SE SENO1102 SENO1102 Förvaltningsplan Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 2006-12-22 2006-12-22 2006-12-22 Översikt väsentliga frågor, för information om samråd se PublicParticipationMatrix 2007-12-22 Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivning 2008-12-22 2009-12-22 Läsanvisning. Sammanfattning. Inledning. Beskrivning av vattendistriktet. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Övervakning. Status 2009. Påverkansanalys. Miljöproblem. Ekonomisk analys. Riskbedömning 2015. Åtgärder för bättre vatten. Miljökvalitetsnormer. Deltagande i vattenförvaltningen. Vattenförvaltningen 2009-2015. Underlagsmaterial. Förklaring av termer och begrepp. Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015, i pdf-format. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/FE98D23A-A99A-4402-94EE-E997502DE93C/0/FP_BH_2009.pdf://www.vattenmyndigheten.se/NR/rdonlyres/E827D018-9BD2-4222-AA22-D2922CFD0CF5/0/FP_webb.pdf Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/82B658FA-C77C-47EC-937B-8805A0B1BD36/0/ÅP_BH_20092015.pdf Länsstyrelsen i Västernorrlands läns (Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt http://www.y.lst.se/download/18.658bef3a124b8919eb080003448/22+FS+2009+59+Kvalitetskrav+f%C3%B6r+vattenf%C3%B6rekomster+i+Bottenhavets+vattendistrikt.pdf Författning 22 FS 2009:59, bilaga 1 http://www.y.lst.se/download/18.5511fbea1263ff7f04f80002355/2009_59+bilaga+1.pdf Författning 22 FS 2009:59, bilaga 2 http://www.y.lst.se/download/18.5511fbea1263ff7f04f80002436/2009+59+bilaga+2.pdf Författning 22 FS 2009:59, bilaga 3 http://www.y.lst.se/download/18.658bef3a124b8919eb080003454/2009+59+Bilaga+3.pdf Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/B905F954-5393-4C4D-AA19-087582CE122C/0/MKB_BH_20092015.pdf VattenInformationSystem Sverige VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. För dessa vatten kan man i VISS hitta information om: - klassning av vattnets kvalitet - mätpunkter i dessa vatten - åtgärder i vattnen för att de ska bli bättre - rapportering till EU http://www.viss.lst.se I vattenkartan kan du finna geografisk information som berör sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten i Sverige. Vattenkartan är under ständig utveckling. Visionen är att få en samlad bild över vattnets tillstånd och vad som påverkar vattnet. Här kan du bland annat hitta grundkartor, skyddade områden, övervakningsstationer samt status/risk klassningar från Vattenmyndigheten. http://www.vattenkartan.se/ Badplatsen Smittskyddsinstitutets informationsportal för badvattenprover. http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se/ Länsstyrelsernas databas EMIR (emissionsregister), innehåller information om miljöfarliga verksamheters utsläpp till miljön. http://www.lansstyrelserna.se CORINE Marktäckedata Rikstäckande marktäcke- (vegetation) och markanvändningsdatabas, med användningsområden inom regional och nationell planering samt miljöövervakning och landskapsanalys. http://lantmateriet.com/templates/LMV_Page.aspx?id=1037 DGV Databasen för Grundvattenförekomster och Vattentäkter. En nationell databas för landets vattentäkter. Förvaltas och utvecklas av SGU. http://www.sgu.se/sgu/sv/miljomal/vattentaktsarkiv-DGV.html HOME vatten Hydrology, Oceanography and Meteorology for the Environment (HOME). Helhetssyn på processer och transporter av ämnen i luft, mark och vatten. HOME byggs upp av samverkande system som innehåller databaser och operationella beräkningsmodeller. SMHI är datavärd. http://www.smhi.se/Produkter-och-tjanster/professionella-tjanster/miljo/home-vatten-1.2453 IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. http://www.ivl.se/ Kotten Skogsstyrelsens databas. http://www.skogsstyrelsen.se MIFO Metodik för Inventering av Förorenade Områden Naturvårdsverkets metodik 4918. Data samlas i nationell databas. http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/MIFOFororenade-omraden/ rAps analysverktyg Regionalt analys- och prognossystem. Utvecklat av NUTEK, tillhandahålls av SCB. http://www.scb.se/Pages/List____257771.aspx SMED Svenska MiljöEmissionsData Konsortium inom vilket de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) samarbetar. http://www.smed.se/ SRK Samordnad recipientkontroll Utförs i regi av vattenförbund, vattenvårdsförbund el liknande. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) är datavärd. http://www.ma.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=11141 SVAR Svenskt Vattenarkiv Observationer och beräkningar lagras i SMHI:s databaser som används för olika ändamål. SVAR innehåller olika typer av vattendata http://produkter.smhi.se/svar/svar2008.htm Svenskt vatten Svenskt Vatten företräder VA-verken och VA-bolagen i Sverige. Svenskt Vatten samlar in och sammanställer statistik om VA-verksamheten http://www.svensktvatten.se/web/Hem.aspx Sveriges fem Vattenmyndigheter påbörjade i januari 2008 arbetet med att sammanställa utkast till förvaltningsplaner för vattendistrikten. En nationell arbetsgrupp med representanter från vattenmyndigheterna samt Naturvårdsverket och SGU bildades. Gemensamma riktlinjer för förvaltningsplanernas disposition och innehåll mellan vattendistrikten togs fram. De krav på förvaltningsplanernas innehåll som finns i ramdirektivet för vatten har införlivats i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) 5 kap samt bilaga 1. Kraven har ytterligare förtydligats i de föreskrifter för förvaltningsplaner avseende ytvatten och grundvatten som Naturvårdsverket (NFS 2008:18) respektive SGU (SGU-FS 2008:3) fastställde i december 2008. Naturvårdsverket har förtydligat sina föreskrifter genom kommentarer. När den nationella arbetsgruppen utarbetade dispositionen för utkasten till förvaltningsplaner i början av 2008 utgick man i första hand från vattenförvaltningsförordningen samt Naturvårdsverkets vägledningar. Den gemensamma dispositionen innebar att alla vattendistrikt hade samma kapitelindelning och att innehållet i respektive kapitel var likartat mellan vattendistrikten. Särskild vikt lades på att ta fram enhetliga kartor och tabeller som redovisar statusklassificering, övervakningsstationer, miljöproblem etc. Visst innehåll i förvaltningsplanen är identiskt för alla vattendistrikten. Varje vattendistrikt tog fram distriktsspecifika texter som beskriver arbetsmetodik och överväganden, resultat av klassificeringar etc. Länsstyrelserna inom respektive vattendistrikt bidrog med texter och med granskning av innehållet i utkastet till förvaltningsplan. Flera intressenter hade möjlighet att lämna synpunkter under arbetsprocessen. Vattenmyndighetens beslutande organ, vattendelegationen, fick tillgång till flera tidiga utkast och hade möjlighet att lämna synpunkter. Förvaltningsplanen remitterades till ett flertal intressenter och aktörer inom statliga, centrala och regionala myndigheter, kommuner och centrala och lokala bransch- och intresseorganisationer. Förvaltningsplan 2009-2015 Åtgärdsgrogram 2009-2015 Delar av Norge ingår i avrinningsområdet för Bottenhavets vattendistrikt. En handfull möten har genomförts med svenska och norska myndigheter kring samverkan och samordning av vattenförvaltningen i de områden av Norge som berör Bottenhavets vattendistrikt. Vi har haft kontinuerligt utbyte av material. Några internationella förvaltningsplaner tillsammans med Norge har inte tagits fram. Det beror på att Norge inte behöver rapportera någon förvaltningsplan 2010, utan har en tidsfrist på 8 år. 7.1. En heltäckande sammanfattning av de åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för vattenskydd har inte gjorts i förvaltningsplanen, däremot finns beskrivet hur olika delar av nämnda lagstiftning har implementerats. 7.3 Åtgärder för att övervaka vattenförekomster som enligt bilaga V ger mer än 100 m³ per dag i genomsnitt finns inte redovisade. Däremot är dessa vattenförekomster föremål för övervakning. 7.4 Identifiering av hur vattenmyndigheten hanterar art 11.3 redovisas i förvaltningsplanen, kapitel Åtgärder för bättre vatten. 7.7 För närvarande pågår ett omfattande arbete med att inventera och behandla gamla förorenade områden som utgör störst risker för hälsa och miljö. Vattenmyndigheten har i sitt åtgärdsprogram tagit fram åtgärder i syfte att öka kännedomen om de prioriterade ämnenas förekomst och påverkan på vattenförekomster (jfr åtgärderna 5, 8 o 11). Det pågår för närvarande ett arbete med att ta fram vägledningsdokument och ett miljöövervakningsprogram för prioriterade ämnen. Fortfarande kvarstår frågetecken. I den första förvaltningscykeln har vattenmyndigheten därför valt att rapportera enbart den befintliga nationella trendövervakningen av prioriterade ämnen (i samband med artikel 8-rapporteringen den 27 mars 2007). Vattenmyndigheten kommer att använda sig av befintliga register för statistik över olika prioriterade ämnen som en grund för att ta fram ett övervakningsprogram över prioriterade ämnen samt att upprätta ett register för utsläpp och spill. 7.9 Vattenmyndighetens åtgärdsprogram riktar sig i första hand mot de vattenförekomster där påverkansanalysen indikerat att statusmålen riskerar att inte nås till 2015. 8. Inga mer detaljerade program eller förvaltningsplaner har tagits fram. Samråd kring Arbetsprogram för förvaltningsplan 2007-2009. Remiss till kommuner, länsstyrelser, statliga verk och myndigheter, vattenråd samt allmänhet. Kungörelse i dagstidningar runtom i distriktet. 