den senaste tiden. Detta miljöproblem har dock inte behandlats under den första förvaltningscykeln. Forskning pågår på olika universitet för att förstå hur detta påverkar de marina ekosystemen. Näringsämnesbelastning: Västerhavets vattendistrikt har ett omfattande jordbruk i norra Skåne, Halland och runt Vänern. Vattendistriktet är dessutom delvis tättbefolkat med 2,4 miljoner invånare och har många kustnära tätorter vilket tillsammans med en stor industriell verksamhet står för stora utsläpp av näringsämnen till ytvatten. Samtidigt sker mycket nedfall av kväve genom lufttransport från andra länder i Europa. I många sjöar har man lyckats minska fosforhalten, medan kvävehalterna tyvärr inte minskat som de borde, något som är särskilt tydligt i de många jordbruksåarna kring Vänern. I kustvattnet leder alltför hög tillförsel av kväve till problem med bland annat kraftiga algblomningar, syrebrist och igenväxning av grunda vikar. Miljögifter: Inom vattendistriktet finns många stora raffinaderier, mekaniska verkstadsindustrier, tung petrokemisk och annan kemisk industri. Här finns även Skandinaviens största oljehamn, flera massa och pappersbruk, sågverk med träimpregnering och gjuterier. En omfattande textilindustri har haft sitt säte kring Borås. Även om utsläppen från enskilda verksamheter har reducerats kraftigt de senaste decennierna ger de ändå ett betydelsefullt bidrag till utsläppen av miljögifter. Det finns uppskattningsvis 9000 potentiellt förorenade områden bara i Västra Götalands län. Flera kan tänkas ha en negativ påverkan på yt- och grundvatten, även om de ofta är dåligt undersökta när det gäller utläckage av miljögifter. Enbart en mindre andel av de potentiellt förorenade områdena bedöms dock höra till den högsta riskklassen (MIFO klass 1). På många håll i vattendistriktet hittar man rester av bekämpningsmedel i grundvatten. Främmande arter: Den intensiva trafiken med såväl oceangående som europeiska fartyg, gör att främmande arter kommer till området både direkt och indirekt. Exempel på arter som förekommer i kustvattnet i Västerhavets vattendistrikt är: amerikansk hummer, amerikansk kammanet, saragassosnärja, ostronpest och japanplym. Exempel på arter i vattendistriktets sjöar och vattendrag är signalkräfta, vattenpest, ullhandskrabba och sjögull. I Västerhavets vattendistrikt har omkring 350 ytvattenförekomster bedömts ha problem med främmande arter. I sjöar och vattendrag är det signalkräfta som i allmänhet utgör det största miljöproblemet. Hydromorfologi: Många vattens morfologi har ändrats genom mänsklig aktivitet. I flera fall är den morfologiska förändringen kopplad till förändring av kontinuitet och/eller flöde och vattenstånd. Kontinuitets- och flödes-/vattenståndsförändringar kan orsaka morfologiska förändringar genom naturliga förlopp. Det är vanligt att vattendragssträckor nedströms utflödet från en vattenkraftanläggning är rensade. Annan mänsklig verksamhet där man aktivt ändrat sjöars och vattendrags morfologi är inom jord- och skogsbruket. Vattendrag har rätats och fördjupats och sjöar har sänkts för att öka arealen brukbar mark. I kustnära havsområden har framförallt hamnar och farleder lett till fysiska förändringar. Vattenuttag: Enligt statistik från SCB har vattenuttagen i Västerhavets vattendistrikt ökat omkring 5 % mellan 2000 och 2005. Den största mängden vattenuttag görs av den vattenintensiva industrin, ca 670 miljoner m3/år. I vattendistriktet finns ett fåtal grundvattenförekomster som har problem med vattentillgång, men kunskapsunderlaget är bristfälligt.