1 februari 2007-1 augusti 2007. Materialet har skickats ut i tryckt form, har funnits tillgänglig hos vattenmyndigheten, samtliga kommuner och länsstyrelser inom vattendistriktet samt funnits på webbsidan för nedladdning. Se länk till: Samrådsdokument: Arbetsprogram för förvaltningsplan 2007-2009 Bottenhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten har tagit fram ett Arbetsprogram – samarbete för bättre vatten. Detta arbetsprogram beskriver hur myndigheter och andra berörda föreslås arbeta med den svenska vattenförvaltningen fram till år 2010. Samrådstiden för synpunkter var 1 februari 2007 till 1augusti 2007. Generellt kan sägas att samrådssvaren tyder på att det är tydligt hur och när arbetet kan påverkas när det gäller de formella samråden och de stora sammanhangen, men lite otydligare när det gäller detaljerna. Det finns en upplevelse av att inte vara tillräckligt insatt i frågorna, och därför önskas mer och tydligare information. En farhåga är att frånvaron av ekonomiska medel kommer att hota möjligheterna att utföra konkreta åtgärder inom vattenförvaltningsarbetet. Bristen på medel befaras också påverka möjligheterna för alla att delta, eller delta på lika villkor, i samverkansarbetet. Alla inkomna synpunkter har samlats i en sammanställning för vattendistriktet och skickats ut till de som svarat. Ingen revidering av Arbetsprogram – samarbete för bättre vatten har gjorts, utan synpunkterna har införlivats i det dagliga arbetet och i förvaltningsplanen. Se länk till: Sammanställning av samrådet kring Arbetsprogram för förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt. Samråd kring Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2008-2009 Remiss till kommuner, länsstyrelser, statliga verk och myndigheter, vattenråd samt allmänhet. Kungörelse i dagstidningar runtom i distriktet. 1 februari 2008-1 september 2008 Materialet har skickats ut i tryckt form, har funnits tillgänglig hos vattenmyndigheten, samtliga kommuner och länsstyrelser inom vattendistriktet samt funnits på webbsidan för nedladdning. Se länk till: Samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt 2008-2009. Samrådsdokument: Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för Bottenhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten har tagit fram en Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver vilka områden och frågor vattenförvaltningen ska arbeta med i vattendistriktet. Samrådstiden för synpunkter var 1 februari 2008 till 1 september 2008. Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt beskriver översiktligt vilka vattenområden som kan anses viktiga i distriktet och vilka kända problem som finns i dessa vattenmiljöer. Under remisstiden kom det in 46 skriftliga svar och 4 svar via en webbenkät. Sammanfattningsvis så anses samrådshandlingen vara tydlig och välskriven, men i vissa avseenden alltför generellt skriven. En mer detaljerad beskrivning på lokal nivå efterlyses. Generellt upplevs det som tydligt hur och när arbetet är möjligt att påverka. Vikten av att tillvarata den lokala kunskapen påpekas, samt betydelsen av samverkan under tiden mellan samråden. Den preliminära bedömning vattenmyndigheten gjort av miljöproblem i avrinningsområden delas i stort, men ibland anses dokumentet vara alltför översiktligt och en mer detaljerad beskrivning på lokal nivå hade varit önskvärd. I remissvaren har förslag framkommit på ett flertal områden och problem som vattenförvaltningen bör arbeta med, såsom miljögifter, skydd, kvalitet, övergödning, enskilda avlopp och fysiska störningar. Flera viktiga förslag på förbättringar av arbetet i vattenförvaltningen lyfts fram. Att klara ut de ekonomiska aspekterna samt ansvarsfördelningen mellan aktörerna är en viktig fråga. Vattenmyndigheten bör satsa på enklare, tydligare och mer tillgänglig information. En bättre samordning av befintliga lagar som berör vattenförvaltningen samt starkare kopplingar mot arbetet med nationella miljömål eftersöks. Alla inkomna synpunkter har samlats i en sammanställning som skickats ut till alla som svarat. Ingen revidering av Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt har gjorts, utan synpunkterna har införlivats i det dagliga arbetet och i förvaltningsplanen. Några exempel på detta är att åtgärdsprogrammen byggts upp från den lokala nivån med underlagsmaterial till åtgärdsprogram. För att förtydliga informationen om vattenförvaltningen togs faktablad fram under 2008 och informationen på webbplatsen förbättrades under 2009. VISS har utvecklats med bland annat en förenklad sökväg och en förklarande ordlista. Vattenmyndigheterna för en dialog med berörda myndigheter kring de frågor som vattenmyndigheterna inte direkt ansvarar för, men som påverkar vattenförvaltningen. Se även länk till: Sammanställning av samrådet kring Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt. Samråd kring : - Förslag till förvaltningsplan, - Förslag till åtgärdsprogram, - Förslag till miljökvalitetsnormer, - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för Bottenhavets vattendistrikt. Remiss till kommuner, länsstyrelser, statliga verk och myndigheter, vattenråd samt allmänhet. Kungörelse i dagstidningar runtom i distriktet. 1 mars 2009 - 1 september 2009. Samrådshandlingarna kungjordes i 89 dagstidningar den 27 februari 2009 och har funnits tillgänglig hos vattenmyndigheten, samtliga kommuner och länsstyrelser inom vattendistriktet under perioden 1 mars till 1 september 2009. Den har även funnits tillgänglig på vattenmyndighetens webbplats. Handlingarna har skickats ut till drygt 200 adressater och presenterats av vattenmyndigheten och länsstyrelser under olika möten i distriktet. Se även länk till: Samrådsdokument: Förslag till förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt. Samrådsdokument: Förslag till miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt. Samrådsdokument: Förslag till åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt. Samrådsdokument: Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för Bottenhavets vattendistrikt. Många synpunkter på förvaltningsplanen rör struktur och läsbarhet, som till exempel att dokumentet är omfattande, svåröverskådligt och för detaljerat. Å andra sidan anser flera remissinstanser att dokumentet är för övergripande. Det har även kommit synpunkter som pekar på att dokumentet är en bra sammanfattning av arbetet. En del remissinstanser har lyft fram att det saknas en röd tråd och att det finns olikheter mellan distrikten både när det gäller terminologi och innehåll. Många av remissynpunkterna på miljökvalitetsnormerna berör normernas rättsliga status. Flera remissinstanser har haft synpunkter på bedömningsgrunderna som använts vid klassning av vattenförekomsters status. Kritik har även framförts på att statusklassningarna och bakomliggande dataunderlag är bristfälligt och otydligt. Olikheter mellan vattendistrikten har även uppmärksammats. Flertalet av samrådsyttrandena lämnar synpunkter på åtgärdsprogrammet, såväl vad gäller de föreslagna åtgärder som myndigheter och kommuner ska genomföra, som konsekvensanalysen. Huvuddelen av synpunkterna är kritiska till åtgärdsprogrammet, några vill ha ett kraftfullare åtgärdsprogram. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen rör olikheter i struktur och omfattning mellan vattenmyndigheterna. Det finns ett flertal synpunkter som har koppling till den juridiska konstruktionen i miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Se även länk till: Särskild sammanställning av inkomna synpunkter angående vattenmyndigheten i Bottenhavets förslag till miljökvalitetsnormer. Bearbetning av förvaltningsplanen har därför främst gjorts för att öka läsbarhet, tillgänglighet och enhetlighet mellan vattendistrikten. Ändringar och förtydliganden har också gjorts för att tydligare beskriva arbetet samt uppfylla alla krav i vattenförvaltningsförordningen. Avsnittet ”Vattenförvaltningen 2010-2015” har tagits fram baserat dels på inkomna synpunkter, dels på interna diskussioner mellan vattenmyndigheterna. Detta avsnitt beskriver hur vattenmyndigheterna avser att arbeta under nästa cykel när det gäller bland annat samordning och samverkan, kartläggning och analys, klimatfrågor, övervakning, åtgärder, dataunderlag och datahantering samt rapportering till EU. Förändringar utifrån remissynpunkterna på miljökvalitetsnormerna har bland annat rört samordning av kriterier mellan vattenmyndigheterna, bland annat för utpekande av kraftigt modifierade vatten. Vidare kommer icke-försämringskravet att utgå som en självständig bestämmelse eftersom detta finns inbyggt i normerna. I vissa fall har synpunkter på statusklassningar föranlett justering av status och därmed också av miljökvalitetsnormen. Vattenmyndigheten kommer under nästa cykel bland annat arbeta vidare med att kvalitetssäkra statusklassningarna och därmed normerna, fastställande av kraftigt modifierade vatten och de särskilt förorenande ämnena. Vattenmyndigheterna har tillsammans omarbetat åtgärdsprogrammets disposition och harmoniserat innehållet så långt möjligt. Åtgärdsprogrammet har renodlats för att skapa tyngdpunkten i åtgärder och dess konsekvenser. Konsekvensanalysen har fördjupats och utvecklats så att den bemöter frågeställningar i de inkomna yttranden. Många synpunkter på bland annat utformning, underlag, åtgärder och åtgärdsutformning och konsekvensanalys har inte beaktats eller kunnat beaktas av olika anledningar, men kommer till olika delar att tas med till den andra förvaltningscykeln. Samverkan kring de första resultaten av kartläggningen av distriktets vatten. I områden där det funnits vattenråd har samverkan genomförts med vattenrådet. I övriga områden har har samverkan genomförts främst med länsstyrelserna och andra tänkbara intressenter. Hösten 2007 - våren 2008. Kartläggningen av distriktens vatten. Mycket viktigt att få in lokal kunskap samt få lokal förankring och förståelse för länsstyrelsernas