För många av västerhavets vattenförekomster har olika modeller utifrån påverkan använts för att få en indikation om dess ekologiska och kemiska status, då det saknas biologiska och vattenkemidata i dessa vattenförekomster. Även för de vattenförekomster där det finns mätvärden saknas ofta biologiska data som är relevanta för de miljöproblem som indikeras av påverkansanalysen och också här har påverkansanalys använts. Det finns dock stora osäkerheter i att basera ekologisk och kemisk status enbart på en påverkansmodell. Sambanden mellan olika typer av påverkan och deras enskilda eller kombinerade ekologiska effekter är sällan helt utredda. För övergödning har en påverkansanalys gjorts med avseende på näringsämnen, där SMED-data med uppgifter om utsläpp (antropogent och bakgrund) från olika källor har använts. Vid stor andel antropogen tillförsel samt stort totalutsläpp per areal har vattenförekomsten fått klassningen ”miljöproblem övergödning”. Dataunderlaget för att klassa vattenförekomsternas övergödningsproblem är dock tämligen god. För hydromorfologin har påverkansanalysen gett ett mycket stort antal vattenförekomster som är i riskzonen för ekologisk status. Detta visar på ett mycket stort behov av data för att verifiera statusen i dessa vattenförekomster. Det som främst behövs är biotopkartering och biologiska undersökningar. Här finns behov också av nya bedömningsgrunder, tex för att bedöma biologin i lungnflytande åar med hydromorfologisk påverkan. I Västerhavets distrikt har det satsats en del resurser på biologisk verifiering av vattenförekomster som är i riskzonen på grund av övergödning genom kiselalger i vattendrag och växtplankton i sjöar. Detta är något som länen inom distriktet kommer att fortsätta med bland annat i form av ett nytt gemensamt delprogram för kiselalger i vattendrag. I distriktet är övervakningen i form av samordnad recipientkontroll (SRK) omfattande och ett arbete med att anpassa denna till vattenförvaltningens krav har inletts och kommer att fortsätta. Justeringar i provtagningsprogrammen görs bland annat för att passa de nya bedömningsgrunderna och för att få in mer provtagning av biologiska parametrar. I distriktet finns det ett stort verifieringsbehov av vattenförekomster som är i riskzonen på grund av hydromorfologisk påverkan. Vattenmyndigheten har i samarbete med länen sett över lämpliga metoder. Bland annat har man tittat på möjligheten att bedöma påverkan från reglering i sjöar utifrån makrofyter, något som inte ingår i nuvarande bedömningsgrund. Den kemiska statusklassningen och särskilt förorenande ämnen för ekologisk status har i nuvarande underlagsmaterial huvudsakligen bedömts genom påverkansanalys. Ett stort arbete har gjorts inom gemensamma delprogram och utvecklingsprojekt, där alla länsstyrelser inom distriktet varit delaktiga, för att utveckla miljögiftsövervakningen. Detta kommer att resultera i vägledningar för hur och var miljögifterna skall övervakas vilket bland annat kommer att kunna användas i revideringen av recipientkontrollen. För övervakningen av kustvattenförekomsterna har under 2009 samtliga provtagningsstationer för växtplankton även utökats med provtagning av biovolym vilket stärker bedömningen av parametern växtplankton enligt de svenska bedömningsgrunderna. För sötvatten har provtagning av baskatjoner, vilket behövs för att beräkna referensvärden för totalfosfor, genomförts. Vattenmyndigheten har bekostat provtagning av kiselalger i drygt 150 vattenförekomster, vilket framför allt gett ett bättre underlag för att bedöma övergödningspåverkan men också varit viktigt för försurningsbedömningen. Provtagning av växtplankton har också genomförts i många sjöar. Inte minst i Vänern, som består av hela 28 vattenförekomster, där underlagsmaterialet har kompletterats med såväl vattenkemi som växtplankton i de vikar som bedömdes vara i riskzonen på grund av övergödning i den preliminära statusklassningen. Under 2008 och 2009 utfördes kompletteringar av sjöar i omdrevsprogrammet (nationell miljöövervakning, vattenkemi i sjöar) för att verifiera övergödnings- och försurningsklassningarna. I distriktet har ett stort antal vattendrag och sjöar klassats att vara i riskzonen för att God ekologisk status inte skall vara uppnådd 2015 på grund av hydromorfologisk påverkan. Det finns därför ett mycket omfattande verifieringsbehov av dessa vattenförekomster då det i dag saknas relevanta biologiska data för de flesta av dessa vattenförekomster. I nuläget är de svenska bedömningsgrunderna i många fall dock otillräckliga för att bedöma hydromorfologisk påverkan på ett tillfredsställande sätt. Vattenmyndigheten i västerhavet har därför satsat på att gå igenom tänkbara metoder och indikatorer som skulle kunna användas för framtida verifiering. Bland annat har makrofyter i sjöar för att bedöma regleringspåverkan testats av länsstyrelsen i Värmland. Resultaten är lovande, vilket också Finska studier visat, och förhoppningen är att metoden skall kunna användas vid expertbedömning av ekologisk status. Vattenmyndigheten har i samarbete med länen sett över lämpliga metoder. Bland annat har man tittat på möjligheten att bedöma påverkan från reglering i sjöar utifrån makrofyter, något som inte ingår i nuvarande bedömningsgrund. Biotopkarteringar av vattendrag har genomförts i många län för att bedöma fysisk påverkan från till exempel flottledsrensningar och markanvändning och ta fram åtgärdsunderlag för restaurering. Här återstår stora arbetsinsatser och arbete med att få in allt underlag i databas. På miljögiftsidan prövades passiva provtagare år 2006 i 36 vattenförekomster för analyser av prioriterade ämnen. Ett provtagningsprogram för TBT är under utveckling och provtagningen kommer att starta upp under 2010. För kustvattenförekomsterna har ytterligare makrofytinventeringar genomförts på 4 platser under 2009 för att komplettera befintlig övervakning och få en mer heltäckande bild av status för makrofyter i Västerhavsdistriktet.