bedömningar. Revidering av kartläggningen har genomförts efter samverkan där hänsyn tagits till den kunskap och de synpunkter som har inkommit. Samverkan på nationell nivå. För att skapa en enhetlig plattform för vattenförvaltningen samverkar de fem vattenmyndigheterna till stor del gemensamt med myndigheter, sektorsorgan och andra intresseorganisationer. Regelbundna möten genomförs med Naturvårdsverket, SGU, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Energi, Sveriges Kommuner och Landsting, Fiskeriverket och Jordbruksverket. Enstaka möten har hållits med Boverket, Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna, Jernkontoret, Vattenfall, Sportfiskarna med flera. På vattenmyndigheternas initiativ har en nationell samverkansgrupp Samvat, Samverkansgruppen för vattenfrågor, bildats. Där deltar vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket, SGU och SMHI samt representanter från andra länsstyrelser som inte är vattenmyndighetslänsstyrelse. Vattenmyndigheterna har gemensamt ordnat konferensen Nationellt Vattenforum vid fem tillfällen: 2005, 2006, 2007, februari 2009 samt november 2009. Nationellt Vattenforum är en arena främst för beslutsfattare inom nationella myndigheter, näringsliv och intresseorganisationer. Här har tillfälle getts att diskutera och informera om aktuella frågeställningar samt samla in synpunkter på vattenförvaltningen i ett nationellt perspektiv. Gemensamma delegationsmöten mellan de fem vattenmyndigheterna har årligen hållts för att få en gemensam inriktning på arbetet. 2004-2009 Vattenmyndigheternas webbplats, databasen VISS (VattenInformationsSystemSverige), karttjänsten Vattenkartan Ansvaret för vattenfrågor finns hos många olika aktörer i samhället. Arbetet med att bygga upp samarbetsnätverket för vattenförvaltningen har varit en av de viktigaste insatserna för att, tillsammans med många olika aktörer, genomföra vattenförvaltningens ambition om deltagande. Samverkan med centrala myndigheter och branschorganisationer kommer att utvecklas ytterligare under kommande förvaltningscykel. Samverkan inom vattendistriktet. För en harmonisering av den svenska vattenförvaltningen har samverkan kring principfrågor med myndigheter och intressegrupper främst förts på nationell nivå. I distriktet har en referensgrupp för skogsbruket inrättats som möjliggör ett ömsesidigt informationsutbyte mellan vattenmyndigheten och de skogsbolag och skogsbruksorganisationer som ingår i distriktet samt Skogsstyrelsen. Det mest omfattande samverkansarbetet har skett med länsstyrelserna i distriktet där i stort sett alla frågor varit relevanta att dryfta, inte minst med tanke på länsstyrelsernas roll som leverantör av underlagsmaterial och mottagare av uppgifter i åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna har också haft uppdraget att bilda vattenråd och ansvara för den samverkansprocess som skett där. Informationsmöten har varit ett viktigt forum för länsstyrelserna och vattenmyndigheten att sprida kunskap om vad vattenförvaltningen innebär och dess konsekvenser. Vattenmyndigheten har deltagit vid ett stort antal informations- och samverkansmöten med olika grupper för att informera om och diskutera frågor kring vattenförvaltningen, till exempel kommuner, vattenorganisationer, och intressentgrupper såsom LRF, skogsindustrin samt vattenkraftsindustrin. Möten har varit såväl riktade informationsmöten, men vattenförvaltningen har också tagits upp i samband med möten av bredare karaktär. Förutom att initiera egna informationsmöten har länsstyrelserna och vattenmyndigheten även deltagit i externt anordnade utbildningar och seminarier för att informera om vattenförvaltningen. 2004-2009 Vattenmyndigheternas webbplats, databasen VISS (VattenInformationsSystemSverige), karttjänsten Vattenkartan Ansvaret för vattenfrågor finns hos många olika aktörer i samhället. Arbetet med att bygga upp samarbetsnätverket för vattenförvaltningen har varit en av de viktigaste insatserna för att, tillsammans med många olika aktörer, genomföra vattenförvaltningens ambition om deltagande. Samverkan inom vattendistriktet med regionala och lokala myndigheter, branschorganisationer och intresseorgansiationer kommer att utvecklas ytterligare under kommande förvaltningscykel. Samverkan inom avrinningsområden. Vattenmyndigheten och länsstyrelserna inom vattendistriktet har arbetat för att vattenråd ska bildas och att vattenråden ska bli det naturliga forumet för samverkan inom avrinningsområdena. I ett flertal fall har vattenråden bildats som nya institutioner då samverkansformerna varit svagt utvecklade tidigare i distriktet. I några fall fanns redan etablerade vattenorganisationer som efter smärre justeringar påtagit sig uppdraget att vara vattenråd. Målet med vattenråden är att samla intressenterna inom ett avrinningsområde och få ett helhetsgrepp på vattnet och dess förutsättningar, ta fram kunskap, diskutera hur vattnet ska användas, vilka åtgärder som är lämpligast ur teknisk och ekonomisk synvinkel, och hur vattnen ska vårdas i framtiden. Den kunskap och de synpunkter som kommer från vattenråden är centrala för att vattenmyndigheten ska ta så bra beslut som möjligt. I de fall det inte funnits vattenråd har länsstyrelserna genomfört samverkan med intressenter i området. Idag finns ett heltäckande nät av vattenråd i distriktet. Vattenmyndigheterna ger alla vattenråd och andra vattenorganisationer möjlighet att kostnadsfritt ansluta sig till webbplatsen vattenorganisationer.se så att de lättare kan nås och också föra ut information. 2004-2009 Vattenmyndigheternas webbplats, databasen VISS (VattenInformationsSystemSverige), karttjänsten Vattenkartan, Vattenråden och andra lokala vattenorganisationer har varit aktiva i samverkansarbetet och bidragit med viktig lokal kunskap och engagemang. Många vattenråd/vattenorganisationer lämnade synpunkter på samrådsmaterialet 2009. En central fråga för vattenmyndigheterna och länsstyrelserna är att bibehålla engagemanget och även att utveckla vattenrådens roll i framtiden. Målet är att vattenråden ska vara en central part i utvecklandet av åtgärdsprogrammen, där vattenråden själva tar fram förslag på åtgärder som leder till förbättrad status på våra vatten. Arbetet med vattenförvaltningen behöver breddas under den kommande cykeln för att innefatta allt arbete med vatten. Det innebär att vattenråden bli viktiga arenor för att knyta samman frågor som berör vatten, och fungera som samarbetspartner för myndigheter och kommuner. Vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas inriktning är att fortsätta att arbeta med och stödja vattenråden med underlag och andra resurser. Tillgång till grundinformation. Vattenmyndigheternas webbplats: På vattenmyndigheternas gemensamma webbplats som startades 2005 (www.vattenmyndigheterna.se) finns mycket information samlad kring hur vattenförvaltningen fungerar i Sverige. Under 2009 lades engelsk text ut på webbplatsen. En webbplats för landets vattenorganisationer (www.vattenorganisationer.se) har också utvecklats. Information om Bottenhavet vattendistrikt finns på distriktets webbplats. Länsstyrelserna inom Bottenhavets vattendistrikt har också information om arbetet med vattenförvaltningen på sina webbplatser. VISS och Vattenkartan: Länsstyrelserna och vattenmyndigheterna har tillsammans utvecklat olika verktyg för att effektivisera arbetet och underlätta samverkansprocessen. Syftet är att öka insyn och tillgång till den information som samlas in om Sveriges vatten. I den nationella databasen VISS lagras information på vattenförekomstnivå om statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, riskbedömningar, övervakning osv. Här finns också information om det underlag som har använts i arbetet och det går att hitta motiveringar till de bedömningar som har gjorts. I de fall en expertbedömning gjorts är det tydligt angivet. VISS skall också fungera som ett stöd till vattenmyndigheternas rapportering till EU. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att göra VISS bättre och mera användarvänlig för både länsstyrelserna som arbetar med vattenförvaltningen och den breda allmänhet som vill ha information om sina vatten. Vattenkartan är en karttjänst som vattenmyndigheterna tillhandahåller på internet. I Vattenkartan kan man bland annat hitta grundkartor, skyddade områden, övervakningsstationer samt status- och riskklassningar av vattenförekomster. 2004-2009 Vattenmyndigheternas webbplats, databasen VISS (VattenInformationsSystemSverige), karttjänsten Vattenkartan. Vattenmyndigheterna har från sin start arbetat parallellt med att genomföra stora arbetsuppgifter och att informera om dem. Mest tid har otvivelaktigt gått till att kartlägga alla Sveriges vattenförekomster. En stor mängd information har producerats som en följd av detta, och strategin har framförallt varit att se till att all denna information går att hitta i VISS och Vattenkartan samt på vattenmyndigheternas webbplats. Men eftersom det inte automatiskt betyder att rätt person hittar den, så har vattenmyndigheterna även arbetat med att målgruppsanpassa viss grundinformation. Detta är något som kommer att utvecklas ytterligare framöver. VISS och Vattenkartan kommer också att fortsätta vara viktiga informationskällor för dem som är berörda av vattenförvaltningen. Fortsatt utveckling av VISS, Vattenkartan och andra webbverktyg. Fortsatt målgruppsanpassning av grundinformation. Särskild sammanställning av samrådet kring Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer samt miljökonsekvensbeskrivning. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/1B5374C5-B8E6-4F32-ACE2-40A334B0EE5C/0/SärskildsammanställningVattenmyndigheteniBottenhavetMEDFRAMSIDA2.pdf Samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt 2008-2009. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/CDDCF861-F329-4B73-8F4A-E80BFD2685DC/97389/Bottenhavet_OVF_2.pdf Samrådsdokument: Arbetsprogram för förvaltningsplan 2007-2009 Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/A2FCCB2D-2EAA-414E-A9C0-EFC9F3745CBA/51066/Arbetsprogram_Bottenhavet.pdfhttp://www.vattenmyndigheten.se/NR/rdonlyres/1AE5ED0A-8AE5-4F2E-98DE-3E3F4210B7C5/49810/Arbetsprogram_VH061219.pdf Sammanställning av samrådet kring Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/CDDCF861-F329-4B73-8F4A-E80BFD2685DC/119590/ÖVFBHsammanställning.pdf Samrådsdokument: Förslag till förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/52DAD8AB-4D1A-470E-8776-40A5CAC9223B/130189/Forvaltningsplan.pdf Samrådsdokument: Förslag till miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/52DAD8AB-4D1A-470E-8776-40A5CAC9223B/130191/Miljokvalitetsnormer.pdf Förslag till miljökvalitetsnormer - tabeller per delområde http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/Samverkan+och+samrad/mkn_tabeller.htm Samrådsdokument: Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/52DAD8AB-4D1A-470E-8776-40A5CAC9223B/130192/Miljokonsekvensbeskrivning_1705884294.pdf Sammanställning av samrådet kring Arbetsprogram för förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/A2FCCB2D-2EAA-414E-A9C0-EFC9F3745CBA/98878/Sammanställningremissvararbetsprogram.pdf Samrådsdokument: Förslag till åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/52DAD8AB-4D1A-470E-8776-40A5CAC9223B/130190/Atgardsprogram_1031672357.pdf Bilaga 1 till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt. Åtgärder per huvudavrinningsområde http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/52DAD8AB-4D1A-470E-8776-40A5CAC9223B/131039/AP_bilaga1.pdf Vattenmyndigheten har pekat ut ett antal viktiga arbetsuppgifter under förvaltningscykeln 2009-2015. Ramen för det fortsatta arbetet finns beskrivet i vattenförvaltningsförordningen, som följer den tidsplan som det europeiska arbetet har. Förslag till reviderad förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer kommer att presenteras senast den 22 december 2014, för att sedan beslutas ett år senare. Under kommande vattenförvaltningscykel kommer samverkan med centrala myndigheter samt mellan de fem vattenmyndigheterna utvecklas ytterligare. En större samordning av vattenförvaltningsarbetet och de svenska miljömålen är också viktigt. Lokalt kommer vattenmyndigheterna och länsstyrelserna fortsatt stötta utveckling av lokala samverkansorgan, så kallade vattenråd. Vattenråden kommer att bli än viktigare arenor för att knyta samman frågor som berör vatten och fungera som samrådspart för myndigheter och kommuner. Kartläggning och analys kommer att utvecklas. Bland annat ska grundvattenarbetet stärkas, fokus läggas på att utveckla kriterier för att identifiera kraftigt modifierade vatten och konstgjorda vatten och fortsatt utveckla de ekonomiska analyserna. Övervakningssystemet behöver synkroniseras med vattenförvaltningens behov. Vattenmyndigheterna kommer också att prioritera utveckling av databasen VISS och Vattenkartan för att göra de mer användarvänliga. Vattenfrågor behöver också i ökad grad lyftas in i samhällsplaneringen för att hantera de effekter på samhället som ett förändrat klimat leder till. Samordning mellan andra EU direktiv och vattendirektivet är av vikt för effektiv vattenförvaltning. faktablad Mot ett bättre vatten – Ett faktablad om den nya vattenförvaltningen, http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/7EDBF474-247A-4441-AC10-FFEC18155CDF/0/faktablad_2.pdf Faktablad Vatten – är det vatten värt – Ett faktablad om den ekonomiska analysen i vattenförvaltningen http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/09187084-0432-4385-9A5A-1E848645BD80/0/faktablad_4.pdf Faktablad Vägen till bättre vatten – Ett faktablad om arbetet för att uppnå god kvalitet i Sveriges vatten, http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/69BA3AC2-F2AA-4C39-8B42-C2497669A4CC/0/faktablad_3.pdf The road to better water – Sweden and the framework directive http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/B7DE5F01-158E-4BC1-ADAD-776C13BB1DD1/0/VM_folder_eng_webb.pdf Årsrapport Vattenmyndigheternas årsrapport 2006, Vattenmyndigheterna, 2007 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/8DC7E395-4126-4544-846E-BBDBF5DDD827/0/arsrapport2006_webb.pdf Årsrapport Vattenmyndigheternas årsrapport 2007, Vattenmyndigheterna, 2008 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/8A520DF1-AC75-4202-8411-2634366B9AC0/0/arsrapport_2007.pdf Årsrapport Vattenmyndigheternas årsrapport 2008, Vattenmyndigheterna, 2009 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/8A520DF1-AC75-4202-8411-2634366B9AC0/0/arsrapport_2007.pdf Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/3765C92A-4CEB-4307-A038-B4F517B8BFD7/0/Lag_om_allmanna_vattentjanster.pdf Livsmedelslag (2006:804) http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/E1F9CAE6-8FBE-4ABF-9A96-CDB877122D12/0/Livsmedelslag.pdf Miljöbalk (1998:808) http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/5BB6613E-B6C7-4DBE-9677-D5EBF1A664A2/0/Miljobalken.pdf Plan- och bygglag (1987:10) http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/0F10925A-E737-47DF-A848-8782C32378E7/0/Plan_och_bygglag.pdf Avfallsförordning <span class=GramE>(2001:1063) http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/FC3DB99A-8028-4672-A454-A9D71E396C5A/0/Forordning_avfall.pdf Badvattenförordning (2008:218) http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/8BFBE009-6D5E-4054-9454-CA8E31E69907/0/Forordning_Badvatten.pdf Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/5E149BC3-43AB-423C-91BC-7F29398214BC/0/Forordning_kemiska_produkter.pdf Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/6BC55E50-9990-4B0D-9573-3DDB97897373/0/Forordning_miljofarlig_verksamhet.pdf Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/E13908B1-3A4A-47A1-BEBD-EEE4D7D06CA6/0/Forordningen_miljohansyn_jordbruket.pdf Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/0E5D70DE-1045-4E4C-8FAD-78F4BDE74A85/0/Forordning_miljokvalitetsnormer_fisk_musselvatten.pdf Förordning (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/6BC55E50-9990-4B0D-9573-3DDB97897373/0/Forordning_miljofarlig_verksamhet.pdf Livsmedelsförordning (2006:804) http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/A5078C07-E34D-4274-84E4-CF7634EE4A3F/0/Forordning_livsmedel.pdf Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/EB2909C0-D7D4-4158-B80A-41F018FF244D/0/Forordning_lansstyrelseinstruktionen.pdf Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/2F64B4DA-6C65-4953-BB6C-6784A233C1C9/0/forordning_mkb.pdf Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/8A6248BB-8311-4571-9F43-F2CC1D2DE962/0/Forordning_Vattenforvaltning.pdf Förordning (2009:956) om översvämningsrisker http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/D760419A-D53F-4F34-AF3F-AD2B0504C275/0/Forordning_oversvamning.pdf Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/F331C1B8-C49C-4353-8DBC-1D46FC6A460B/0/Forordning_omradesskydd_miljobalken.pdf Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, NFS 2002:6 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/CEC57804-0F65-486D-A6CB-C32897330293/0/NV_Forteckning_Fiskvatten.pdf Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, NFS 2006:1 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/8B858A16-930E-48B6-9FBB-863FB53269CC/0/NV_Foreskrift_kartlaggning_analys.pdf Naturvårdsverket föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/8AAE19B5-77AF-4C77-9ED3-F1DE7E4ACF3F/0/NV_foreskrift_miljorapport.pdf Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, NFS 2006:11 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/91860298-1132-4E2D-9623-836E9C443A25/0/NV_Foreskrift_Overvakning_ytvatten_enl_vvf.pdf Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, NFS 2007:4 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/48CA622C-0E33-4D85-918F-C202D1C63533/0/NV_foreskrift_atgardsprogram_ytvatten.pdf Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, NFS 2008:1 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/71CD9518-C14F-4C8D-94E2-603BBF7F4678/0/NV_foreskrift_klassificering_mkn_ytvatten.pdf Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten, NFS 2008:8 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/E12F840C-2A58-4E7D-8ADF-F52A3520D8EB/0/NV_foreskrift_badvatten.pdf Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltningsplaner för ytvatten, NFS 2008:18 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/D5E31FB7-4F9F-449D-A469-5CF54F2E8479/0/NV_foreskrift_forvaltningsplan.pdf Vattenskyddsområde, Handbok med allmänna råd, Naturvårdsverket, handbok 2003:6 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/D5A1125D-5682-48C1-91C7-8CAAD8F8E75B/0/NV_handbok_vattenskyddsomrade.pdf Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd, Handbok för tillämpningen av 2 kap. 4 §, Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, Naturvårdsverket, handbok 2006:1 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/5CAD6A3E-F121-4EB4-B9F9-B52EBD07DF8B/0/NV_Handbok_samverkan_information.pdf Kartläggning och analys av ytvatten – en handbok för tillämpning av 3 kap. 1 och Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, Naturvårdsverket, handbok 2007:3, utgåva 1, 2007 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/71CBE7D3-A3FA-48F6-BA9C-8B2923512FFE/0/NV_Handbok_Kartlaggning_analys_ytvatten.pdf Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i– En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp, Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, 2007 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/F817F56F-AF51-4661-8AE9-38BACEDDD2EE/0/NV_Handbok_status_potential_kvalitetskrav.pdf Övervakning av ytvatten - Handbok för tillämpningen av 7 kap. 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Naturvårdsverket http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/3D116400-1569-448F-8114-B88A7D42B52D/0/NV_handbok_overvakning.pdf Förslag till genomförande av direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område, Rapport 5973, Naturvårdsverket 2009 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/06AA26DF-037C-4BC9-A638-E09F7F7642C0/0/NV_rapport_5973.pdf Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen, Rapport 5794, februari 2008, Naturvårdsverket http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/35992803-B1C6-4326-A58C-ACABF5940E49/0/NV_rapport_avlopp_lakemedel.pdf Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen – Stöd till vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN, Rapport 5799, April 2008 Naturvårdsverket http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/12F494F6-B812-4EE4-8E88-5252FE380D2F/0/NV_rapp5799_fororenande_amnen.pdf Skyddade områden enligt Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, Naturvårdsverket, Fakta 8323, april 2008 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/13E8EFAF-BBEA-4D81-B9AF-3B45071F2238/0/NV_faktablad_skyddade_omraden.pdf Identifiering och förklarande av kraftigt modifierade och konstgjorda vatten enligt vattenförvaltningsförordningen, Naturvårdsverket, 2008-06-24 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/AA118172-6625-41A5-8D08-0F726679BAE9/0/NV_identifiera_forklara_KMV.pdf Naturvårdsverkets skrivelse om utpekande av vattenförekomster 2007-05-09 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/FB92B05C-F350-4A9C-8752-1F4D566B1020/0/NV_Skrivelse_utpekande_vattenforekomster.pdf Naturvårdsverkets rapport 5985 om Baltic Sea Action Plan http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/40BCFC15-A371-4F36-8E68-4605815EC1D7/0/NV_rapport_BSAP.pdf Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten, SGU-FS 2008:3 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/1C93C795-E109-4E1C-A793-1F634BBBBA6D/0/SGU_foreskrift_forvaltningsplan_grundvatten.pdf Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av åtgärdsprogram för grundvatten, SGU-FS 2008:1 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/868D89C5-9E9B-4638-9A15-2587EDF04C10/0/SGU_foreskrift_atgardsprogram.pdf Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SGU-FS 2006:1 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/3BD5E1CB-1687-478D-8DFA-FB853CDC6AFA/0/SGU_Foreskrift_kartlaggning_analys_grundvatten.pdf Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten, SGU-FS 2008:2 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/5B5A11D4-1519-4B9A-8EEB-90D59B62FBAE/0/SGU_foreskrft_klassificering.pdf Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SGU-FS 2006:2 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/4F07087B-E57C-4889-B618-DEE7A7566EE0/0/SGU_Foreskrift_Overvakning_grundvatten.pdf Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges grundvatten – sammanfattande rapport, Rapportering 22 mars 2005 enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), SGU 2005 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/6715EEA0-223F-41E4-8514-5085E77FFD30/0/SGU_rapport_kommissionen_grundvatten.pdf Indelning av svenska övergångs- och kustvatten i typer enligt ramdirektivet för vatten, SMHI 2002/1796/1933 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/B86888E6-5E6A-4E8C-ADE0-1F201776ABBC/0/SMHI_Indelning_svenska_overgangs_kustvatten_enligt_ramdirektivet.pdf Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/F115BA66-5F14-463D-B9DF-9F2CDDFBCEDC/0/Livsmedelsverket_foreskrift_dricksvatten.pdf Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift avseende förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, 511-64011-2005 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/613075AE-F22A-4C7B-A42F-82767B4F1608/0/Lst_Vastra_Gotaland_forteckning_musselvatten.pdf Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra östersjöns distrikt, Länsstyrelsen i Jönköpings län 2008 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/42E9DC41-0743-4686-9CA1-19E4E6BDCD3B/0/Metodbeskrivning_paverkan_miljogifter_ytv_SO_NO.pdf Miljödepartementets skrivelse till kommissionen angående vattentjänster 2007-06-12 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/C18E9D5A-C9BC-48B2-84CE-A8655BE07E11/0/Miljodepartementet_skrivelse_kommissionen_vattentjanster.pdf Miljöekonomiska profiler och prognoser för vattendistrikten – Ekonomiska analyser enligt Ramdirektivet för vatten, Statens statistiska centralbyrå 2004 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/55456794-49F7-4CB8-B515-C31F2CBB7EFD/0/SCB_Miljoekonomiska_profiler_prognoser.pdf Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995-2005, Statens statistiska centralbyrå Rapport 2007:1 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/415A9565-34BA-4E1F-8591-CD10EF049367/0/SCB_Rapport_vattendistriktens_ekonomiska_strukturer_miljopaverkan.pdf Svar på formell underrättelse angående genomförande av direktiv200060EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, Europeiska kommissionen 2008-02-13 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/F033494D-A41C-4BB0-8068-4DDF55E224EA/0/Miljodepartementet_Svar_vattenpolitik.pdf Uppskattning av utsläpp för Cd, Hg, Cu och Zn på TRK-områden Slutrapport januari 2005, SMED http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/736939C6-46D8-4DA3-B0D9-9845A6D3129B/0/SMED_Metaller.pdf Påverkansbedömning – Grundvatten Metodutveckling och nationell analys av grundvattenförekomsters potentiella föroreningsbelastning PM Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt November 2007 http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/CB28EB6C-03C0-45A5-9B06-64D9F412AE51/0/Ovrigt_Paverkansbedomning_grundvatten.pdf SENO1102 1 Point Source 0 2.6: Kvicksilver och försurning 7439-97-6 Mercury and its compounds 1.446 kg/yr calculated 2007 Other Other Nedfall av Kväve (NO3-N+NH4-N) 0.14 kg/yr calculated oktober 2002 - september 2005 (årligt medelvärde) Other Other Försurande nedfall av sulfatsvavel (SO4-Sex) 0.075 kg/yr calculated oktober 2002 - september 2005 (årligt medelvärde) 0 Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Miljödepartementet, Naturvårdsverket Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Badvattenförordning SFS 2008:218 3. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten NFS 2008:8 Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Naturvårdsverket, Miljödepartementet, Jordbruksdepartementet Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. SFS 1998:1252 3. Artskyddsförordning SFS 2007:845 4. Skogsvårdslag SFS 1979:429 5. Jaktlag SFS 1987:259 6. Jaktförordning SFS 1987:905 7. Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter om jakt och statens vilt NFS 2002:18, senaste ändring NFS 2002:22 8. Naturvårdsverkets föreskrifter om artskydd NFS 2009:10 9. Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken NFS 2007:1, kompletterat senast i NFS 2008:7 10. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen, SKSFS 1993:2, senaste ändring SKSFS 2006:2 Fågeldirektivet. Fågeldirektivet är transponerat till svensk lagstiftning. Regeringen har i regleringsbrev givit Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera befintligt nätverk av särskilda skyddsområden för fåglar. Uppdraget ska redovisas senast 15 oktober 2010. Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Miljödepartementet, Naturvårdsverket Svenska bestämmelser 1. Livsmedelslag SFS 2006:804 2. Livsmedelsförordning SFS 2003:813 3. Föreskrifter från Livsmedelsverket LIVSFS 2001:30, omtryckt LIVSFS 2005:103. Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Räddningsverket, Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket, Försvarsdepartementet Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor SFS 1999:381 3. Förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor SFS 1999:382 4. Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778 5. Förordning om skydd mot olyckor SFS 2003:789 6. Statens räddningsverks föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor SRVFS 2005:2 7. Arbetsmiljölag SFS 1977:1160 8. Arbetsmiljöförordning SFS 1977:1166 9. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor AFS 2005:19, ändrad genom AFS 2005:22 10. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 11. Förordning om tillsyn enligt miljöbalken SFS 1998:900 12. Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll SFS 1998:901 13. Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905 Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Naturvårdsverket, Miljödepartementet Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Väglag SFS 1971:948 3. Plan- och bygglag SFS 1987:10 4. Lag om allmänna vattentjänster SFS 2006:412 5. Lag om vissa torvfyndigheter SFS 1985:620 6. Lag om vissa rörledningar SFS 1978:160 7. Ellag SFS 1997:857 8. Lag om byggande av järnväg SFS 1995:1649 9. Lag om kärnteknisk verksamhet SFS 1984:3 10. Lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn SFS 1983:293 11. Minerallag SFS 1991:45 12. Lag om Sveriges ekonomiska zon SFS 1992:1140 13. Lag om kontinentalsockeln SFS 1966:314 14. Luftfartslagen SFS 1957:297 15. Lag om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. SFS 1962:627 16. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 17. Förordning om plan för stomjärnvägar SFS 1989:67 18. Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905 19. Plan- och byggförordning SFS 1987:383 MKB-direktivet. MKB-direktivet är transponerat till svensk lagstiftning. Genom EG-domstolens dom C-263/08 slogs fast att Sverige inte uppfyller artikel 10a i rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet) i fråga om talerätt för icke-statliga miljöskyddsorganisationer. En lagändring i syfte att rätta till de påtalade bristerna är under utarbetande och kommer att beslutas inom kort. Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Naturvårdsverket, Miljödepartementet Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter SFS 1998:944 3. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 4. Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer SFS 2008:245 5. Statens naturvårdsverks kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket SNFS 1994:2, senaste ändring NFS 2001:5 Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Miljödepartementet, Naturvårdsverket Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 3. Statens naturvårdsverks kungörelse om föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:7, senaste ändring NFS 2006:13 4. Statens naturvårdsverks kungörelse om föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1990:14, senaste ändring SNFS 1998:5 Avloppsdirektivet. Avloppsdirektivet är transponerat till svensk lagstiftning. Ett antal avloppsreningsverk uppfyller dock inte kraven på kväverening. Regeringen har i regleringsbrev till Naturvårdsverket och länsstyrelserna givit i uppdrag att intensifiera arbetet med att se till att kraven efterlevs samt att rapportera vilka åtgärder som har vidtagits. Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Miljödepartementet, Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Djurskyddslag SFS 1988:534 3. Djurskyddsförordning SFS 1988:539 4. Förordning om växtskyddsmedel SFS 2006:1010 5. Förvaltningslag SFS 1986:223 6. Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1998:8, KIFS 2005:5 och KIFS 2005:7 7. Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer KIFS 1998 :8 senaste ändring KIFS 2008:1 8. Livsmedelsverkets föreskrifter om bekämpningsmedelsrester i livsmedel LIVSFS 2008:11 9. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel AFS 1998:6, ändrad genom AFS 2000:29 Relevanta regleringar finns även i Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel SNFS 1997:2 och Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14§ SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Förordning om miljöhänsyn i jordbruket SFS 1998:915 3. Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring SJVFS 2006:66 4. Statens jordbruksverks föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket SJVFS 2006:17 5. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 6. Livsmedelslag, SFS 2006:804 7. Livsmedelsförordning SFS 2006:813 8. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30, senaste ändring LIVSFS 2005:10 Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Naturvårdsverket, Miljödepartementet m, Jordbruksdepartementet, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Förordning om tillsyn enligt miljöbalken SFS 1998:900 3. Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. SFS 1998:1252 4. Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken NFS 2007:1, kompletterat senast i NFS 2008:7 5. Artskyddsförordning SFS 2007:845 6. Naturvårdsverkets föreskrifter om artskydd NFS 2009:10 7. Skogsvårdslag SFS 1979:429 8. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen SKSFS 1993:2, senaste ändring SKSFS 2006:2 9. Jaktlag SFS 1987:259 10. Jaktförordning SFS 1987:905 11. Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter om jakt och statens vilt NFS 2002:18, senaste ändring NFS 2002:22 12. Fiskelag SFS 1993:787 13. Förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen SFS 1994:1716 14. Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 15. Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i sötvattensområdena FIFS 2004:37 Y Närmast ansvarig myndighet och departement: Naturvårdsverket, Miljödepartementet Svenska bestämmelser 1. Miljöbalk SFS 1998:808 2. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 3. Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905 4. Förordning om omgivningsbuller SFS 2004:675 5. Förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter SFS 2004:989 6. Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter NFS 2006:9, senaste ändring NFS 2009:11 IPPC-direktivet. IPPC-direktivet är transponerat till svensk lagstiftning. 51 anläggningar uppfyllde vid utgången av 2009 inte IPPC-direktivets krav på förnyad bedömning och vid behov uppdatering av villkor för vissa anläggningar. Regeringen har i regleringsbrev till berörda länsstyrelser givit i uppdrag att ta de initiativ som krävs för att åtgärda bristerna. Länsstyrelserna ska rapportera insatser och effekter av arbetet till regeringen vid två tillfällen under 2010. Y Member State Befintlig lagstiftning uppfyller kraven i Art 11.3b och Art 9; Miljöbalk (1998:808) samt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Närmare förklaringar och bedömningar relaterade till ramdirektivets artikel 9 redovisas i rapporteringens avsnitt "EconomicStepsAndMeasures". Miljöbalk (1998:808) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/20060412.htm Svar på formell underättelse angående genomförande av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område http://www.lst.se/NR/rdonlyres/F033494D-A41C-4BB0-8068-4DDF55E224EA/0/Miljodepartementet_Svar_vattenpolitik.pdf Fakta om vatten och avlopp, Svenskt vatten http://www.svensktvatten.se/web/Fakta_om_Vatten_och_Avlopp.aspx Y Member State Åtgärderna nr 3, 10, 12, 13, 16, 18, 21, 24, 26, 27, 28, 29, 33 och 36. Se åtgärdsprogrammet. Otillräckligt utrymme för kommentar. Se Åtgärdsprogrammet för utförliga beskrivningar. Se även Förvaltningsplan avsnitt Åtgärder för bättre vatten; där beskrivs respektive åtgärd kortfattat i relation till de miljöproblem som de huvudsakligen inriktar sig mot. Kommentarer till de övriga grundläggande åtgärderna som rapporteras här är hämtade från nämnt avsnitt i Förvaltningsplanen. Notera att förklaringen/motiveringen till kategoriseringen av åtgärder som grundläggande respektive kompletterande i Förvaltningsplanen har reviderats i vissa avseenden efter publiceringen av förvaltningsplanerna, dock har ingen ändring gjorts med avseende på vilka åtgärder som bedömts höra till respektive kategori. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Åtgärderna nr 11, 34, 35 och 36. Se åtgärdsprogrammet Nr 11: Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta att identifiera befintliga vattentäkter så att dessa kan avgränsas till vattenförekomster. Kartläggningen av grundvattenförekomster är en förutsättning för att dessa på ett bättre sätt skall kunna inrymmas i vattenförvaltningens arbete. Avgränsade grundvattenförekomster med dricksvattentäkter är föremål för revidering av vattenskydd av dessa täkter. Nr 12: Kunskapen om yttre påverkan på grundvatten behöver utvecklas så att normerna uppnås. Nr 22: Övervakningen är en del i det fortlöpande vattenförvaltningsarbetet. Övervakningen syftar till att skapa kontroll på statusen och hur eventuell yttre påverkan bidrar till förändringar i vattenförekomster. Nr 34: Avgränsade dricksvattentäkter med ett fullgott skydd främjar en god dricksvattenkvalitet och bidrar till kontroll och minskad påverkan i sådana områden. Nr 35: Genom åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten eller förhindrar försämringar kan fastlagda normer i dessa vattenförekomster nås. Nr 36: Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Åtgärd nr 36. Se åtgärdsprogrammet Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Åtgärd nr 36. Se åtgärdsprogrammet Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Åtgärderna nr 28,29,31,32 och 36. Se åtgärdsprogrammet. Nr 28: För miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet finns ett behov av översyn av de verksamheter eller åtgärder i områden med risk att norm ej uppfylls. Översynen bidrar till ett förbättrat underlag för åtgärdsbehovet så att kostnadseffektiva åtgärder kan föreslås. Resultatet från översynen kan även fungera som underlag till eventuell källfördelning så att normer kan uppnås. Nr 29: Genom stärkt krav på egenkontroll samt med en koppling till Vattenmyndigheternas arbete kan denna information användas till att förbättra vattenmyndigheternas kunskapsunderlag samt till att föreslå kostnadseffektiva åtgärder i samråd med verksamhetsutövaren så att normerna uppnås. Nr 31: Genom att prioritera efterbehandling i vattenförekomster med normer som kräver åtgärder för att god status skall nås ser Vattenmyndigheten att en ny inriktning i prioriteringen kan leda till normuppfyllelse i dessa områden. Nr 32: Genom att omfördela resurser och prioritera tillsyn där god ekologisk status eller god kemisk status är at risk eller sämre än god kan den nya inriktningen på tillsynen bidra till att normer i dessa vattenförekomster nås. Nr 36: Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Åtgärderna 16, 17, 21, 28, 33, 36. Se åtgärdsprogrammet. Nr 16: Jordbrukets påverkan på vattenkvalitén är kopplade till miljöproblemet övergödning men även spridningen av miljögifter. Vattenmyndigheten ser att problematiken är så utbredd att nationella styrmedel behöver tas fram i syfte att åtgärda de vatten där normerna är at risk eller sämre än god. Nr 17: Genom riktade insatser för minskad mängd växtskyddsmedel som ökar förutsättningarna för att normer kan uppnås i de vatten där statusen visar på at risk