Undantag - miljöproblem Miljökvalitetsnormer har fastställts för varje vattenförekomst. Undantag från god status 2015 har fastställts för flera vattenförekomster, vilket baserar sig på miljöproblemen övergödning, fysiska förändringar (inklusive vattenuttag, flödesförändringar, kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar) och prioriterade ämnen. I besluten om miljökvalitetsnormer har det i förekommande fall preciserats vilket eller vilka kemiska ämnen som har motiverat undantag för kemisk yt- och grundvattenstatus. Undantag för ekologisk status och potential och för kvantitativ status anges däremot bara på en övergripande statusnivå. Informationen om vilket miljöproblem som ligger till grund för bedömningen för respektive vattenförekomst finns i databasen VISS. Övergödning (ekologisk status) I vattenförekomster där övergödning är det dominerande miljöproblemet bedöms det vara tekniskt omöjligt att uppnå god ekologisk status på kort sikt. I många fall finns det även naturliga orsaker till att det inte går att åtgärda problemen till 2015. För ytvattenförekomster med övergödningsproblem har det därför beslutats om undantag i form av tidsfrist, oftast till 2021 och i vissa fall till 2027. De svenska kustvattnen påverkas i hög grad av internationell belastning, därför motiveras tidsundantagen för kustvattenförekomster även av att de internationella överenskommelserna om minskningar av näringsämnesbelastningar (HELCOM:s Aktionsplan för Östersjön och det kommande arbetet enligt EU:s direktiv om marin strategi) har målår 2021. Fysiska förändringar (ekologisk status) Problemen med fysiska förändringar för ytvatten är mycket omfattande även om man exkluderar de vatten som klassificerats som kraftigt modifierade eller konstgjorda vatten. Problemen bedöms vara så omfattande att det i dagsläget generellt sett inte är tekniskt möjligt att åtgärda problemen till 2015. Bedömningen om det är ekonomiskt rimligt att uppnå god ytvattenstatus i vattenförekomster med fysiska förändringar är inte tillräckligt utredd, men de administrativa och juridiska processerna för att åtgärda vattenverksamheter med tillstånd kan ha stor inverkan på dessa möjligheter. För ytvattenförekomster som bedömts ha problem med fysiska förändringar har det därför beslutats om undantag i form av tidsfrist till 2021. Miljögifter (kemisk status) Statusklassificeringar för prioriterade ämnen i ytvatten, där 13 av de 33 ämnena har bedömts vara relevanta för svenska förhållanden, har grundats på befintliga mätdata. Mätdata för vattenfas redovisar inte några stora kvalitetsproblem, dock förekommer vissa ämnen lokalt i halter över miljökvalitetsnormerna. Sverige har i många områden naturligt höga bakgrundshalter av kvicksilver. Till detta kommer effekterna av historiska föroreningar och pågående långväga luftburna föroreningar. Det gränsvärde för kvicksilver i djurvävnad som anges i direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen (20 µg/kg), bedöms överskridas i samtliga ytvattenförekomster i hela landet beroende på dessa bakomliggande faktorer. Nuvarande mätdata för miljögifter i grundvatten redovisar inte några stora kvalitetsproblem som har påverkat statusklassificeringarna av kemisk grundvattenstatus, men det förekommer lokala problem. Det råder generellt sett brist på kunskap om orsaker till problemen och möjligheterna att åtgärda dessa. Klassificeringen av kemisk yt- och grundvattenstatus behöver i många fall kompletteras med nya undersökningar och mätningar. För vattenförekomster vars yt- eller grundvattenstatus i dag är sämre än god på grund av problem med miljögifter (förutom kvicksilver) har det beslutats om undantag i form av tidsfrist till 2021 för att uppnå god kemisk yt- eller grundvattenstatus. Problemen bedöms vara så omfattande att det i dagsläget inte är tekniskt möjligt att åtgärda problemen till 2015. För ytvattenförekomster med prioriterade ämnen som medför att god kemisk ytvattenstatus inte uppnås och där det inte bedöms finnas tekniska förutsättningar för att uppnå god kemisk ytvattenstatus, och där kunskapen om det aktuella problemet och orsakerna till det är väl dokumenterad, har vattenmyndigheten beslutat om undantag i form av mindre strängt krav för det eller de ämnen som förekommer i alltför höga halter. Vattenmyndigheten bedömer att det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att på kort sikt sänka de nuvarande kvicksilverhalterna i biota i svenska ytvattenförekomster. De naturliga förutsättningarna gör det också svårt att förändra tillståndet. Det har därför beslutats om undantag i form av ett mindre strängt kvalitetskrav för kvicksilver och kvicksilverföreningar för samtliga ytvattenförekomster. Vattenmyndigheten har även beslutat om ett krav som ska motverka en ökning av de nuvarande kvicksilverhalterna och andra prioriterade ämnen i de fall ett mindre strängt kvalitetskrav har fastställts. Detta krav har formulerats som en särskild miljökvalitetsnorm. Vattenmyndigheten har valt tidsfristintervallen till 2021 resp 2027. Del av förvaltningsplanen med sammanfattning om miljökvalitetsnormerna. http://www.vattenmyndigheten.se/NR/rdonlyres/036FA237-B4C3-428C-B086-DAD1DD4F71EC/0/MKN.pdf Kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt (2009:533) i Länsstyrelsens författningssamling. http://www5.o.lst.se/VISInformWebsite/asp/fs/14FS_2009_533.pdf