eller sämre än god med avseende på övergödning och miljögifter. Nr 21: I dagsläget finns åtgärder mot miljöstörning inom skogsbruket angivna i skogsstyrelsens miljöpolicy. Tillämplig lagstiftning återfinns i 2 kap miljöbalken men ytterligare styrmedel bedöms vara nödvändiga för att åtgärda de vatten där normerna är at risk eller sämre än god. Nr 28: För miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet finns ett behov av översyn av de verksamheter eller åtgärder i områden med risk att norm ej uppfylls. Översynen bidrar till ett förbättrat underlag för åtgärdsbehovet så att kostnadseffektiva åtgärder kan föreslås. Resultatet från översynen kan även fungera som underlag till eventuell källfördelning så att normer kan uppnås. Nr 33: Åtgärden syftar till att utveckla kommunala planer så att hög skyddsnivå kan fastställas i områden som riskerar att förorenas av utsläpp från enstaka hushåll eller gemensamhetsanläggningar. Planerna fungerar som stöd i kommunal planläggning. Hänsyn till känsliga områden skall också säkerställas genom tillstånds- och tillsynsverksamhet genom att fastställa skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått, vilket stödjer uppfyllandet av normer i dessa områden. (Se NFS 2006:7) Nr 36: Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Åtgärderna nr 12, 16, 18, 24, 27, 28 och 36. Se åtgärdsprogrammet. Nr 12: Kunskapen om yttre påverkan på grundvatten behöver utvecklas så att normerna uppnås.Nr 16: Jordbrukets påverkan på vattenkvalitén är kopplade till miljöproblemet övergödning men även spridningen av miljögifter. Vattenmyndigheten ser att problematiken är så utbredd att nationella styrmedel behöver tas fram i syfte att åtgärda de vatten där normerna är at risk eller sämre än god. Nr 18: Vattenmyndigheten ser ett behov av en nationell strategi för förhindrandet/borttagandet eller återställandet av fysiska hinder i vattenförekomster där normerna inte uppnås på grund av vandringshinder eller morfologisk påverkan. Då åtgärder behöver vidtas i ett stort antal vattendrag finns ett behov av översyn av miljöproblemet i stort så att åtgärder kan föreslås där dessa ger bäst effekt till lägsta kostnad. Nr 24: Ett ökat kunskapsunderlag kan ge säkrare bedömningar som ligger till grund för såväl statusklassning och för konsekvensanalys så att mer konkreta och kostnadseffektiv åtgärder kan föreslås i kommande förvaltningscykler. Med detta följer förbättrade förutsättningar att normer uppnås i enskilda vattenförekomster. Nr 27: Konkreta åtgärder inom vägverkets område stödjer arbetet med normuppfyllelsen. Nr 28: För miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet finns ett behov av översyn av de verksamheter eller åtgärder i områden med risk att norm ej uppfylls. Översynen bidrar till ett förbättrat underlag för åtgärdsbehovet så att kostnadseffektiva åtgärder kan föreslås. Resultatet från översynen kan även fungera som underlag till eventuell källfördelning så att normer kan uppnås. Nr 36: Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Befintlig lagstiftning uppfyller kraven i Art 11.3j; Miljöbalk SFS 1998:808, Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899, Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön SFS 2004:660 och Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten SGU-FS 2008:2 Närmast ansvariga myndigheter är Miljödepartementet, Naturvårdsverket, SGU och Kemikalieinspektionen. Miljöbalk (1998:808) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19980899.HTM Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön SFS 2004:660 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040660.htm Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten SGU-FS 2008:2 http://www.sgu.se/dokument/om_sgu_foreskrifter/SGU-FS_2008-2-webb.pdf Y Member State Åtgärd nr 5, 8, 12, 16, 17, 27, 28, 29, 31 och 36. Se åtgärdsprogrammet Otillräckligt utrymme för kommentar. Se Åtgärdsprogrammet för utförliga beskrivningar. Se även Förvaltningsplan avsnitt Åtgärder för bättre vatten; där beskrivs respektive åtgärd kortfattat i relation till de miljöproblem som de huvudsakligen inriktar sig mot. Kommentarer till de övriga grundläggande åtgärderna som rapporteras här är hämtade från nämnt avsnitt i Förvaltningsplanen. Notera att förklaringen/motiveringen till kategoriseringen av åtgärder som grundläggande respektive kompletterande i Förvaltningsplanen har reviderats i vissa avseenden efter publiceringen av förvaltningsplanerna, dock har ingen ändring gjorts med avseende på vilka åtgärder som bedömts höra till respektive kategori. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ Y Member State Åtgärd nr 36. Se åtgärdsprogrammet Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås. Åtgärdsprogram för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för vattendistriktet http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ SENO1102 1 Point Source 0.000 0.000 0.000 0.000 N SW 1 Point Source 4_NV - Övervakning 6_NV - Utveckla datavärdar 14_BOVERKET - Fysisk planering 19_MSB - Riktlinjer undersökande övervakning olyck 19_MSB - Riktlinjer undersökande övervakning olyck 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd 30_LST - Underlag plan vattenarbete avrinningsområ OM-PointSourceDischarges Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. SW 1.1 Point - UWWT_General 2_NV - Reningsverk 37_KOMMUN - Utveckla vatten och avloppsvattenplan OM-PointSourceDischarges Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 2 Diffuse Source 100.000 100.000 0.000 0.000 N SW 2 Diffuse Source 1_ALLA - Årlig rapportering 4_NV - Övervakning 6_NV - Utveckla datavärdar 14_BOVERKET - Fysisk planering 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd 25_SMHI - Underlag klimatprediktioner avinningsomr 30_LST - Underlag plan vattenarbete avrinningsområ 38_KOMMUN - Rörliga friluftslivet och båtturism OM-PollutantsDiffuse Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. SW 2.1 Diffuse - Urban run off 37_KOMMUN - Utveckla vatten och avloppsvattenplan OM-PollutantsDiffuse SW 2.2 Diffuse - Agricultural 9_SGU - Underlag jordbruksmark fosfor 15_SJV - Prioritera rådgivning jordbruksföretag OM-PollutantsDiffuse SW 2.6 Diffuse - Other 7_NV - Underlag kalkning OM-PollutantsDiffuse SW 2.5 Diffuse - Releases from facilities not connected to sewerage network 37_KOMMUN - Utveckla vatten och avloppsvattenplan OM-PollutantsDiffuse Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 3 Water Abstraction 0.000 0.000 0.000 0.000 Y 4 Water flow regulations and morphological alterations of surface water 4.605 84.824 0.000 0.000 N SW 4 Water flow regulations and morphological alterations of surface water 1_ALLA - Årlig rapportering 4_NV - Övervakning 6_NV - Utveckla datavärdar 14_BOVERKET - Fysisk planering 20_RAA - Underlag kulturmiljövärden vatten 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd 25_SMHI - Underlag klimatprediktioner avinningsomr 30_LST - Underlag plan vattenarbete avrinningsområ OM-HydromorphologicalPressures Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 5 River management 0.000 0.000 0.000 0.000 N SW 5 River management 1_ALLA - Årlig rapportering 4_NV - Övervakning 6_NV - Utveckla datavärdar 14_BOVERKET - Fysisk planering 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd 25_SMHI - Underlag klimatprediktioner avinningsomr 30_LST - Underlag plan vattenarbete avrinningsområ OM-HydromorphologicalPressures Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 6 Transitional and coastal water management 0.000 0.000 0.000 0.000 Y 7 Other morphological alterations 0.000 0.000 0.000 0.000 Y 8 Other Pressures 0.000 0.000 0.000 0.000 Y 1_ALLA - Årlig rapportering ADMIN Årlig rapportering 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år 2011. Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med Vattenmyndigheten.    RBD -9999 Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 2_NV - Reningsverk ADMIN Reningsverk 2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.   RBD Miljöproblem: Övergödning - Avloppsreningsverk och industri   Förväntad effekt på MKN: Ett krav på reducering av kväve och fosfor i avloppsreningsverken behöver stärkas och kopplas till fastlagda normer i områden där dessa i annat fall riskerar att inte uppnås.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 4_NV - Övervakning ADMIN Övervakning 4. Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.  RBD Miljöproblem: Övriga åtgärder  Förväntad effekt på MKN: Övervakningen i dess nuvarande form är inte tillräcklig eller tillräckligt samordnad för att bemöta vattenförvaltningens krav. Övervakningen syftar till att förbättra kunskapsunderlaget, möjliggöra en löpande kontroll på vattnets kvalitet samt ge indikationer på om något oförutsätt händer som påverkar normerna.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 6_NV - Utveckla datavärdar ADMIN Utveckla datavärdar 6. Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen  RBD Miljöproblem: Övriga åtgärder Förväntad effekt på MKN: För en välfungerande analys är det även viktigt att datavärdar i systemet behandlar samtliga kvalitetsfaktorer och data likvärdigt. Den sammanvägda analysen som ligger till grund för normsättningen behöver tydliggöras.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 7_NV - Underlag kalkning ADMIN Underlag kalkning 7. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning.   RBD Miljöproblem: Försurning Förväntad effekt på MKN: Vattenmyndigheten bedömer att en anpassning krävs mellan den nationella kalkningsplanen och normer som i statusklassningen visat på at risk eller sämre än god. Försurningens negativa påverkan kan förhindras genom kalkning i dessa områden och ge den effekt som krävs för att normerna skall bevaras eller förbättras till god status.  Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 9_SGU - Underlag jordbruksmark fosfor ADMIN Underlag jordbruksmark fosfor 9. Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.  RBD Miljöproblem: Övergödning - jordbruk  Förväntad effekt på MKN: Ett mer utvecklat kartunderlag kan stödja arbetet i nästkommande cykel och ge ett förbättrat kunskapsunderlag. Genom detta kan underlaget till normerna förbättras och kostnadseffektiva åtgärder föreslås.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 14_BOVERKET - Fysisk planering ADMIN Fysisk planering 14. Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram.   RBD Miljöproblem: Övriga åtgärder,Övergödning,Avloppsrenings- verk och industri.Övergödning - enskilda avlopp, Miljögifter, Fysiska förändringar, Vattenuttag,Skydd av dricksvatten, Klimat- förändringar Förväntad effekt på MKN: Genom ökad information om åtgärdsprogrammets innebörd och normernas tillämpning, samt riktlinjer för hur dessa vägs in i samhällsplaneringen ökar förutsättningarna för normernas betydelse i planering och planläggning som ofta utgör grund för framtida mark och vattenanvändning.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 15_SJV - Prioritera rådgivning jordbruksföretag ADMIN Prioritera rådgivning jordbruksföretag 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.   RBD Miljöproblem: Övergödning - jordbruk, Miljögifter, Fysiska förändringar, Vattenuttag, Skydd av dricksvatten Klimat- förändringar. Förväntad effekt på MKN: Vattenmyndigheten bedömer att en riktad rådgivning till jordbruksverksamhet i områden där normen är at risk eller sämre än god ökar möjligheterna till att åtgärder vidtas på frivillig basis med hänsyn till den egna verksamheten så att normerna kan uppnås.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 19_MSB - Riktlinjer undersökande övervakning olyck ADMIN Riktlinjer undersökande övervakning olyckor 19. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status.   RBD Miljöproblem: MiljögifterSkydd av dricksvatten Förväntad effekt på MKN: Riktlinjer för oförutsedda händelser behöver integreras så att kopplingen mellan vattenkvaliteten och förebyggande åtgärder eller sanering av inträffade olyckor kan åtgärdas med minsta påverkan för att normer skall kunna uppnås.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 20_RAA - Underlag kulturmiljövärden vatten ADMIN Underlag kulturmiljövärden vatten 20. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. RBD Miljöproblem: Fysiska förändringar   Förväntad effekt på MKN: Även om åtgärden inte syftar till en direkt normuppfyllelse ser Vattenmyndigheten ett behov i att andra intressen tydliggörs i processen. Genom att tydliggöra andra samhällsintressen kan konflikter i olika vattenförekomster bli tydligare. Genom en förbättrad kunskap på geografisk skala kan också en eventuell prioritering visa sig bli nödvändig så att åtgärder kan föreslås och påbörjas där dessa ger största utbyte för uppnående av normer.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 22_SLV - Övervakning dricksvatten ADMIN Övervakning dricksvatten 22. Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m³/dygn eller försörjer fler än 50 personer.   RBD Miljöproblem: Skydd av dricksvatten   Förväntad effekt på MKN: Övervakningen är en del i det fortlöpande vattenförvaltningsarbetet. Övervakningen syftar till att skapa kontroll på statusen och hur eventuell yttre påverkan bidrar till förändringar i vattenförekomster. Om åtgärden avser Art 7 punkt 1 sista stycket RDV d.v.s. övervakning av vattenförekomster som ger mer än 10 m³/dygn, behöver åtgärden ändras så att den följer innebörden i lagtexten (10 m³/s). I så fall grundläggande.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd ADMIN Underlag samhällsekonomisk statistik uppdelat avrinningsområden 23. Statistiska Centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med relevans för vattenförvaltningens behov.  RBD Miljöproblem:  Övriga åtgärder Förväntad effekt på MKN: Statistiskt underlag om avrinningsområdet samt framtidsprognoser om belastning från olika påverkanskällor behövs då det bidrar till nödvändigt underlag. Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 25_SMHI - Underlag klimatprediktioner avinningsomr ADMIN Underlag klimatprediktioner avinningsområde 25. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden.  RBD Miljöproblem: Klimat- förändringar, Fysiska förändringar (flödes- förändringar)  Förväntad effekt på MKN: Vattenmyndigheten arbetar med att integrera klimatfrågorna i vattenarbetet. Ambitionen är att utarbeta ett bättre kunskapsunderlag så att en säkrare framtidsprognos kan göras vad gäller klimatologisk påverkan på vatten. Informationen kan användas till ett förbättrat kunskapsunderlag för det fortlöpande arbetet samt för eventuella åtgärder.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 30_LST - Underlag plan vattenarbete avrinningsområ ADMIN Underlag plan vattenarbete avrinningsområden 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.   RBD Miljöproblem: Försurning, Övergödning - jordbruk, Miljögifter, Främmande arter,Fysiska förändringar,Vattenuttag,Skydd av dricksvatten  Förväntad effekt på MKN: Genom att prioritera åtgärdsarbete i vattenförekomster där normerna så kräver det kan åtgärden stödja normuppfyllelsen.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 37_KOMMUN - Utveckla vatten och avloppsvattenplan ADMIN Utveckla vatten och avloppsvattenplan 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.   RBD Miljöproblem: Övergödning - avloppsrenings-verk och industri , Övergödning - enskilda avlopp, Miljögifter, Vattenuttag, Skydd av dricksvatten Förväntad effekt på MKN: Avloppsplaner fungerar som ett bra underlag i samordningen av normerna i kommunal planläggning. Planerna kan tydliggöra var normerna riskerar att överträdas samt var det finns behov för eventuella åtgärder.   Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt http://www.vattenmyndigheten.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/forvaltningsplan/atgarder_for_ett_battre_vatten/ 1 Point Sources 0.000 N 1 Point Sources 1_ALLA - Årlig rapportering 4_NV - Övervakning 6_NV - Utveckla datavärdar 14_BOVERKET - Fysisk planering 19_MSB - Riktlinjer undersökande övervakning olyck 22_SLV - Övervakning dricksvatten 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd 30_LST - Underlag plan vattenarbete avrinningsområ OM-PointSourceDischarges Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 2 Diffuse Sources 0.000 N 2 Diffuse Sources 1_ALLA - Årlig rapportering 4_NV - Övervakning 6_NV - Utveckla datavärdar 14_BOVERKET - Fysisk planering 22_SLV - Övervakning dricksvatten 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd 37_KOMMUN - Utveckla vatten och avloppsvattenplan OM-PollutantsDiffuse Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 2.1 Diffuse - Agriculture 15_SJV - Prioritera rådgivning jordbruksföretag OM-PollutantsDiffuse Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 3 Abstraction 0.000 N 3 Abstraction 1_ALLA - Årlig rapportering 14_BOVERKET - Fysisk planering 23_SCB - Underlag samhällsekonomisk statistik uppd 30_LST - Underlag plan vattenarbete avrinningsområ 37_KOMMUN - Utveckla vatten och avloppsvattenplan OM-EfficientWaterUse Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. Dessa åtgärder syftar huvudsakligen till att stödja grundläggande åtgärder genom till exempel: kunskapsunderlag, insamling och lagring av data, övervakning, planering, statistik m.m. Åtgärdernas utformning är övergripande och ska fungera i system tillsammans med andra åtgärder. Åtgärderna motiveras därför av ett antal olika miljöproblem och påverkan och kopplas till övergripande påverkanstyper. 4 Artificial Recharge 0.000 Y 5 Saltwater Intrusion 0.000 Y 6 Other Pressures 0.000 Y SE5 Basic Measures Article 11.3a: Vattenmyndigheterna har uppfattat att frågan om implementering av de angivna direktiven avser i vilken mån dessa har transponerats till svensk lagstiftning. Bedömningen är att direktiven har transponerats till svensk lagstiftning. När det gäller det praktiska genomförandet av direktiven finns vissa brister i genomförandet av IPPC- och Avloppsdirektivet. Dessa brister åligger det myndigheterna och kommunerna att genomföra, vilket även vattenmyndigheternas åtgärdsprogram redovisar. Regeringen har även givit i uppdrag till berörda myndigheter att skyndsamt verka för att de nämnda åtgärderna verkställs. Särskild kommentar till redovisningen av åtgärder under Other Basic Measures Article 11.3b-l och Need For Supplementary Measures (Art 11.4): I åtgärdsprogrammen redovisas i princip identiska åtgärdsprogram för alla vattendistrikten (undantag, åtgärd nr 38 i Södra Östersjön och Västerhavet). Detta innebär inte att omfattningen av åtgärder inriktade mot olika miljöproblem kommer att vara lika i alla delar av landet, utan ska anpassas till de olika vattenförekomsternas miljöproblem. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är utformade så att de kräver att myndigheter och kommuner vidtar de åtgärder enligt åtgärdsprogrammet som är nödvändiga för att nå god vattenstatus. I åtgärdsprogrammen anges vilka statusparametrar och miljöproblem som utgör grunden för respektive åtgärd. I åtgärdsprogrammen anges även vilka myndigheter och kommunerna som har ansvar för att utveckla bättre styrmedel respektive mer detaljerade åtgärder på lämplig geografisk skala. På detta vis kan åtgärdsinsatserna anpassas efter lokala behov och möjligheter. N Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2). Se Bottenhavets nationella del (SE2).